1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

2 Du människobarn, vill du döma ja, vill du döma blodstaden? Förehåll henne då alla hennes styggelser

3 och säg: Så säger Herren, HERREN: Du stad som utgjuter dina invånares blod, så att din stund måste komma, du som gör eländiga avgudar åt dig och så bliver orenad!

4 Genom det blod som du har utgjutit har du ådragit dig skuld, och genom de eländiga avgudar som du har gjort har du orenat dig; så har du påskyndat dina dagars slut och nu hunnit gränsen för dina år. Därför skall jag låta dig bliva till smälek för folken och till spott för alla länder.

5 Ja, både nära och fjärran skall man bespotta dig, du vilkens namn är skändat, du förvirringens stad.

6 Se, hos dig trotsa Israels hövdingar var och en på sin arm, om det gäller att utgjuta blod.

7 Över fader och moder uttalar man förbannelser hos dig; mot främlingen övar man våld hos dig; den faderlöse och änkan förtrycker man hos dig.

8 Mina heliga ting föraktar du, och mina sabbater ohelgar du.

9 Förtalare finnas hos dig, om det gäller att utgjuta blod. Man håller hos dig offermåltider på bergen; man bedriver hos dig vad skändligt är.

10 Man blottar sin faders blygd hos dig; man kränker hos dig kvinnan, när hon har sin orenhets tid.

11 Man bedriver styggelse, var och en med sin nästas hustru; ja, man orenar i skändlighet sin sons hustru; man kränker hos dig sin syster, sin faders dotter.

12 Man tager hos dig mutor för att utgjuta blod; ja, du ockrar och tager ränta och skinnar din nästa med våld, och mig förgäter du, säger Herren, HERREN.

13 Men se, jag slår mina händer tillsammans i harm över det skinneri du övar, och i harm över det blod som du utgjuter hos dig.

14 Menar du att ditt mod skall bestå, eller att dina händer skola vara starka nog, när tiden kommer, att jag utför mitt verk på dig? Jag HERREN, har talat, och jag fullbordar det också.

15 Jag skall förskingra dig bland folken och förströ dig i länderna; så skall jag taga bort ifrån dig all din orenhet.

16 Du skall bliva vanärad inför folkens ögon, genom din egen skuld; och du skall förnimma att jag är HERREN.

17 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

18 Du människobarn, Israels hus har för mig blivit slagg; de äro allasammans blott koppar, tenn, järn och bly i ugnen; de äro ett silver som kan räknas för slagg.

19 Därför säger Herren, HERREN så: Eftersom I allasammans haven blivit slagg, se, därför skall jag hopsamla eder i Jerusalem.

20 Likasom man hopsamlar silver, koppar, järn, bly och tenn i ugnen och där blåser upp eld under det och smälter det, så skall jag i min vrede och förtörnelse hopsamla eder och kasta eder i ugnen och smälta eder.

21 Ja, jag skall samla eder tillhopa; och blåsa upp min förgrymmelses eld under eder, för att I man smältas däri.

22 Likasom silver smältes i ugnen, så skolen I smältas däri; och I skolen förnimma att det är jag, HERREN, som utgjuter min förtörnelse över eder.

23 Och HERRENS ord kom till mig; han sade: Du människobarn, säg till dem:

24 Du är ett land som icke bliver renat, icke varder sköljt av regn på vredens dag.

25 De profeter som där finnas hava sammansvurit sig och blivit såsom rytande, rovgiriga lejon; de äta upp själar, de riva till sig gods och dyrbarheter och göra många till änkor därinne.

26 Prästerna där våldföra min lag och ohelga mina heliga ting; de göra ingen åtskillnad mellan heligt och oheligt och undervisa icke om skillnaden mellan rent och orent. De tillsluta sina ögon för mina sabbater, och så bliver jag ohelgad mitt ibland dem.

27 Furstarna därinne äro såsom rovgiriga vargar; de utgjuta blod och förgöra själar för att skaffa sig vinning.

28 De profeter som de hava tjäna dem såsom vitmenare; de skåda åt dem falska profetsyner och spå åt dem lögnaktiga spådomar; de säga: »Så säger Herren, HERREN», och det fastän HERREN icke har talat.

29 Folket i landet begår våldsgärningar och tager rov; den arme och fattige förtrycka de, och mot främlingen öva de våld, utan lag och rätt.

30 Jag söker bland dem efter någon som skulle kunna uppföra en mur och träda fram i gapet inför mig till försvar för landet, på det att jag icke må fördärva det; men jag finner ingen.

31 Därför utgjuter jag min vrede över dem och gör ände på dem med min förgrymmelses eld. Deras gärningar skall jag låta komma över deras huvuden, säger Herren, HERREN.

1 耶和华的话又临到我说:

2 "人子啊, 你要审判吗?你要审判这流人血的城吗?你要使这城知道它一切可憎的事。

3 你要说: ‘主耶和华这样说: 这城中有流人血的事, 它制造偶像, 玷污自己, 以致它受审判的时候来到。

4 因你流了人的血, 你就有罪了; 因你做了偶像, 你就玷污了自己; 这样, 你使你受罚的日子临近, 遭报的年日来到, 我使你成为列国辱骂、列邦讥笑的对象。

5 你这混乱喧嚷、名被玷污的城啊! 那些离你近的和离你远的, 都必讥笑你。

6 看哪! 以色列的领袖们恃着自己的能力, 在你里面流人的血。

7 在你里面轻视父母的; 在你中间有压迫寄居的和欺负孤儿寡妇的。

8 你藐视了我的圣物, 亵渎了我的安息日。

9 在你里面有好谗谤的人, 他们要流人的血; 在你的山上吃祭肉; 又在你中间行淫乱的事。

10 在你里面有暴露父亲下体的; 有污辱在经期中不洁的妇人的。

11 在你里面, 这人与邻舍的妻子行可憎的事; 那人行淫乱, 玷污自己的儿媳; 还有人污辱自己的同胞姊妹。

12 在你里面有接受贿赂而流人血的; 你借钱给人, 收取利息, 并且多要; 你用欺压手段向你的邻舍榨取不义之财; 你更忘记了我。这是主耶和华的宣告。

13 "‘看哪! 因你所得的不义之财, 又因在你中间所流的血, 我就拍掌。

14 到了我惩治你的日子, 你的心还能受得住吗?你的手还有力吗?我耶和华说了, 就必实行。

15 我要把你分散在列国, 四散在万邦; 我要从你中间消除你的污秽。

16 你在列国眼前被玷污的时候, 你就知道我是耶和华。’"

17 耶和华的话临到我说:

18 "人子啊! 以色列家在我看来已成了渣滓; 他们都是炉中的铜、锡、铁和铅; 就是银的渣滓。

19 因此, 主耶和华这样说: ‘你们既然都成了渣滓, 所以, 我要把你们集合在耶路撒冷城中。

20 人怎样把银、铜、铁、铅、锡, 集合在炉中, 吹火使它们熔化, 我也照样在我的怒气、我的烈怒中, 把你们集合起来, 放在城中, 使你们熔化。

21 我必集合你们, 把我烈怒的火吹在你们身上, 你们就必在城中熔化。

22 银子怎样在炉中熔化, 你们也必照样在城中熔化; 你们就知道我耶和华把我的烈怒倒在你身上。’"

23 耶和华的话临到我说:

24 "人子啊! 你要对这地说: ‘在忿怒的日子, 你是没有雨水("没有雨水"这译法根据古译本, 原文作"未得洁净"), 没有甘霖之地’。

25 其中的先知叛逆, 像吼叫的狮子撕碎猎物; 他们把人吞吃, 抢夺财物和珍宝, 使其中寡妇的数目增多。

26 这地的祭司违反我的律法, 亵渎我的圣物; 他们不分别圣俗, 也不教导人分辨什么是洁净的和不洁净的, 又掩目不理我的安息日, 以致我在他们中间被亵渎。

27 其中的官长好像撕碎猎物的豺狼, 流人的血, 灭人的命, 为要得不义之财。

28 这地的先知用灰泥给他们粉刷墙壁, 为他们见虚假的异象, 行骗人的占卜, 说: ‘主耶和华这样说’, 其实当时耶和华并没有说话。

29 这地的人民常常欺压人, 惯行抢掠, 亏待困苦穷乏的人, 毫无公理地去欺压寄居的人。

30 我在他们中间寻找一人重修墙垣, 在我面前为这地站在破口之处, 使我不毁灭这地, 我却找不到一个。

31 所以我把我的忿怒倒在他们身上, 用我烈怒之火消灭他们, 把他们所行的报应在他们的头上。这是主耶和华的宣告。"