1 Abraham var nu gammal och kommen till hög ålder, och HERREN hade välsignat Abraham i alla stycken.
2 Då sade han till sin äldste hustjänare, den som förestod all hans egendom: »Lägg din hand under min länd;
3 jag vill av dig taga en ed vid HERREN, himmelens Gud och jordens Gud, att du icke till hustru åt min son skall taga en dotter till någon av kananéerna bland vilka jag bor,
4 utan att du skall gå till mitt eget land och till min släkt och där taga hustru åt min son Isak.»
5 Tjänaren sade till honom: »Men om så händer, att kvinnan icke vill följa mig hit till landet, måste jag då föra din son tillbaka till det land som du har kommit ifrån?»
6 Abraham svarade honom: »Tag dig till vara för att föra min son dit tillbaka.
7 HERREN, himmelens Gud, som har fört mig bort ifrån min faders hus och ifrån mitt fädernesland, han som har talat till mig och svurit och sagt: 'Åt din säd skall jag giva detta land', han skall sända sin ängel framför dig, så att du därifrån skall kunna få en hustru åt min son.
8 Men om kvinnan icke vill följa dig, så är du fri ifrån denna din ed till mig. Allenast må du icke föra min son dit tillbaka.»
9 Då lade tjänaren sin hand under sin herre Abrahams länd och lovade honom detta med ed.
10 Och tjänaren tog tio av sin herres kameler och drog åstad med allahanda dyrbara gåvor från sin herre; han stod upp och drog åstad till Nahors stad i Aram-Naharaim.
11 Där lät han kamelerna lägra sig utanför staden, vid en vattenbrunn; och det led mot aftonen, den tid då kvinnorna plägade komma ut för att hämta vatten.
12 Och han sade: »HERRE, min herre Abrahams Gud, låt mig i dag få ett lyckosamt möte, och gör nåd med min herre Abraham.
13 Se, jag står här vid vattenkällan, och stadsbornas döttrar komma hitut för att hämta vatten.
14 Om jag nu säger till en flicka: 'Håll hit din kruka, och låt mig få dricka' och hon då svarar: 'Drick; dina kameler vill jag ock vattna', må hon då vara den som du har utsett åt din tjänare Isak, så skall jag därav veta att du har gjort nåd med min herre.»
15 Och se, innan han hade slutat att tala, kom Rebecka ditut, en dotter till Betuel, som var son till Milka, Abrahams broder Nahors hustru; och hon bar sin kruka på axeln.
16 Och flickan var mycket fager att skåda, en jungfru som ingen man hade känt. Hon gick nu ned till källan och fyllde sin kruka och steg så upp igen.
17 Då skyndade tjänaren emot henne och sade: »Låt mig få dricka litet vatten ur din kruka.»
18 Hon svarade: »Drick, min herre» och lyfte strax ned krukan på sin hand och gav honom att dricka.
19 Och sedan hon hade givit honom att dricka, sade hon: »Jag vill ock ösa upp vatten åt dina kameler, till dess att de alla hava fått dricka.»
20 Och hon tömde strax sin kruka i vattenhon och skyndade åter till brunnen för att hämta vatten och öste så upp åt alla hans kameler.
21 Men mannen såg på henne under tystnad och undrade om HERREN hade gjort hans resa lyckosam eller icke.
22 Och när alla kamelerna hade druckit, tog mannen fram en näsring av guld, en halv sikel i vikt, och två armband av guld, tio siklar i vikt,
23 och frågade: »Vems dotter är du? Säg mig det. Och säg mig om vi kunna få natthärbärge i din faders hus?»
24 Hon svarade honom: »Jag är dotter till Betuel, Milkas son, som av henne föddes åt Nahor.»
25 Och hon sade ytterligare till honom: »Vi hava rikligt med både halm och foder; natthärbärge kan du ock få.»
26 Då böjde mannen sig ned och tillbad HERREN
27 och sade: »Lovad vare HERREN, min herre Abrahams Gud, som icke har tagit sin nåd och trofasthet ifrån min herre! Mig har HERREN ledsagat på vägen, hem till min herres fränder.»
28 Och flickan skyndade åstad och berättade allt detta i sin moders hus.
29 Men Rebecka hade en broder som hette Laban. Och Laban skyndade åstad till mannen därute vid källan.
30 När han nämligen såg näsringen och armbanden som hans syster bar, och när han hörde huru hans syster Rebecka berättade: 'Så och så talade mannen till mig', då begav han sig ut till mannen, där denne stod hos kamelerna vid källan.
31 Och han sade: »Kom in, du HERRENS välsignade; varför står du härute? Jag har berett plats i huset, och rum finnes för kamelerna.»
32 Så kom då mannen in i huset; och man lastade av kamelerna, och tog fram halm och foder åt kamelerna, och vatten till att två hans och hans följeslagares fötter.
33 Och man satte fram mat för honom; men han sade: »Jag vill icke äta, förrän jag har framfört mitt ärende.» Laban svarade: »Så tala då.»
34 Då sade han: »Jag är Abrahams tjänare.
35 Och HERREN har rikligen välsignat min herre, så att han har blivit en mäktig man; han har givit honom får och fäkreatur, silver och guld, tjänare och tjänarinnor, kameler och åsnor.
36 Och Sara, min herres hustru, har fött åt min herre en son på sin ålderdom, och åt denne har han givit allt vad han äger.
37 Och min herre har tagit en ed av mig och sagt: 'Till hustru åt min son skall du icke taga en dotter till någon av kananéerna i vilkas land jag bor,
38 utan du skall gå till min faders hus och till min släkt och där taga hustru åt min son.'
39 Då sade jag till min herre: 'Men om nu kvinnan icke vill följa med mig?'
40 Han svarade mig: 'HERREN, inför vilken jag har vandrat, skall sända sin ängel med dig och göra din resa lyckosam, så att du åt min son får en hustru av min släkt och av min faders hus;
41 i sådant fall skall du vara löst från din ed till mig, när du har kommit till min släkt. Också om de icke giva henne åt dig, skall du vara fri ifrån eden till mig.'
42 Så kom jag i dag till källan, och jag sade: HERRE, min herre Abrahams Gud, om du vill låta den resa på vilken jag är stadd bliva lyckosam,
43 må det då ske, när jag nu står här vid vattenkällan, att om en ung kvinna kommer ut för att hämta vatten och jag säger till henne: 'Låt mig få dricka litet vatten ur din kruka'
44 och hon då svarar mig: 'Drick du; åt dina kameler vill jag ock ösa upp vatten' -- må hon då vara den kvinna som HERREN har utsett åt min herres son.
45 Och innan jag hade slutat att så tala för mig själv, se, då kom Rebecka ut med sin kruka på axeln och gick ned till källan för att hämta vatten. Då sade jag till henne: 'Låt mig få dricka.'
46 Och strax lyfte hon ned sin kruka från axeln och sade: 'Drick; dina kameler vill jag ock vattna.' Så drack jag, och hon vattnade också kamelerna.
47 Och jag frågade henne och sade: 'Vems dotter är du?' Hon svarade: 'Jag är dotter till Betuel, Nahors son, som föddes åt honom av Milka.' Då satte jag ringen i hennes näsa och armbanden på hennes armar.
48 Och jag böjde mig ned och tillbad HERREN och lovade HERREN, min herre Abrahams Gud, som hade ledsagat mig på den rätta vägen, så att jag åt hans son skulle få min herres frändes dotter.
49 Om I nu viljen visa min herre kärlek och trofasthet, så sägen mig det; varom icke, så sägen mig ock det, för att jag då må vända mig åt annat håll, till höger eller till vänster.»
50 Då svarade Laban och Betuel och sade: »Från HERREN har detta utgått; vi kunna i den saken intet säga till dig, varken ont eller gott.
51 Se, där står Rebecka inför dig, tag henne och drag åstad; må hon bliva hustru åt din herres son, såsom HERREN har sagt.»
52 När Abrahams tjänare hörde deras ord, föll han ned på jorden och tillbad HERREN.
53 Sedan tog tjänaren fram smycken av silver och guld, så ock kläder, och gav detta åt Rebecka. Jämväl åt hennes broder och hennes moder gav han dyrbara skänker.
54 Och de åto och drucko, han och hans följeslagare, och stannade sedan där över natten. Men om morgonen, när de hade stått upp, sade han: »Låten mig nu fara till min herre.»
55 Då sade hennes broder och hennes moder: »Låt flickan stanna hos oss några dagar, tio eller så; sedan må du fara.»
56 Men han svarade dem: »Uppehållen mig icke, eftersom HERREN har gjort min resa lyckosam. Låten mig fara; jag vill resa hem till min herre.»
57 Då sade de: »Vi vilja kalla hit flickan och fråga henne själv.»
58 Och de kallade Rebecka till sig och sade till henne: »Vill du resa med denne man?» Hon svarade: »Ja.»
59 Då bestämde de att deras syster Rebecka jämte sin amma skulle fara med Abrahams tjänare och dennes män.
60 Och de välsignade Rebecka och sade till henne: »Av dig, du vår syster, komme tusen gånger tio tusen, och må dina avkomlingar intaga sina fienders portar.»
61 Och Rebecka och hennes tärnor stodo upp och satte sig på kamelerna och följde med mannen; så tog tjänaren Rebecka med sig och for sin väg.
62 Men Isak var på väg hem från Beer-Lahai-Roi, ty han bodde i Sydlandet.
63 Och mot aftonen hade Isak gått ut på fältet i sorgsna tankar. När han då lyfte upp sina ögon, fick han se kameler komma.
64 Då nu också Rebecka lyfte upp sina ögon och fick se Isak, steg hon med hast ned från kamelen;
65 och hon frågade tjänaren: »Vem är den mannen som kommer emot oss där på fältet?» Tjänaren svarade: »Det är min herre.» Då tog hon sin slöja och höljde sig i den.
66 Och tjänaren förtäljde för Isak huru han hade uträttat allt.
67 Och Isak förde henne in i sin moder Saras tält; och han tog Rebecka till sig, och hon blev hans hustru, och han hade henne kär. Så blev Isak tröstad i sorgen efter sin moder.
1 亚伯拉罕老迈了, 年事已高, 耶和华在一切事上都赐福给他。
2 亚伯拉罕对他家中, 管理所有产业的老仆人说: "请把你的手放在我的大腿底下。
3 我要你指着耶和华天地的 神起誓, 不可从我现在居住的迦南人中, 为我的儿子娶他们的女子为妻。
4 你却要到我的故乡、我的亲族那里去, 为我的儿子以撒娶妻。"
5 仆人问亚伯拉罕: "如果那女子不愿跟我到这地方来, 我必须把你的儿子带回你原出之地去吗?"
6 亚伯拉罕对他说: "你要谨慎, 切不可带我的儿子回到那里去。
7 耶和华天上的 神, 就是领我离开我的父家和我亲族之地, 曾经对我说话, 又向我起誓的那位说: ‘我必把这地赐给你的后裔。’他必在你前面差派他的使者, 你就可以从那里为我的儿子娶妻。
8 如果那女子不愿跟你来, 我叫你所起的这誓就与你无关了。只是不可带我的儿子回到那里去。"
9 于是, 仆人把手放在他主人亚伯拉罕的大腿下, 为这事向亚伯拉罕起誓。
10 那仆人从他主人的骆驼里取了十匹骆驼, 带着主人各样的美物, 起程往两河之间的亚兰去, 到了拿鹤的城。
11 黄昏时分, 女人出来打水的时候, 那仆人就叫骆驼跪在城外的水井旁边,
12 然后祷告说: "耶和华我主人亚伯拉罕的 神啊, 求你今日使我遇见好机会, 施慈爱给我的主人亚伯拉罕。
13 我现在站在水泉旁边, 城内居民的女儿正出来打水。
14 我对哪一个少女说: ‘请你放下水瓶来, 让我喝点水。’如果她回答: ‘请喝, 我也给你的骆驼喝。’愿那少女就作你选定给你仆人以撒的妻子。这样, 我就知道你施慈爱给我的主人了。"
15 话还没有说完, 不料, 利百加肩头上扛着水瓶出来了。利百加是彼土利所生的。彼土利是亚伯拉罕兄弟拿鹤的妻子密迦的儿子。
16 那少女容貌非常美丽, 还是个处女, 没有男人亲近过她。她下到水泉那里, 打满了水瓶, 又上来。
17 仆人就跑去迎着她, 说: "请你把瓶里的水给我喝一点。"
18 那少女回答: "我主请喝。"就急忙把水瓶拿下来, 托在手上给他喝。
19 他喝足了, 少女就说: "我也要为你的骆驼打水, 直到它们都喝足了。"
20 于是急忙把水瓶里的水倒在槽里, 又跑到井旁去打水, 给他所有的骆驼打上水来。
21 那人一句话也不说, 只注视着她, 要知道耶和华使他的道路亨通不亨通。
22 骆驼喝足了, 那人就拿出一个重近六克的金鼻环, 戴在她的鼻子上, 又拿出两个重一百一十四克的金手镯, 套在她的手上,
23 然后问她: "请你告诉我, 你是谁的女儿?你父亲的家里有地方给我们住宿没有?"
24 她回答: "我是密迦给拿鹤所生的儿子彼土利的女儿。"
25 她又说: "我们有很多粮草和饲料, 也有住宿的地方。"
26 那人就跪下敬拜耶和华,
27 说: "耶和华我主人亚伯拉罕的 神是应当称颂的, 因为他不断以慈爱和信实待我的主人; 耶和华也一路引导我, 到了我主人的兄弟家里。"
28 那少女就跑回去, 把这些事都告诉了她母亲家里的人。
29 利百加有一个哥哥, 名叫拉班。
30 他看见了妹妹的鼻环和手上的手镯, 又听见了妹妹利百加说: "那人对我这样这样说", 就跑去见外面水泉旁边的那人。他来到那人跟前的时候, 见他仍然站在骆驼旁边的水泉那里。
31 拉班说: "你这蒙耶和华赐福的, 请进来吧, 为什么站在外面呢?我已经收拾好了房间, 也为骆驼预备了地方。"
32 那人就进了拉班的家。拉班卸了骆驼, 拿粮草和饲料给骆驼吃, 又拿水给那人和与他同来的人洗脚。
33 然后在他面前摆上食物, 但那人说: "除非等我说完了我的事, 我不会吃。"拉班说: "请说。"
34 那人说: "我是亚伯拉罕的仆人。
35 耶和华厚厚地赐福我主人, 他就昌大起来; 耶和华又赐给他羊群、牛群、金银、仆婢、骆驼和驴。
36 我主人的妻子撒拉年老的时候, 给我主人生了一个儿子。我主人也把他一切所有的都给了这个儿子。
37 我主人要我起誓, 说: ‘你不可从我现在居住的迦南地中, 为我的儿子娶迦南的女子为妻。
38 你要到我的父家, 和我的族人那里去, 为我的儿子娶一个妻子。’
39 我问我主人: ‘如果那女子不愿跟我回来呢?’
40 他回答: ‘我行事为人都在他面前的耶和华, 必差派他的使者与你同去, 使你的道路亨通, 你就可以从我的族人和我的父家, 给我的儿子娶一个妻子。
41 只要你到了我的族人那里去, 我叫你起的誓就与你无关; 他们若不把女子交给你, 我叫你起的誓也与你无关。’
42 我今天到了水泉那里, 就说: ‘耶和华我主人亚伯拉罕的 神啊, 你若叫我所走的道路亨通,
43 那么, 我现在站在水泉旁边, 但愿有一个少女出来打水, 我要对她说: "请你把瓶里的水给我喝一点。"
44 她若对我说: "你请喝, 我还要打水给你的骆驼喝。"愿那女子就作耶和华给我主人的儿子所选定的妻子。’
45 我心里的话还没有说完, 利百加就肩头扛着水瓶出来了, 她下到水泉那里去打水; 我就对她说: ‘请给我水喝。’
46 她急忙从肩上拿下水瓶来, 说: ‘请喝, 我还要给你的骆驼喝。’我喝了, 她也打水给我的骆驼喝。
47 于是我问她, 说: ‘你是谁的女儿?’她回答: ‘我是密迦给拿鹤所生的儿子彼土利的女儿。’我就把鼻环戴在她的鼻子上, 把手镯套在她的两手上。
48 然后我跪下敬拜耶和华, 称颂耶和华我主人亚伯拉罕的 神, 因为他引导我走恰当的路, 使我得到我主人的兄弟的孙女, 作我主人的儿子的妻子。
49 现在你们若愿意以慈爱和信实待我的主人, 就请告诉我。如果不愿意, 也请你们告诉我; 使我可以知道怎样行。"
50 拉班和彼土利回答, 说: "这事既然出于耶和华, 我们就不能对你说好说歹。
51 看哪, 利百加就在你面前, 你可以把她带去, 照着耶和华所说的, 作你主人儿子的妻子。"
52 亚伯拉罕的仆人听到了他们这些话, 就俯伏在地敬拜耶和华。
53 那仆人拿出金器、银器和衣服送给利百加, 又把贵重的礼物送给她的哥哥和她的母亲。
54 然后, 仆人和与他同来的人才吃喝, 并且住了一夜。他们早晨起来, 仆人就说: "请打发我回到我主人那里去吧! "
55 利百加的哥哥和母亲说: "让这女孩子和我们同住多几天, 或是十天, 然后她可以离去。"
56 仆人回答他们: "你们不要挽留我, 耶和华既然使我的道路亨通, 就请打发我回到我主人那里去。"
57 他们说: "我们可以把那女孩子叫来, 问问她的意思。"
58 他们把利百加叫了来, 问她: "你愿意与这人同去吗?"她回答: "我愿意去。"
59 于是, 他们把自己的妹妹利百加, 她的乳母和亚伯拉罕的仆人, 以及同来的人, 都打发走了。
60 他们给利百加祝福, 对她说: "我们的妹妹啊, 愿你作千万人之母; 愿你的后裔, 占领仇敌的城门。"
61 利百加和她的众使女就起来, 骑上骆驼, 跟着那人走; 那仆人就带着利百加走了。
62 那时, 以撒刚从庇耳.拉海.莱回来, 他原本是住在南地的。
63 黄昏的时候, 以撒出来田间默想。他举目观看, 忽然看见来了些骆驼。
64 利百加举目观看, 看见了以撒, 就下了骆驼,
65 问那仆人: "在田间走来迎接我们的这人是谁?"仆人回答: "他是我的主人。"利百加就拿面纱蒙在面上。
66 仆人把所作的一切事, 都告诉以撒。
67 以撒领利百加进了他母亲撒拉的帐棚, 并且娶了她。利百加就作了以撒的妻子。以撒爱利百加。以撒自从他母亲去世后, 这才得了安慰。