1 En tid härefter blev det sagt till Josef: »Din fader är nu sjuk.» Då tog han med sig sina båda söner, Manasse och Efraim.

2 Och man berättade för Jakob och sade: »Din son Josef har nu kommit till dig.» Då tog Israel styrka till sig och satte sig upp i sängen.

3 Och Jakob sade till Josef: »Gud den Allsmäktige uppenbarade sig för mig i Lus i Kanaans land och välsignade mig

4 och sade till mig: 'Se, jag skall göra dig fruktsam och föröka dig och låta skaror av folk komma av dig, och skall giva åt din säd efter dig detta land till evärdlig besittning.'

5 Dina båda söner, som äro födda åt dig i Egyptens land, innan jag kom hit till dig i Egypten, de skola nu vara mina: Efraim och Manasse skola vara mina, likasom Ruben och Simeon.

6 Men de barn som du har fött efter dem skola vara dina; de skola bära sina bröders namn i dessas arvedel.

7 Se, när jag kom från Paddan, dog Rakel ifrån mig i Kanaans land, under resan, då det ännu var ett stycke väg fram till Efrat; och jag begrov henne där vid vägen till Efrat.» Stället heter nu Bet-Lehem.

8 Då nu Israel fick se Josefs söner, sade han: »Vilka äro dessa?»

9 Josef svarade sin fader: »Det är mina söner, som Gud har givit mig här.» Då sade han: »För dem hit till mig, på det att jag må välsigna dem.»

10 Och Israels ögon voro skumma av ålder, så att han icke kunde se. Så förde han dem då fram till honom, och han kysste dem och tog dem i famn.

11 Och Israel sade till Josef: »Jag hade icke tänkt att jag skulle få se ditt ansikte, men nu har Gud låtit mig se till och med avkomlingar av dig.»

12 Och Josef förde dem bort ifrån hans knän och föll ned till jorden på sitt ansikte.

13 Sedan tog Josef dem båda vid handen, Efraim i sin högra hand, till vänster framför Israel, och Manasse i sin vänstra hand, till höger framför Israel, och förde dem så fram till honom.

14 Men Israel räckte ut sin högra hand och lade den på Efraims huvud, fastän han var den yngre, och sin vänstra hand på Manasses huvud; han lade alltså sina händer korsvis, ty Manasse var den förstfödde.

15 Och han välsignade Josef och sade: »Den Gud inför vilken mina fäder, Abraham och Isak, hava vandrat, den Gud som har varit min herde från min födelse ända till denna dag,

16 den ängel som har förlossat mig från allt ont, han välsigne dessa barn; och må de uppkallas efter mitt och mina fäders, Abrahams och Isaks, namn, och må de föröka sig och bliva talrika på jorden.»

17 Men när Josef såg att hans fader lade sin högra hand på Efraims huvud, misshagade detta honom, och han fattade sin faders hand och ville flytta den från Efraims huvud på Manasses huvud.

18 Och Josef sade till sin fader: »Icke så, min fader; denne är den förstfödde, lägg din högra hand på hans huvud.»

19 Men hans fader ville icke; han sade: »Jag vet det, min son, jag vet det; också av honom skall ett folk komma, också han skall bliva stor; men hans yngre broder skall dock bliva större än han, och hans avkomma skall bliva ett talrikt folk.»

20 Så välsignade han dem på den dagen och sade: »Med ditt namn skall Israel välsigna, så att man skall säga: Gud göre dig lik Efraim och Manasse.» Så satte han Efraim framför Manasse.

21 Och Israel sade till Josef: »Se, jag dör; men Gud skall vara med eder och föra eder tillbaka till edra fäders land.

22 Och utöver vad jag giver dina bröder giver jag dig en särskild <b>höjdsträcka</b> som jag med mitt svärd och min båge har tagit från amoréerna.» »Sikem».

1 这些事以后， 有人对约瑟说： "你的父亲病了。"约瑟就带着两个儿子玛拿西和以法莲同去。

2 有人告诉雅各， 说： "你的儿子约瑟到你这里来了。"以色列就勉强在床上坐起来。

3 雅各对约瑟说： "全能的 神曾经在迦南地的路斯向我显现， 赐福给我，

4 对我说： ‘我必使你繁殖增多， 成为一大族； 我必把这地赐给你的后裔， 作永远的产业。’

5 我未到埃及见你之前， 你在埃及地生了两个儿子， 现在他们算是我的； 以法莲和玛拿西是我的， 好像流本和西缅是我的一样。

6 你在他们以后所生的子孙， 都是你的； 不过， 在继承产业的事上， 他们可以归在他们哥哥的名下。

7 至于我， 我从巴旦回来的时候， 在迦南地的路上， 那里到以法他还有一段路程， 拉结就死在我身边； 我在那里把她埋葬在以法他的路旁。以法他就是伯利恒。"

8 以色列看见约瑟的儿子， 就问： "他们是谁？"

9 约瑟回答父亲： "他们是我的儿子， 是 神在这里赐给我的。"以色列说： "把他们领到我这里来， 我要给他们祝福。"

10 以色列因为年老， 眼睛昏花， 看不清楚。约瑟领他们到他跟前去， 他就与他们亲嘴， 拥抱他们。

11 以色列对约瑟说： "我想不到可以看见你的面， 现在 神竟使我见到你的后裔。"

12 约瑟把两个儿子从以色列膝上抱下来， 自己脸伏在地下拜。

13 约瑟领着他们两个到以色列的跟前， 以法莲在约瑟的右边对着以色列的左边； 玛拿西在约瑟的左边对着以色列的右边。

14 但是， 以色列两手交叉， 右手按在次子以法莲的头上， 左手按在长子玛拿西的头上。

15 要祝福约瑟， 说： "愿我祖亚伯拉罕和以撒所侍候的 神， 一生牧养我直到今日的 神，

16 那救我脱离一切祸患的使者， 赐福给这两个童子。愿我的名， 我祖亚伯拉罕和以撒的名， 借着他们得以流传； 愿他们在地上生养众多。"

17 约瑟见他父亲把右手按在以法莲的头上， 心里就不高兴， 于是拿住他父亲的手， 要从以法莲的头上移到玛拿西的头上。

18 约瑟对他父亲说： "爸爸啊， 不是这样， 这个才是长子， 请你把右手按在他的头上。"

19 他父亲却不肯， 说： "我知道， 我儿啊， 我知道， 他也要成为一族， 也要强大； 只是他弟弟比他还要强大， 他的后裔要成为多族。"

20 那一天， 以色列给他们祝福， 说： "以色列人要用你的名祝福人， 说： ‘愿 神使你像以法莲和玛拿西一样。’"于是， 以色列立以法莲在玛拿西之上。

21 以色列又对约瑟说： "看哪， 我快要死了， 但是 神必与你们同在， 必领你们回到你们祖先的土地去。

22 现在我把从前用刀和弓， 从亚摩利人手中夺过来的那块山地赐给你， 使你比众兄弟多得一份。"