1 Och Jakob kallade sina söner till sig och sade: Församlen eder, på det att jag må förkunna eder vad som skall hända eder i kommande dagar:

2 Kommen tillhopa och hören, I Jakobs söner; hören på eder fader Israel.

3 Ruben, min förstfödde är du, min kraft och min styrkas förstling, främst i myndighet och främst i makt.

4 Du sjuder över såsom vatten, du skall icke bliva den främste, ty du besteg din faders läger; då gjorde du vad skändligt var. Ja, min bädd besteg han!

5 Simeon och Levi äro bröder; deras vapen äro våldets verktyg.

6 Min själ inlåte sig ej i deras råd, min ära tage ingen del i deras samkväm; ty i sin vrede dräpte de män, och i sitt överdåd stympade de oxar.

7 Förbannad vare deras vrede, som är så våldsam, och deras grymhet, som är så hård! Jag skall förströ dem i Jakob, jag skall förskingra dem i Israel.

8 Dig, Juda, dig skola dina bröder <b>prisa</b>; din hand skall vara på dina fienders nacke, för dig skola din faders söner buga sig.

9 Ett ungt lejon är Juda; från rivet byte har du dragit ditupp, min son. Han har lagt sig ned, han vilar såsom ett lejon, såsom en lejoninna -- vem vågar oroa honom?

10 Spiran skall icke vika ifrån Juda, icke härskarstaven ifrån hans fötter, till dess han kommer till Silo och folken bliva honom hörsamma.

11 Han binder vid vinträdet sin åsna, vid ädla rankan sin åsninnas fåle. Han tvår sina kläder i vin, sin mantel i druvors blod.

12 Hans ögon äro dunkla av vin och hans tänder vita av mjölk.

13 Sebulon skall bo vid havets strand, vid stranden, där skeppen ligga; sin sida skall han vända mot Sidon.

14 Isaskar är en stark åsna, som ligger i ro i sin inhägnad.

15 Och han såg att viloplatsen var god, och att landet var ljuvligt; då böjde han sin rygg under bördor och blev en arbetspliktig tjänare.

16 Dan skall <b>skaffa rätt</b> åt sitt folk, han såväl som någon av Israels stammar.

17 Dan skall vara en orm på vägen, en huggorm på stigen, en som biter hästen i foten, så att ryttaren faller baklänges av.

18 HERRE, jag bidar efter din frälsning!

19 Gad skall trängas av <b>skaror</b>, men själv skall han tränga dem på hälarna.

20 Från Aser kommer fetma, honom till mat; konungsliga läckerheter har han att giva.

21 Naftali är en snabb hind; han har sköna ord att giva.

22 Ett ungt fruktträd är Josef, ett ungt fruktträd vid källan; dess grenar nå upp över muren.

23 Bågskyttar oroa honom, de skjuta på honom och ansätta honom;

24 dock förbliver hans båge fast, och hans händer och armar spänstiga, genom dens händer, som är den Starke i Jakob, genom honom som är herden, Israels klippa,

25 genom din faders Gud -- han skall hjälpa dig. genom den Allsmäktige -- han skall välsigna dig med välsignelser från himmelen därovan, välsignelser från djupet som utbreder sig därnere, välsignelser från bröst och sköte.

26 Din faders välsignelser nå högt, högre än mina förfäders välsignelser, de nå upp till de eviga höjdernas härlighet. De skola komma över Josefs huvud, över dens hjässa, som är en furste bland sina bröder.

27 Benjamin är en glupande ulv; om morgonen förtär han rov, och om aftonen utskiftar han byte.»

28 Alla dessa äro Israels stammar, tolv till antalet, och detta är vad deras fader talade till dem, när han välsignade dem; åt var och en av dem gav han sin särskilda välsignelse.

29 Och han bjöd dem och sade till dem: »Jag skall nu samlas till mitt folk; begraven mig bredvid mina fäder, i grottan på hetiten Efrons åker,

30 i den grotta som ligger på åkern i Makpela, gent emot Mamre, i Kanaans land, den åker som Abraham köpte till egen grav av hetiten Efron,

31 där de hava begravit Abraham och hans hustru Sara, där de ock hava begravit Isak och hans hustru Rebecka, och där jag själv har begravit Lea,

32 på den åkern som jämte grottan där köptes av Hets barn.»

33 När Jakob hade givit sina söner denna befallning, drog han sina fötter upp i sängen; och han gav upp andan och blev samlad till sina fäder.

1 雅各把他的众子叫来， 说： "你们要聚集在一起， 我要把你们日后必遇到的事告诉你们。

2 雅各的儿子们哪， 你们要一起来听； 要听你们父亲以色列的话。

3 流本哪， 你是我的长子， 是我的力量， 是我的初生子； 你大有尊荣， 权力超众；

4 但是你放纵情欲， 好像水沸腾一样， 你必不能居首位； 因为你上了你父亲的床； 上了我的榻， 然后把它玷污了。

5 西缅和利未是兄弟； 他们的刀剑是强暴的武器。

6 我的灵啊， 不可加入他们的阴谋； 我的心啊， 不可参与他们的集会， 因为他们在怒中杀人， 任意砍断牛的腿筋。

7 他们的怒气可咒， 因为非常暴烈； 他们的烈怒可诅， 因为十分凶猛； 我要把他们分散在雅各家； 把他们散居在以色列。

8 犹大啊， 你的兄弟们要称赞你； 你的手必压住仇敌的颈项； 你父亲的众子必向你下拜。

9 犹大是只小狮子； 我儿啊， 你猎取了食物就上到洞穴去。他屈身伏卧， 好像公狮， 又像母狮， 谁敢惊动他呢？

10 权杖必不离开犹大， 王圭必不离他两脚之间， 直到细罗（"细罗"有古?本作"属他的那位"）来到， 万族都要臣服他。

11 犹大把自己的驴驹拴在葡萄树旁， 把自己的小驴系在上等的葡萄树旁； 他在葡萄酒中洗净自己的衣服， 在血红的葡萄汁中洗衣袍。

12 他因饮酒而双眼发红， 他因喝奶而牙齿雪白。

13 西布伦必在沿海地带居住， 他必成为船只停泊的港口， 他的边界必伸到西顿。

14 以萨迦是一头粗壮的驴， 伏卧在羊圈（"羊圈"原文意思不详， 或译： "重驮"）之间；

15 他看安居为美， 他看肥地为佳， 他屈肩负重， 成了服苦的奴仆。

16 但要审判自己的人民， 作以色列的一个支派。

17 但要作路上的蛇， 道中的毒蛇， 他要咬伤马蹄， 使骑马的人向后坠落。

18 耶和华啊， 我向来等候你的拯救。

19 迦得必被侵略者追逼， 他却要追逼他们的脚跟。

20 至于亚设， 他的食物必定肥美， 他有美食可以供奉君王。

21 拿弗他利是只得释放的母鹿， 发出优美的言语。

22 约瑟是一根结果子的树枝， 是一根泉旁结果子的树枝， 他的枝条蔓延出墙外。

23 弓箭手把他苦害， 向他射箭敌对他。

24 但他的弓依然坚硬， 他的手臂仍旧敏捷， 这是出于雅各的大能者之手； 出于以色列的牧者， 以色列的磐石。

25 是你父亲的 神帮助你， 是那全能者赐给你； 他把从天上来的福， 地下深渊蕴藏着的福， 哺乳和生育的福， 都赐给你。

26 你父亲的祝福， 胜过我祖先的祝福（"胜过我祖先的祝福"有古?本作"胜过亘古的山冈"）， 胜过永远山岭上的美物。愿这些福都降在约瑟的头上， 降在兄弟中作王子的那一位头上。

27 便雅悯是只撕掠的豺狼， 早晨吞吃他的猎物， 晚上瓜分他的掳物。"

28 这些就是以色列的十二支派； 以上是他们父亲对他们所说的话， 是按着各人的福分给他们所祝的福。

29 雅各又嘱咐他们， 对他们说： "我快要归到我的亲族那里去， 你们要把我埋葬在赫人以弗仑田间的洞里， 与我的祖先在一起。

30 这个洞在迦南地， 在幔利前面的麦比拉的田间。那地方原是亚伯拉罕向赫人以弗仑买下来作坟地的。

31 他们在那里埋葬了亚伯拉罕和他的妻子撒拉； 又在那里埋葬了以撒和他的妻子利百加； 我也在那里埋葬了利亚。

32 那块田和田间的洞， 是向赫人买来的。"

33 雅各对他的众子嘱咐完了， 就把双脚收回床上， 气绝而死， 归到他的亲族那里去了。