1 Alltså, då vi nu hava omkring oss en så stor hop av vittnen, må ock vi lägga av allt som är oss till hinder, och särskilt synden, som så hårt omsnärjer oss, och med uthållighet löpa framåt i den tävlingskamp som är oss förelagd.

2 Och må vi därvid se på Jesus, trons hövding och fullkomnare, på honom, som i stället för att taga den glädje som låg framför honom, utstod korsets lidande och aktade smäleken för intet, och som nu sitter på högra sidan om Guds tron.

3 Ja, på honom, som har utstått så mycken gensägelse av syndare, på honom mån I tänka, så att I icke tröttnen och uppgivens i edra själar.

4 Ännu haven I icke stått emot ända till blods, i eder kamp mot synden.

5 Och I haven alldeles förgätit den förmaningens röst som talar med eder, såsom man talar med söner: »Min son, förkasta icke Herrens aga, och giv dig icke över, när du tuktas av honom.

6 Ty den Herren älskar, den agar han, och han straffar med riset var son som han har kär.»

7 Det är till eder fostran som I fån utstå lidande; Gud handlar med eder såsom med söner. Ty var finnes den son som icke bliver agad av sin fader?

8 Om I lämnadens utan aga, medan alla andra finge sin del därav, så voren I oäkta söner och icke äkta.

9 Vidare: vi hava haft köttsliga fäder, som agade oss, och vi visade försyn för dem; skola vi då icke mycket mer vara underdåniga andarnas Fader, så att vi få leva?

10 De förra agade oss ju för en kort tid, såsom det syntes dem gott, men denne agar oss för vårt verkliga gagn, för att vi skola få del av hans helighet.

11 Väl synes alla aga för tillfället vara icke till glädje, utan till sorg; men efteråt bär den, för dem som hava blivit fostrade därmed, en fridsfrukt som är rättfärdighet.

12 Alltså: »stärken maktlösa händer och vacklande knän»,

13 och »gören räta stigar för edra fötter», så att den fot som haltar icke vrides ur led, utan fastmer bliver botad.

14 Faren efter frid med alla och efter helgelse; ty utan helgelse får ingen se Herren.

15 Och sen till, att ingen går miste om Guds nåd, och att ingen giftig rot skjuter skott och bliver till fördärv, så att menigheten därigenom bliver besmittad;

16 sen till, att ingen är en otuktig människa eller ohelig såsom Esau, han som för en enda maträtt sålde sin förstfödslorätt.

17 I veten ju att han ock sedermera blev avvisad, när han på grund av arvsrätt ville få välsignelsen; han kunde nämligen icke vinna någon ändring, fastän han med tårar sökte därefter.

18 Ty I haven icke kommit till ett berg som man kan taga på, ett som »brann i eld», icke till »töcken och mörker» och storm,

19 icke till »basunljud» och till en »röst» som talade så, att de som hörde den bådo att intet ytterligare skulle talas till dem.

20 Ty de kunde icke härda ut med det påbud som gavs dem: »Också om det är ett djur som kommer vid berget, skall det stenas.»

21 Och så förskräcklig var den syn man såg, att Moses sade: »Jag är förskräckt och bävar.»

22 Nej, I haven kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och till änglar i mångtusental,

23 till en högtidsskara och församling av förstfödda söner som äro uppskrivna i himmelen, och till en domare som är allas Gud, och till fullkomnade rättfärdigas andar,

24 och till ett nytt förbunds medlare, Jesus, och till ett stänkelseblod som talar bättre än Abels blod.

25 Sen till, att I icke visen ifrån eder honom som talar. Ty om dessa icke kunde undfly, när de visade ifrån sig honom som här på jorden kungjorde Guds vilja, huru mycket mindre skola då vi kunna det, om vi vända oss ifrån honom som kungör sin vilja från himmelen?

26 Hans röst kom då jorden att bäva; men nu har han lovat och sagt: »Ännu en gång skall jag komma icke allenast jorden, utan ock himmelen att bäva.»

27 Dessa ord »ännu en gång» giva till känna att de ting, som kunna bäva, skola, eftersom de äro skapade, bliva förvandlade, för att de ting, som icke kunna bäva, skola bliva beståndande.

28 Därför, då vi nu skola undfå ett rike som icke kan bäva, så låtom oss vara tacksamma. På det sättet tjäna vi Gud, honom till behag, med helig fruktan och räddhåga.

29 Ty »vår Gud är en förtärande eld».

1 所以， 我们既然有这么多的见证人， 像云彩围绕着我们， 就应该脱下各样的拖累， 和容易缠住我们的罪， 以坚忍的心奔跑那摆在我们面前的赛程；

2 专一注视耶稣， 就是我们信心的创始者和完成者。他因为那摆在面前的喜乐， 就忍受了十字架， 轻看了羞辱， 现在就坐在 神宝座的右边。

3 这位忍受罪人那样顶撞的耶稣， 你们要仔细思想， 免得疲倦灰心。

4 你们与罪恶斗争， 还没有对抗到流血的地步；

5 你们又忘记了那劝你们好像劝儿子的话， 说： "我儿！ 你不可轻看主的管教， 受责备的时候也不要灰心；

6 因为主所爱的， 他必管教， 他又鞭打所收纳的每一个儿子。"

7 为了接受管教， 你们要忍受， 因为 神待你们好像待儿子一样； 哪有儿子不受父亲管教的呢？

8 作儿子的都受过管教。如果你们没有受管教， 就是私生子， 不是儿子了。

9 还有， 肉身的父亲管教我们， 我们尚且敬重他们； 何况那万灵的父， 我们不是更要顺服他而得生吗？

10 肉身的父亲照着自己的意思管教我们， 只有短暂的日子； 唯有 神管教我们， 是为着我们的好处， 使我们在他的圣洁上有分。

11 但是一切管教， 在当时似乎不觉得快乐， 反觉得痛苦； 后来却为那些经过这种操练的人， 结出平安的果子来， 就是义。

12 所以， 你们要把下垂的手和发软的腿挺直起来；

13 也要把你们所走的道路修直， 使瘸子不至于扭脚， 反而得到复原。

14 你们要竭力寻求与众人和睦， 并且要竭力追求圣洁。如果没有圣洁， 谁也不能见主。

15 你们要小心， 免得有人失去了 神的恩典； 免得有苦根长起来缠绕你们， 因而污染了许多人；

16 又免得有人成为淫乱的和贪恋世俗的， 好像以扫一样， 为了一点点食物， 竟把自己长子的名分出卖了。

17 你们知道， 后来以扫想要承受祝福， 却被拒绝了； 他虽然带着眼泪寻求， 还是没有反悔的余地。

18 你们不是来到那座摸得着的山。那里有烈火、密云、幽暗、暴风、

19 号筒的响声和说话的声音； 那些听见这声音的人， 都请求 神不要再向他们多说话；

20 因为他们担当不起那命令： "就是走兽挨近这山， 也要用石头把它打死。"

21 当时， 显出的景象是那么可怕， 连摩西也说： "我非常恐惧战兢。"

22 你们却是来到锡安山和永活的 神的城， 就是天上的耶路撒冷； 在那里有千万的天使聚集，

23 有名字登记在天上众长子的教会， 有审判众人的 神， 有被成全的义人的灵魂，

24 有新约的中保耶稣， 还有他所洒的血。这血所传的信息比亚伯的血所传的更美。

25 你们要谨慎， 不要弃绝那位说话的， 因为从前的人弃绝了那位在地上警戒他们的， 尚且不能逃罪； 何况现在我们背弃那位从天上警戒我们的呢？

26 当时他的声音震动了地； 现在他却应许说： "下一次， 我不但要震动地， 还要震动天。"

27 "下一次"这句话， 是表明那些被震动的， 要像被造之物那样被除去， 好使那些不能震动的可以留存，

28 因此， 我们既然领受了不能震动的国， 就应该感恩， 照着 神所喜悦的， 用虔诚敬畏的心事奉他；

29 因为我们的 神是烈火。