1 Men hör nu, du Jakob, min tjänare, du Israel, som jag har utvalt.

2 Så säger HERREN, han som har skapat dig, han som danade dig redan i moderlivet och som hjälper dig: Frukta icke, du min tjänare Jakob, du Jesurun, som jag har utvalt.

3 Ty jag skall utgjuta vatten över de törstiga och strömmar över det torra; jag skall utgjuta min Ande över din barn och min välsignelse över dina telningar,

4 så att de växa upp mitt ibland gräset såsom pilträd vid vattenbäckar.

5 Då skall den ene säga: »HERREN tillhör jag», och den andre skall åberopa Jakobs namn, och en tredje skall skriva på sin hand: »HERRENS egen» och skall bruka Israel såsom ett ärenamn.

6 Så säger HERREN, Israels konung, och hans förlossare, HERREN Sebaot: Jag är den förste, och jag är den siste, och förutom mig finnes ingen Gud.

7 Och vem talar, såsom jag har gjort, alltsedan jag lät urtidsfolket framträda? Må han förkunna det och lägga det fram för mig. Ja, må de förkunna det tillkommande, vad som skall ske.

8 Frukten icke och varen icke förskräckta. Har jag icke för länge sedan låtit dig höra om detta och förkunnat det? I ären ju mina vittnen. Finnes väl någon Gud förutom mig? Nej, ingen annan klippa finnes, jag vet av ingen.

9 Avgudamakarna äro allasammans idel tomhet, och deras kära gudar kunna icke hjälpa. Deras bekännare se själva intet och förstå intet; därför måste de ock komma på skam.

10 Om någon formar en gud och gjuter ett beläte, så är det honom till intet gagn.

11 Se, hela dess följe skall komma på skam; konstnärerna själva äro ju allenast människor. Må de församlas, så många de äro, och träda fram; de skola då alla tillhopa med förskräckelse komma på skam.

12 Smeden tager sitt verktyg och bearbetar sitt smide i glöden, han formar det med hammare, han bearbetar det med kraftig arm; till äventyrs får han därvid svälta, så att han bliver vanmäktig, och försaka att dricka, så att han bliver matt.

13 Träsnidaren spänner ut sitt mätsnöre och gör märken på trästycket med sitt ritstift, han arbetar därpå med sina eggjärn och märker ut det med passaren; och han gör så därav en mansbild, en prydlig människogestalt, som får bo i ett hus.

14 Man fäller åt sig cedrar; man tager plantor av stenek och vanlig ek och uppdrager dem åt sig bland skogens träd; man planterar åt sig lärkträd, och regnet giver dem växt.

15 Detta hava människorna till bränsle; och man tager därav och värmer sig därmed, man tänder på det och bakar bröd därvid. Men därjämte förfärdigar man en gud därav och tillbeder den, man gör därav ett beläte och faller ned för det.

16 En del av träet bränner man alltså upp i eld, över en annan del därav tillagar man kött till att äta, steker sin stek och äter sig mätt; när man så har värmt sig, säger man: »Gott, nu är jag varm, nu njuter jag av brasan.»

17 Men av det som är kvar gör man en gud, man gör sig ett beläte, och för det faller man ned och tillbeder, man bönfaller inför det och säger: »Rädda mig, ty du är min gud.» --

18 Ja, sådana veta intet och förstå intet, ty igentäppta äro deras ögon, så att de icke se, och deras hjärtan, så att de intet begripa.

19 Ingen har så mycken eftertanke, så mycket vett eller förstånd, att han säger: »En del därav har jag bränt upp i eld, och på kolen har jag bakat bröd och stekt kött och har så ätit; skulle jag då av återstoden göra en styggelse? Skulle jag falla ned för ett stycke trä?»

20 Den som så håller sig till vad som blott är aska, han är förledd av ett dårat hjärta, så att han icke förstår att rädda sin själ, icke att tänka: »Blott fåfänglighet är, vad jag håller i min högra hand.»

21 Tänk härpå, du Jakob, du Israel, ty du är min tjänare; jag har danat dig, ja, du är min tjänare. Israel, du varder icke förgäten av mig.

22 Jag utplånar dina överträdelser såsom ett moln och dina synder såsom en sky. Vänd om till mig, ty jag förlossar dig.

23 Jublen, I himlar, ty HERREN utför sitt verk; höjen glädjerop, I jordens djup, bristen ut i jubel, I berg, du skog med alla dina träd; ty HERREN förlossar Jakob, han bevisar sig härlig i Israel.

24 Så säger HERREN, din förlossare, han som danade dig redan i moderlivet: »Jag, HERREN, är den som för allt, den som ensam utspänner himmelen och utan någons hjälp breder ut jorden.

25 Jag är den som gör lögnprofeternas tecken om intet och gör spåmännen till dårar, den som låter de vise komma till korta och gör deras klokhet till dårskap,

26 men som låter sin tjänares ord bliva beståndande och fullbordar sina sändebuds rådslag. Jag är den som säger om Jerusalem: »Det skall bliva bebott» och om Juda städer: »De skola varda uppbyggda; jag skall upprätta ruinerna där.»

27 Jag är den som säger till havsdjupet: »Sina ut; dina strömmar vill jag låta uttorka.»

28 Jag är den som säger om Kores: »Han är min herde, han skall fullborda all min vilja, och han skall säga om Jerusalem: 'Det skall bliva uppbyggt' och till templet: 'Din grund skall åter varda lagd.'»

1 "但现在， 我的仆人雅各， 我所拣选的以色列啊！ 你要听。

2 那创造你， 从母胎里就塑造了你， 又要帮助你的耶和华这样说： 我的仆人雅各啊！ 我所拣选的耶书仑啊！ 你不要惧怕。

3 因为我要把水浇灌干渴之处， 把河水浇灌干旱之地； 我必把我的灵浇灌你的后裔， 把我的福降给你的子孙。

4 他们要像从草中生长起来， 又像溪水旁的柳树。

5 这个必说： ‘我是属耶和华的’； 那个也必以雅各的名称呼自己； 另一个必亲手写上‘我是属耶和华的’， 并且要以以色列的名字替自己命名。"

6 耶和华以色列的王、以色列的救赎主、万军之耶和华这样说： "我是首先的， 我是末后的； 除我以外， 再没有真神。

7 谁像我呢？让他宣告， 让他述说， 又在我面前陈明吧！ 自从我设立古时的子民， 未来的事和将要发生的事， 让他们把它们述说出来吧！

8 你们不要惊惶， 也不要惧怕。我不是老早就说了给你们听， 告诉了你们吗？你们就是我的见证人。除我以外， 还有真神吗？没有别的磐石； 我一个也不知道。"

9 制造偶像的人， 尽都是虚空的， 他们所喜爱的， 都没有益处。他们的见证人， 一无所见， 一无所知， 以致他们蒙羞。

10 谁制造神像， 或铸造偶像， 不想得到益处呢？

11 看哪！ 所有与它同伙的都必蒙羞； 工匠也不过是人罢了。让他们都集合起来， 都站立起来； 让他们都惧怕， 都一同蒙羞。

12 铁匠先用工具在铁上雕刻， 然后在火炭中加工， 再用锤子把铁锤成形状， 用他有力的膀臂锤成。他若饥饿， 就没有力量； 他若不喝水， 就疲乏。

13 木匠拉线， 用笔画出轮廓， 用刨子刨平， 用圆规画出模样， 做成人的形状， 有人一般的美丽， 好住在庙里。

14 他为自己砍伐香柏树， 或选取榆树和橡树， 让它在树林中长起来； 他栽种松树， 让雨水使它长大。

15 人可以用这树作燃料， 可以拿来生火取暖， 又可以烧着烤饼； 人竟然用它做神像敬拜， 他做了雕刻的偶像， 又向它叩拜。

16 他把木头的一半放在火里燃烧； 在上面烤肉； 吃了烤肉， 并且吃饱了， 就自己烤火取暖， 说： "哈哈！ 我暖和了， 我看见火了。"

17 他用剩下来的一半做了一个神像， 就是他雕刻的偶像， 他向它俯伏， 向它敬拜， 又向它祷告， 说： "求你救我， 因为你是我的神。"

18 他们并不知道， 也不明白； 因为耶和华闭住他们的眼睛， 使他们不能看见， 塞住他们的心， 使他们不能明白。

19 没有人细心思想， 也没有人有知识有聪明说： "我把木头的一半放在火里燃烧， 我也在炭火上烘过饼， 烤过肉吃， 剩下的， 我却用来做了一个可憎之物， 我要向木头叩拜吗？"

20 他所追求的只是灰尘， 被迷惑了的心使他偏离正道了； 他不能救自己， 也不会说： "在我的右手中不是有个假神吗？"

21 雅各和以色列啊！ 要记念这些话， 因为你是我的仆人。我造了你， 是要你作我的仆人； 以色列啊！ 你必不会被我忘记。

22 我涂抹了你的过犯， 像密云消散； 我涂抹了你的罪恶， 如薄云灭没， 你当归向我， 因为我救赎了你。

23 诸天啊！ 你们要欢呼， 因为耶和华作成了这事。地的深处啊！ 你们要吶喊。群山啊！ 你们要发声欢呼。树林和其中所有的树啊！ 你们都当这样。因为耶和华救赎了雅各， 他要借着以色列使自己得荣耀。

24 你的救赎主， 就是那在母胎中就造了你的耶和华这样说： "我耶和华是创造万物的， 我是独自展开诸天， 铺张大地的。

25 我使说假话者的兆头失效， 使占卜者都变成愚昧人； 我使有智慧的人后退， 使他们的知识变为愚拙。

26 我使我仆人的话实现， 使我使者的谋算成就。我对耶路撒冷说： ‘你必有人居住。’对犹大的城镇说： ‘你们要再被建造起来， 至于其中的废墟， 我必重建它们。’

27 我对深渊说： ‘你干了吧， 我必使你的江河干涸！ ’

28 我对古列说： ‘我的牧人； 他必成就我所喜悦的一切。’他要对耶路撒冷说： ‘你必被重建起来！ ’他必对圣殿说： ‘你的根基要奠定！ ’"