1 Och HERREN sade till mig: »Tag dig en stor tavla och skriv på den med tydlig stil Maher-salal Has-bas.

2 Och jag vill taga mig pålitliga vittnen: prästen Uria och Sakarja, Jeberekjas son.»

3 Och jag gick in till profetissan, och hon blev havande och födde en son. Och HERREN sade till mig: »Giv honom namnet Maher-salal Has-bas.

4 Ty förrän gossen kan säga 'fader' och 'moder' skall man bära Damaskus' skatter och byte från Samaria fram för konungen i Assyrien.»

5 Och HERREN talade vidare till mig och sade:

6 »Eftersom detta folk föraktar Siloas vatten, som flyter så stilla, och har sin fröjd med Resin och Remaljas son,

7 se, därför skall HERREN låta komma över dem flodens vatten, de väldiga och stora, nämligen konungen i Assyrien med all hans härlighet. Och den skall stiga över alla sina bräddar och gå över alla sina stränder.

8 Den skall tränga fram i Juda, svämma över och utbreda sig och räcka ända upp till halsen; och med sina utbredda vingar, skall den uppfylla ditt land, Immanuel, så vitt det är.»

9 Rasen, I folk; I skolen dock krossas. Lyssnen, alla I fjärran länder. Rusten eder; I skolen dock krossas. Ja, rusten eder; I skolen dock krossas.

10 Gören upp planer; de varda dock om intet. Avtalen, vad I viljen; det skall dock ej lyckas. Ty Gud är med oss.

11 Ty så sade HERREN till mig, när hans hand kom över mig med makt och han varnade mig för att vandra på detta folks väg:

12 I skolen icke kalla för sammansvärjning allt vad detta folk kallar sammansvärjning, ej heller skolen I frukta vad det fruktar, I skolen icke förskräckas därför.

13 Nej, HERREN Sebaot skolen I hålla helig; honom skolen I frukta, och för honom skolen I förskräckas.

14 Så skall han varda för eder något heligt; men för de två Israels hus skall han bliva en stötesten och en klippa till fall och för Jerusalems invånare en snara och ett giller.

15 Många av dem skola stupa därpå, de skola falla och krossas, de skola snärjas och varda fångade.

16 Lägg vittnesbördet ombundet och lagen förseglad i mina lärjungars hjärtan.

17 Så vill jag förbida HERREN, då han nu döljer sitt ansikte för Jakobs hus; jag vill vänta efter honom.

18 Se, jag och barnen som HERREN har givit mig, vi äro tecken och förebilder i Israel, från HERREN Sebaot, som bor på Sions berg.

19 Och när man säger till eder: »Frågen andebesvärjare och spåmän, dem som viska och mumla», så svaren: »Skall icke ett folk fråga sin Gud? Skall man fråga de döda för de levande?»

20 »Nej, hållen eder till lagen, till vittnesbördet!» Så skola förvisso en gång de nödgas mana, för vilka nu ingen morgonrodnad finnes.

21 De skola draga omkring i landet, nedtryckta och hungrande, och i sin hunger skola de förbittras och skola förbanna sin konung och sin Gud. Och de skola vända blicken uppåt, de skola ock skåda ned på jorden;

22 men se, där är nöd och mörker och natt av ångest. Ja, tjockt mörker är de fördrivnas liv.

1 耶和华对我说： "你拿一块大版， 用通用的文字写上‘玛黑珥．沙拉勒．哈施．罢斯’（"玛黑珥．沙拉勒．哈施．罢斯"意即"赶快掳掠， 急速夺取"）。

2 我要叫两个诚实的见证人， 就是乌利亚祭司和耶比利家的儿子撒迦利亚， 来为我作见证。"

3 我亲近了女先知， 就是我妻子， 她就怀孕生子。耶和华对我说： "给他起名叫‘玛黑珥．沙拉勒．哈施．罢斯’，

4 因为在这孩子晓得喊叫父母以先， 大马士革的财宝和撒玛利亚的掳物， 必在亚述王面前被搬了去。"

5 耶和华又再告诉我说：

6 "这子民既然厌弃了西罗亚缓流的水， 却喜悦利汛和利玛利的儿子，

7 因此， 主必使大河又强又大的水临到他们， 就是亚述王和他一切威荣， 水必涨起来， 高过所有的水道； 水要泛滥， 漫过所有的河岸；

8 然后必冲入犹大， 涨溢泛滥， 直到颈项， 以马内利啊！ 它展开的翅膀必遮遍你广阔的地土。"

9 列国之民啊！ 你们尽管作恶， 但你们终必毁灭！ 所有在远处的人民啊， 要留心听！ 你们尽管束腰吧， 你们终必毁灭！ 你们尽管束腰吧， 你们终必毁灭！

10 你们尽管计划阴谋吧， 这些终必失败； 你们尽管提议吧， 这些终必不能成立， 因为 神与我们同在。

11 耶和华以大能的手托住我， 教导我不要走这子民所走的道路； 他对我这样说：

12 "这子民所称为阴谋的， 你们都不要称为阴谋； 他们所怕的， 你们不要怕， 也不要畏惧。

13 你们要尊万军之耶和华为圣， 他是你们当怕的， 也是你们当畏惧的。

14 他必向信靠他的人作圣所， 却向以色列两家作绊脚的石头、跌人的磐石； 又向耶路撒冷的居民作陷阱和网罗。

15 许多人必在其上绊跌、仆倒、跌碎， 并且陷入网罗被捉住。"

16 你要卷起律法书， 在我的门徒中间封住训诲。

17 我要等候那掩面不顾雅各家的耶和华， 我要仰视他。

18 看哪！ 我和耶和华赐给我的孩子， 在以色列中作预兆与奇迹， 都是从住在锡安山的万军之耶和华来的。

19 有人对你们说： "要求问那些交鬼的和行巫术的， 就是那些喃喃细语的人。"一族之民不应当求问自己的 神吗？他们怎能为活人求问死人呢？

20 他们应当求问 神的训诲和法度； 他们若不照着这些准则说话， 就见不到曙光。

21 他们必经过这地， 受困迫、受饥饿； 他们饥饿的时候， 就恼怒， 咒骂自己的王和自己的 神；

22 他们仰脸向天观望， 又俯视大地， 只见困苦、黑暗、可怕的幽暗； 他们必被赶入幽黑的黑暗中。