1 Och HERRENS ord kom till Jona, Amittais son; han sade:

2 »Stå upp och begiv dig till Nineve, den stora staden, och predika för den; ty deras ondska har kommit upp inför mitt ansikte.»

3 Men Jona stod upp och ville fly till Tarsis, undan HERRENS ansikte. Och han for ned till Jafo och fann där ett skepp som skulle gå till Tarsis. Och sedan han hade erlagt betalning för resan, steg han ombord därpå för att fara med till Tarsis, undan HERRENS ansikte.

4 Men HERREN sände en stark vind ut över havet, så att en stark storm uppstod på havet; och skeppet var nära att krossas.

5 Då betogos sjömännen av fruktan och ropade var och en till sin gud; och vad löst som fanns i skeppet kastade de i havet för att bereda sig lättnad. Men Jona hade gått ned i det inre av fartyget och låg där i djup sömn.

6 Då gick skepparen till honom och sade till honom: »Huru kan du sova så? Stå upp och åkalla din Gud. Kanhända skall den Guden tänka på oss, så att vi icke förgås.»

7 Och folket sade till varandra: »Välan, låt oss kasta lott, så att vi få veta för vems skull denna olycka har kommit över oss.» När de så kastade lott, föll lotten på Jona.

8 Då sade de till honom: »Säg oss för vems skull denna olycka har kommit över oss. Vad är ditt ärende, och varifrån kommer du? Från vilket land och av vad folk är du?»

9 Han svarade den; »Jag är en hebré, och jag dyrkar HERREN, himmelens Gud, som har gjort havet och det torra.»

10 Då betogos männen av stor fruktan och sade till honom: »Vad är det du har gjort!» Ty männen fingo genom det han berättade dem veta att han flydde undan HERRENS ansikte.

11 Och de sade till honom: »Vad skola vi göra med dig, så att havet stillar sig för oss?» Ty havet stormade mer och mer.

12 Då svarade han dem: »Tagen mig och kasten mig i havet, så skall havet stillas för eder; ty jag vet att det är för min skull som denna starka storm har kommit över eder.»

13 Och männen strävade med all makt att komma tillbaka till land, men de kunde icke; ty havet stormade mer och mer emot dem.

14 Då ropade de till HERREN och sade: »Ack HERRE, låt oss icke förgås för denne mans själs skull, och låt icke oskyldigt blod komma över oss. Ty du, HERRE, har gjort såsom dig täckes.»

15 Därefter togo de Jona och kastade honom i havet. Då lade sig havets raseri.

16 Och männen betogos av stor fruktan för HERREN, och de offrade slaktoffer åt HERREN och gjorde löften.

1 耶和华的话临到亚米太的儿子约拿， 说：

2 "起来！ 到尼尼微大城去， 警告其中的居民， 因为他们的恶行已经达到我面前。"

3 可是约拿却起来， 要逃往他施去， 躲避耶和华； 他下到约帕， 找到了一只要开往他施去的船； 他给了钱， 就上船（"上船"原文作"下船"）， 要和他们同往他施去， 离开耶和华。

4 但是耶和华在海上忽然刮起大风， 于是海中狂风大作， 船几乎要破裂了。

5 水手都很惧怕， 各人向自己的神大声呼求； 他们为了减轻船的重量， 就把船上的东西拋在海里， 可是约拿却下了船舱， 躺着熟睡了。

6 船长走到他面前， 对他说： "你怎么啦！ 睡得那么熟？快起来， 求告你的 神吧！ 或者 神会记念我们， 使我们不至于丧命！ "

7 水手就彼此说： "来吧！ 让我们抽签， 好知道这场灾祸临到我们， 是因谁的缘故。"于是他们抽签， 结果抽中了约拿。

8 他们就对约拿说： "请告诉我们， 这场灾祸临到我们， 是因谁的缘故？你是作什么的？你从哪里来？你是哪一国的人？哪一族的人？"

9 他回答说： "我是希伯来人， 我敬畏耶和华天上的 神， 就是那创造海洋和陆地的。"

10 众人就大大惧怕， 对他说： "你为什么这样作呢？（"你为什么这样作呢？"或译： "你作的是什么呢？"）"那些人知道他躲避耶和华， 原来约拿告诉了他们。

11 因为海浪越来越汹涌， 他们又对他说： "我们该怎样处置你， 才能叫海浪平静呢？"

12 他回答说： "你们把我抬起来， 投在海里， 海浪就会平静， 因为我知道， 这场大风暴临到你们， 是为了我的缘故。"

13 那些人虽然破浪挣扎， 要把船靠岸， 却是不能， 因为海浪不断汹涌扑来。

14 他们就呼求耶和华， 说： "耶和华啊！ 我们恳求你， 不要因这人叫我们丧命； 不要把无辜人的血归在我们身上， 因为你耶和华是照自己所喜悦的行事。"

15 于是他们把约拿抬起来， 投在海里， 怒涛就平息了。

16 那些人就大大敬畏耶和华， 向他献祭和许愿。

17 耶和华却安排了一条大鱼， 把约拿吞下。约拿就在鱼腹中三日三夜。（本节在《马索拉抄本》为2:1）