1 Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;
2 dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.
3 Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.
4 Därvid måste han taga vägen genom Samarien.
5 Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.
6 Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.
7 Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: »Giv mig att dricka.»
8 Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.
9 Då sade den samaritiska kvinnan till honom: »Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?» Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.
10 Jesus svarade och sade till henne: »Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten.»
11 Kvinnan sade till honom: »Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?»
12 Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?»
13 Jesus svarade och sade till henne: »Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;
14 men den som dricker av det vatten som jag giver honom, han skall aldrig någonsin törsta, utan det vatten jag giver honom skall bliva i honom en källa vars vatten springer upp med evigt liv.»
15 Kvinnan sade till honom: »Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten.»
16 Han sade till henne: »Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka.»
17 Kvinnan svarade och sade: »Jag har ingen man.» Jesus sade till henne: »Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man.»
18 Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.
19 Då sade kvinnan till honom: »Herre, jag ser att du är en profet.
20 Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja.»
21 Jesus sade till henne: »Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.
22 I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --
23 men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.
24 Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning.»
25 Kvinnan sade till honom: »Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt.»
26 Jesus svarade henne: »Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde.»
27 I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.
28 Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:
29 »Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?»
30 Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.
31 Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: »Rabbi, tag och ät.»
32 Men han svarade dem: »Jag har mat att äta som I icke veten om.»
33 Då sade lärjungarna till varandra: »Kan väl någon hava burit mat till honom?»
34 Jesus sade till dem: »Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.»
35 I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.
36 Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig.
37 Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.
38 Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete.»
39 Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.
40 När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.
41 Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.
42 Och de sade till kvinnan: »Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare.»
43 Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.
44 Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.
45 När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.
46 Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.
47 När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.
48 Då sade Jesus till honom: »Om I icke sen tecken och under, så tron I icke.»
49 Mannen sade till honom: »Herre, kom ned, förrän mitt barn dör.»
50 Jesus svarade honom: »Gå, din son får leva.» Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.
51 Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: »Din son kommer att leva.»
52 Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: »I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom.»
53 Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: »Din son får leva.» Och han kom till tro, så ock hela hans hus.
54 Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen. har vanligen betydelsen friskt, rinnande vatten; kvinnan fattar uttrycket i den senare betydelsen. Andra hava arbetat, och deras arbete har kommit eder till godo.
1 主知道法利赛人听见他收门徒和施洗比约翰更多
2 （其实不是耶稣亲自施洗， 而是他的门徒施洗），
3 就离开了犹太， 再往加利利去。
4 他必须经过撒玛利亚。
5 于是到了撒玛利亚的一座城， 名叫叙加； 这城靠近雅各给他儿子约瑟的那块地。
6 在那里有雅各井。耶稣因为旅途疲倦了， 就坐在井旁； 那时大约正午。
7 有一个撒玛利亚妇人来打水。耶稣对她说： "请给我水喝。"
8 那时， 他的门徒都进城买食物去了。
9 撒玛利亚妇人对耶稣说： "你是犹太人， 怎么向我， 一个撒玛利亚妇人要水喝呢？"（原来犹太人和撒玛利亚人不相往来。）
10 耶稣回答她： "你若知道 神的恩赐， 和对你说‘请给我水喝’的是谁， 你必早已求他， 他也必早把活水赐给你了。"
11 妇人说： "先生， 你没有打水的器具， 井又深， 你从哪里得活水呢？
12 我们的祖先雅各把这口井留给我们， 他自己和子孙以及牲畜都喝这井的水， 难道你比他还大吗？"
13 耶稣回答： "凡喝这水的， 还要再渴；
14 人若喝我所赐的水， 就永远不渴。我所赐的水要在他里面成为涌流的泉源， 直涌到永生。"
15 妇人说： "先生， 请把这水赐给我， 使我不渴， 也不用来这里打水。"
16 耶稣说： "你去， 叫你的丈夫， 然后回到这里来。"
17 妇人对他说： "我没有丈夫。"耶稣说： "你说‘没有丈夫’是不错的。
18 你以前有五个丈夫， 现在有的并不是你的丈夫； 你说这话是真的。"
19 妇人说： "先生， 我看出你是先知。
20 我们的祖先在这山上敬拜 神， 而你们却说， 敬拜的地方必须在耶路撒冷。"
21 耶稣说： "妇人， 你应当信我， 时候将到， 那时你们敬拜父， 不在这山上， 也不在耶路撒冷。
22 你们敬拜你们所不知道的， 我们却敬拜我们所知道的， 因为救恩是从犹太人出来的。
23 然而时候将到， 现在就是了， 那用心灵按真理敬拜父的， 才是真正敬拜的人； 因为父在寻找这样敬拜他的人。
24 神是灵， 敬拜他的必须用心灵按真理敬拜他。"
25 妇人说： "我知道那称为基督的弥赛亚要来； 他来了， 要把一切都告诉我们。"
26 耶稣说： "我这现在跟你说话的就是他。"
27 正在这时候， 门徒回来了， 见耶稣和一个妇人说话， 就很希奇； 但是没有人问： "你要什么？"或说： "你为什么跟她说话？"
28 那妇人撇下了她的水罐， 进到城里去， 对众人说：
29 "你们来， 看看一个人， 他把我所作的一切都说出来， 难道这人就是基督吗？"
30 众人就出城， 往耶稣那里去。
31 当时， 门徒对耶稣说： "拉比， 请吃。"
32 耶稣说： "我有食物吃， 是你们所不知道的。"
33 门徒就彼此说： "难道有人拿东西给他吃了吗？"
34 耶稣说： "我的食物就是遵行差我来者的旨意， 并且完成他的工作。
35 你们不是说‘还有四个月才到收获的时候’吗？我告诉你们， 举目向田观看， 庄稼已经熟了， 可以收割了。
36 收割的人得到工资， 也积储五谷直到永生， 使撒种的和收割的一同快乐。
37 ‘这人撒种， 那人收割’， 这话是真的。
38 我派你们去收割你们所没有劳苦的； 别人劳苦， 你们却享受他们劳苦的成果。"
39 因着那妇人作见证的话： "他把我所作的一切都说出来了"， 那城里就有许多撒玛利亚人信了耶稣。
40 于是他们来到耶稣那里， 求他和他们同住， 耶稣就在那里住了两天。
41 因着耶稣的话， 信他的人就更多了。
42 他们就对那妇人说： "现在我们信， 不再是因为你的话， 而是因为我们亲自听见了， 知道这位真是世人的救主。"
43 两天之后， 耶稣离开那里， 往加利利去。
44 耶稣自己说过： "先知在本乡是不受尊敬的。"
45 耶稣到了加利利的时候， 加利利人都欢迎他， 因为他们曾经上耶路撒冷去过节， 见过他所行的一切。
46 耶稣又到了加利利的迦拿， 就是他变水为酒的地方。有一个大臣， 他的儿子在迦百农患病。
47 他听见耶稣从犹太到了加利利， 就来见他， 求他下去医治他的儿子， 因为他的儿子快要死了。
48 耶稣对他说： "你们若看不见神迹奇事， 总是不肯信。"
49 大臣说： "先生， 求你趁我的孩子还没有死就下去吧！ "
50 耶稣告诉他： "回去吧， 你的儿子好了。"那人信耶稣对他说的话， 就回去了。
51 正下去的时候， 他的仆人迎着他走来， 说他的孩子好了。
52 他就向仆人查问孩子是什么时候好转的。他们告诉他： "昨天下午一点钟， 热就退了。"
53 这父亲就知道， 那正是耶稣告诉他"你的儿子好了"的时候， 他自己和全家就信了。
54 这是耶稣从犹太回到加利利以后所行的第二件神迹。