1 Därefter for Jesus över Galileiska sjön, »Tiberias' sjö».

2 Och mycket folk följde efter honom, därför att de sågo de tecken som han gjorde med de sjuka.

3 Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar.

4 Och påsken, judarnas högtid, var nära.

5 Då nu Jesus lyfte upp sina ögon och såg att mycket folk kom till honom, sade han till Filippus: »Varifrån skola vi köpa bröd, så att dessa få äta?»

6 Men detta sade han för att sätta honom på prov, ty själv visste han vad han skulle göra.

7 Filippus svarade honom: »Bröd för två hundra silverpenningar vore icke nog för att var och en skulle få ett litet stycke.»

8 Då sade till honom en annan av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus' broder:

9 »Här är en gosse som har fem kornbröd och två fiskar; men vad förslår det för så många?»

10 Jesus sade: »Låten folket lägga sig här.» Och på det stället var mycket gräs. Då lägrade sig männen där, och deras antal var vid pass fem tusen.

11 Därefter tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut åt dem som hade lagt sig ned där, likaledes ock av fiskarna, så mycket de ville hava.

12 Och när de voro mätta, sade han till sina lärjungar: »Samlen tillhopa de överblivna styckena, så att intet förfares.»

13 Då samlade de dem tillhopa och fyllde tolv korgar med stycken, som av de fem kornbröden hade blivit över efter dem som hade ätit.

14 Då nu människorna hade det tecken som han hade gjort, sade de: »Denne är förvisso Profeten som skulle komma i världen.»

15 När då Jesus märkte att de tänkte komma och med våld föra honom med sig och göra honom till konung, drog han sig åter undan till berget, helt allena.

16 Men när det blev afton, gingo hans lärjungar ned till sjön

17 och stego i en båt för att fara över sjön till Kapernaum. Det hade då redan blivit mörkt, och Jesus hade ännu icke kommit till dem;

18 och sjön gick hög, ty det blåste hårt.

19 När de så hade rott vid pass tjugufem eller trettio stadier, fingo de se Jesus komma gående på sjön och nalkas båten. Då blevo de förskräckta.

20 Men han sade till dem: »Det är jag; varen icke förskräckta.»

21 De ville då taga honom upp i båten; och strax var båten framme vid landet dit de foro.

22 Dagen därefter hände sig detta. Folket som stod kvar på andra sidan sjön hade lagt märke till att där icke fanns mer än en enda båt, och att Jesus icke hade stigit i den båten med sina lärjungar, utan att lärjungarna hade farit bort allena.

23 Andra båtar hade likväl kommit från Tiberias och lagt till nära det ställe där folket bespisades efter det att Herren hade uttalat tacksägelsen.

24 När alltså folket nu såg att Jesus icke var där, ej heller hans lärjungar, stego de själva i båtarna och foro till Kapernaum för att söka efter Jesus.

25 Och då de funno honom där på andra sidan sjön, frågade de honom: »Rabbi, när kom du hit?»

26 Jesus svarade dem och sade: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I söken mig icke därför att I haven sett tecken, utan därför att I fingen äta av bröden och bleven mätta.

27 Verken icke för att få den mat som förgås, utan för att få den mat som förbliver och har med sig evigt liv, den som Människosonen skall giva eder; ty honom har Fadern, Gud själv, låtit undfå sitt insegel.»

28 Då sade de till honom: »Vad skola vi göra för att utföra Guds gärningar?»

29 Jesus svarade och sade till dem: »Detta är Guds gärning, att I tron på den han har sänt.»

30 De sade till honom: »Vad för tecken gör du då? Låt oss se något tecken, så att vi kunna tro dig. Vilken gärning utför du?

31 Våra fäder fingo äta manna i öknen, såsom det är skrivet: 'Han gav dem bröd från himmelen att äta.'»

32 Då svarade Jesus dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Det är icke Moses som har givit eder brödet från himmelen, men det är min Fader som giver eder det rätta brödet från himmelen.

33 Ty Guds bröd är det bröd som kommer ned från himmelen och giver världen liv.»

34 Då sade de till honom: »Herre, giv oss alltid det brödet.»

35 Jesus svarade: »Jag är livets bröd. Den som kommer till mig, han skall aldrig hungra, och den som tror på mig, han skall aldrig törsta.

36 Men det är såsom jag har sagt eder: fastän I haven sett mig, tron I dock icke.

37 Allt vad min Fader giver mig, det kommer till mig; och den som kommer till mig, honom skall jag sannerligen icke kasta ut.

38 Ty jag har kommit ned från himmelen, icke för att göra min vilja, utan för att göra dens vilja, som har sänt mig.

39 Och detta är dens vilja, som har sänt mig, att jag icke skall låta någon enda gå förlorad av dem som han har givit mig, utan att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen.

40 Ja, detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom, han skall hava evigt liv, och att jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.»

41 Då knorrade judarna över honom, därför att han hade sagt: »Jag är det bröd som har kommit ned från himmelen.»

42 Och de sade: »Är denne icke Jesus, Josefs son, vilkens fader och moder vi känna? Huru kan han då säga: 'Jag har kommit ned från himmelen'?»

43 Jesus svarade och sade till dem: »Knorren icke eder emellan.

44 Ingen kan komma till mig, om icke Fadern, som har sänt mig, drager honom; och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.

45 Det är skrivet hos profeterna: 'De skola alla hava fått lärdom av Gud.' Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom, han kommer till mig.

46 Icke som om någon skulle hava sett Fadern, utom den som är från Gud; han har sett Fadern.

47 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror, han har evigt liv.

48 Jag är livets bröd.

49 Edra fäder åto manna i öknen, och de dogo.

50 Men med det bröd som kommer ned från himmelen är det så, att om någon äter därav, så skall han icke dö.

51 Jag är det levande brödet som har kommit ned från himmelen. Om någon äter av det brödet, så skall han leva till evig tid. Och det bröd som jag skall giva är mitt kött; och jag giver det, för att världen skall leva.»

52 Då tvistade judarna med varandra och sade: »Huru skulle denne kunna giva oss sitt kött att äta?»

53 Jesus sade då till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om I icke äten Människosonens kött och dricken hans blod, så haven I icke liv i eder.

54 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.

55 Ty mitt kött är sannskyldig mat, och mitt blod är sannskyldig dryck.

56 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förbliver i mig, och jag förbliver i honom.

57 Såsom Fadern, han som är den levande, har sänt mig, och såsom jag lever genom Fadern, så skall ock den som äter mig leva genom mig.

58 Så är det med det bröd som har kommit ned från himmelen. Det är icke såsom det fäderna fingo äta, vilka sedan dogo; den som äter detta bröd, han skall leva till evig tid.»

59 Detta sade han, när han undervisade i synagogan i Kapernaum.

60 Många av hans lärjungar, som hörde detta, sade då: »Detta är ett hårt tal; vem står ut med att höra på honom?»

61 Men Jesus visste inom sig att hans lärjungar knorrade över detta; och han sade till dem: »Är detta för eder en stötesten?

62 Vad skolen I då säga, om I fån se Människosonen uppstiga dit där han förut var? --

63 Det är anden som gör levande; köttet är till intet gagneligt. De ord som jag har talat till eder äro ande och äro liv.

64 Men bland eder finnas några som icke tro.» Jesus visste nämligen från begynnelsen vilka de voro som icke trodde, så ock vilken den var som skulle förråda honom.

65 Och han tillade: »Fördenskull har jag sagt eder att ingen kan komma till mig, om det icke bliver honom givet av Fadern.»

66 För detta tals skull drogo sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de icke längre vandrade med honom.

67 Då sade Jesus till de tolv: »Icke viljen väl också I gå bort?»

68 Simon Petrus svarade honom: »Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord,

69 och vi tro och förstå att du är Guds helige.»

70 Jesus svarade dem: »Har icke jag själv utvalt eder, I tolv? Och likväl är en av eder en djävul.»

71 Detta sade han om Judas, Simon Iskariots son; ty det var denne som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.

1 这些事以后, 耶稣渡过加利利海, 就是提比里亚海。

2 有一大群人, 因为看见了他在病人身上所行的神迹, 就跟随了他。

3 耶稣上了山, 同门徒坐在那里。

4 那时犹太人的逾越节近了。

5 耶稣举目观看, 见一大群人向他走过来, 就对腓力说: "我们从哪里买饼给这些人吃呢?"

6 他说这话, 是要试验腓力, 因他自己早已知道要怎样作。

7 腓力回答: "就算二百银币买的饼, 每人分一点, 也是不够的。"

8 有一个门徒, 就是西门.彼得的弟弟安得烈, 对耶稣说:

9 "这里有个小孩子, 带着五个大麦饼、两条鱼; 只是分给这么多人, 有什么用呢?"

10 耶稣吩咐他们: "你们叫众人坐下。"原来那地方的草很多, 众人就坐下, 单是男人的数目约有五千。

11 耶稣拿起饼来, 祝谢了, 就分给坐着的人; 分鱼也是这样, 都是随着他们所要的。

12 他们吃饱了之后, 耶稣对门徒说: "把剩下的零碎收拾起来, 免得浪费。"

13 门徒就把众人吃剩那五个大麦饼的零碎收拾起来, 装满了十二个篮子。

14 众人看见耶稣所行的神迹, 就说: "这真是那要到世上来的先知。"

15 耶稣知道群众要来强迫他作王, 就独自又退到山上去了。

16 到了晚上, 他的门徒下到海边去。

17 他们上了船, 要渡海往迦百农去。那时天已经黑了, 耶稣还没有到他们那里。

18 忽然海上起了狂风, 波浪翻腾。

19 门徒摇橹约行了五六公里, 看见耶稣在海面上行走, 渐渐靠近船, 就害怕起来。

20 耶稣对他们说: "是我, 不要怕。"

21 他们这才把他接上船, 船就立刻到了他们要去的地方。

22 第二天, 站在海那边的群众, 看见只有一只小船留在那里, 并且知道耶稣没有和他的门徒一同上船, 门徒是自己去的;

23 不过有几只从提比里亚来的船停在那里, 靠近他们在主祝谢以后吃饼的地方。

24 群众见耶稣和门徒都不在那里, 就上船往迦百农去找耶稣。

25 他们在对岸找到了耶稣, 就问他: "拉比, 你几时到这里来的?"

26 耶稣回答: "我实实在在告诉你们, 你们找我, 不是因为看见了神迹, 而是因为吃了饼又吃饱了。

27 不要为那必朽坏的食物操劳, 却要为那存到永生的食物操劳, 就是人子所要赐给你们的, 因为人子是父 神所印证的。"

28 众人又问他: "我们应该作什么, 才算是作 神的工作呢?"

29 耶稣回答: "信 神所差来的, 就是作 神的工了。"

30 于是他们就说: "你要行什么神迹, 让我们看了就信你呢?你到底能作什么呢?

31 我们的祖宗在旷野吃过吗哪, 正如经上所记: ‘他把从天上来的食物赐给他们吃。’"

32 耶稣对他们说: "我实实在在告诉你们, 不是摩西把那从天上来的食物赐给你们, 而是我父把天上来的真食物赐给你们;

33 因为 神的食物就是从天上降下来, 把生命赐给世人的那一位。"

34 他们对耶稣说: "主啊, 求你常把这食物赐给我们。"

35 耶稣说: "我就是生命的食物, 到我这里来的, 必定不饿; 信我的, 永远不渴。

36 但我告诉你们, 你们虽然见了我, 还是不信。

37 凡是父赐给我的人, 必到我这里来; 到我这里来的, 我决不丢弃他,

38 因为我从天上降下来, 不是要行自己的意思, 而是要行那差我来者的旨意。

39 那差我来者的旨意就是: 他所赐给我的人, 我连一个也不失落, 并且在末日我要使他们复活。

40 因为我父的旨意, 是要使所有看见了子而信的人有永生, 并且在末日我要使他们复活。"

41 犹太人因为耶稣说"我是从天上降下来的食物", 就纷纷议论他。

42 他们说: "这不是约瑟的儿子耶稣吗?他的父母我们不都认识吗?他现在怎么说‘我是从天上降下来的’呢?"

43 耶稣回答: "你们不要彼此议论。

44 如果不是差我来的父吸引人, 就没有人能到我这里来; 到我这里来的, 在末日我要使他复活。

45 先知书上记着: ‘众人都必受 神的教导。’凡听见从父那里来的教训而又学习的, 必到我这里来。

46 这不是说有人见过父; 只有从 神那里来的那一位, 他才见过父。

47 我实实在在告诉你们, 信的人有永生。

48 我就是生命的食物,

49 你们的祖宗在旷野吃过吗哪, 还是死了。

50 这是从天上降下来的食物, 使人吃了就不死。

51 我就是从天上降下来生命的食物, 人若吃了这食物, 就必活到永远。我要赐的食物就是我的肉, 是为了世人的生命而赐的。"

52 于是, 犹太人彼此争论, 说: "这个人怎能把他的肉给我们吃呢?"

53 耶稣就对他们说: "我实实在在告诉你们, 你们若不吃人子的肉, 不喝人子的血, 就没有生命在你们里面。

54 吃我肉、喝我血的, 就有永生, 在末日我要使他复活;

55 因为我的肉是真正的食物, 我的血是真正的饮料。

56 吃我肉、喝我血的人, 就住在我里面, 我也住在他里面。

57 正如永活的父差遣了我, 我也因父活着; 照样, 吃我肉的人也必因我而活。

58 这就是从天上降下来的食物, 不像吗哪, 你们的祖宗吃过, 还是死了; 吃这食物的, 必活到永远。"

59 这些话是耶稣在迦百农会堂里教导人的时候说的。

60 他的门徒中, 有许多人听了, 就说: "这话很难, 谁能接受呢?"

61 耶稣心里知道门徒为了这事议论纷纷, 就对他们说: "这话使你们动摇吗?

62 如果你们看见人子升到他原来所在的地方, 又怎样呢?

63 使人活的是灵, 肉体是无济于事的。我对你们所说的话是灵、是生命。

64 然而你们中间却有不信的人。"原来从起初耶稣就知道那些不信的是谁, 那要把他出卖的又是谁。

65 耶稣跟着说: "所以我对你们说过, 如果不是父所赐的, 没有人能到我这里来。"

66 从此, 他的门徒中有许多人退去了, 不再与他同行。

67 于是耶稣对十二门徒说: "你们也想离去吗?"

68 西门.彼得回答: "主啊, 你有永生之道, 我们还跟从谁呢?

69 我们已经相信, 并且知道你是 神的圣者。"

70 耶稣说: "我不是拣选了你们十二个人吗?但你们中间有一个是魔鬼。"

71 耶稣这话是指着加略人西门的儿子犹大说的, 因为他虽然是十二门徒之一, 却要出卖耶稣。