1 Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN; han sade

2 »Stå upp och gå ned till krukmakarens hus; där vill jag låta dig höra mina ord.»

3 Då gick jag ned till krukmakarens hus och fann honom upptagen med arbete på krukmakarskivan.

4 Och när kärlet som krukmakare höll på att göra av leret misslyckades i hans hand, begynte han omigen, och gjorde därav ett annat kärl så, som han ville hava det gjort.

5 Och HERRENS ord kom till mig han sade:

6 Skulle jag icke kunna göra med eder, I är Israels hus, såsom denne krukmakare gör? säger HERREN Jo, såsom leret är i krukmakarens hand, så ären ock I i min hand, I av Israels hus.

7 Den ena gången hotar jag ett folk och ett rike att jag vill upprycka, nedbryta och förgöra det;

8 men om då det folket omvänder sig från det onda väsende mot vilket jag vände mitt hot, så ångrar jag det onda som jag hade tänkt att göra dem.

9 En annan gång lovar jag ett folk och ett rike att jag vill uppbygga och plantera det;

10 men om det då gör vad ont är i mina ögon och icke hör min röst, så ångrar jag det goda som jag hade sagt att jag ville göra dem.

11 Så säg du nu till Juda man och Jerusalems invånare: Så säger HERREN: Se, jag bereder åt eder en olycka, och jag har i sinnet ett anslag mot eder. Vänden därför om, var och en från sin onda väg, och bättren edert leverne och edert väsende.

12 Men de skola svara: »Du mödar dig förgäves. Vi vilja följa vara egna tankar och göra var och er efter sitt onda hjärtas hårdhet.

13 Därför säger HERREN så: Frågen efter bland hednafolken om någon har hört något sådant. Alltför gruvliga ting har jungfrun Israel bedrivit.

14 Övergiver då Libanons snö sin upphöjda klippa, eller sina de friska vatten ut, som strömma ifrån fjärran,

15 eftersom mitt folk förgäter mig och tänder offereld åt avgudar? Se, av dem skola de bringas på fall, när de gå sin gamla stråt och vandra på villostigar, på obanade vägar.

16 Så göra de sitt land till ett föremål för häpnad, för begabberi evinnerligen; alla som gå där fram skola häpna och skaka huvudet.

17 Såsom en östanvind skall jag förskingra dem, när fienden kommer; jag skall visa dem ryggen och icke ansiktet, på deras ofärds dag.

18 Men de sade: »Kom, låt oss tänka ut något anslag mot Jeremia. Ty prästerna skola icke komma till korta med undervisning, ej heller de vise med råd, ej heller profeterna med förkunnelse. Ja, kom, låt oss fälla honom med vara tungor, vi behöva alls icke akta på vad han säger.»

19 HERRE, akta du på mig, och hör rad mina motståndare tala.

20 Skall man få vedergälla gott med ont, eftersom dessa hava grävt en grop för mitt liv? Tänk på huru jag har stått inför ditt ansikte för att mana gott för dem, till att avvända från dem din vrede.

21 Därför må du överlämna deras barn åt hungersnöden och giva dem själva till pris åt svärdet, så att deras hustrur bliva barnlösa och änkor, deras män dräpta av pesten, och deras ynglingar slagna med svärd striden.

22 Må klagorop höras från deras hus, i det att du plötsligt låter rövarskaror komma över dem. Ty de hava grävt en grop för att fånga mig, och snaror hava de lagt ut för mina fötter.

23 Men du, HERRE, känner alla deras mordiska anslag mot mig; så må du då icke förlåta dem deras missgärning eller utplåna deras synd ur din åsyn. Må de bringas på fall inför dig; ja, utför ditt verk mot dem på din vredes tid.

1 耶和华有话临到耶利米, 说:

2 "起来, 下到陶匠的家里去, 在那里我要使你听到我的话。"

3 我就下到陶匠的家里去, 见他正在转盘旁工作。

4 陶匠用他手中的泥所做的器皿坏了, 他就用这泥再做别的器皿, 照着自己的意思去作。

5 于是耶和华的话临到我, 说:

6 "以色列家啊! 难道我不能待你们像这陶匠所作的一样吗?"这是耶和华的宣告。"看哪! 泥在陶匠的手中怎样, 以色列家啊! 你们在我的手中也必怎样。

7 我什么时候宣布要拔出、拆毁、毁灭一邦或一国,

8 如果我论到的那一邦转离他们的恶行, 我就必回心转意, 不把我原定的灾祸降给他们。

9 同样, 我什么时候宣布要建立、栽植一邦或一国,

10 如果他们行我眼中看为恶的事, 不听从我的话, 我就必回心转意, 不把我应许的好处赐给他们。

11 "现在你要对犹大人和耶路撒冷的居民说: ‘耶和华这样说: 看哪! 我正在制造灾祸对付你们, 拟定计划惩罚你们。你们各人要回转, 离开自己的恶道, 改正你们的行径和作为。’

12 他们却说: ‘没用的! 我们要随着自己的计划而行, 各人要按着自己顽梗的恶心行事。’"

13 因此耶和华这样说: "你们问一问列国, 有谁听见过像这样的事呢?童女以色列竟行了一件非常骇人的事。

14 黎巴嫩山上岩石的积雪融化过吗?从远处流下清凉的溪水干涸过吗?

15 但我的子民竟忘记我, 向虚无的偶像烧香, 以致他们在自己的路上、在古道上绊倒, 行走小路, 不是修建过的大道。

16 他们的土地变为荒凉, 成为永远被人嗤笑的对象; 经过这地的, 都必惊骇摇头。

17 在他们的敌人面前, 我要像东风吹散他们; 在他们遭难的日子, 我必使他们只见我的背, 不见我的面。"

18 他们说: "来吧! 我们来设计对付耶利米; 因为祭司的律法、智慧人的谋略、先知的话都不会断绝。来吧! 我们用舌头攻击他, 不理会他的一切话。"

19 耶和华啊! 求你倾听我的申诉, 听那些指控我的人的声音。

20 良善的应得恶报吗?他们竟然挖陷坑害我。求你记念我怎样站在你面前, 为他们说好话, 使你的烈怒离开他们。

21 因此, 愿你使他们的儿女遭受饥荒, 把他们交给刀剑("刀剑"原文作"刀剑的手"); 愿他们的妻子丧夫失子; 愿他们的男人被杀死, 他们的壮丁在战场上被刀剑击杀。

22 你使侵略者忽然临到他们的时候, 愿人从他们的屋里听见呼救声; 因为他们挖陷坑要捉拿我, 埋藏网罗要绊我的脚。

23 耶和华啊! 至于你, 你知道他们要杀我的一切计谋。求你不要赦免他们的罪孽, 不要从你面前涂抹他们的罪! 使他们在你面前绊倒; 求你在发怒的时候, 对付他们。