1 Men Israels barn förgrepo sig trolöst på det tillspillogivna; ty Akan, son till Karmi, son till Sabdi, son till Sera, av Juda stam, tog något av det tillspillogivna. Då upptändes HERRENS vrede mot Israels barn.

2 Och Josua sände från Jeriko några män åstad till Ai, som ligger vid Bet-Aven, öster om Betel, och sade till dem: »Dragen ditupp och bespejen landet.» Så drogo då männen upp och bespejade Ai.

3 Och när de kommo tillbaka till Josua, sade de till honom: »Allt folket behöver icke draga ditupp; om vid pass två eller tre tusen man draga upp, skola de nog intaga Ai. Du behöver icke låta allt folket göra sig mödan att tåga dit, ty dess invånare äro få.»

4 Alltså fingo vid pass tre tusen man av folket draga ditupp; men dessa måste fly för ajiterna.

5 Och sedan ajiterna hade slagit vid pass trettiosex man av dem, förföljde de de övriga utanför stadsporten ända till Sebarim och slogo dem på sluttningen där. Då blev folkets hjärta förfärat, det blev såsom vatten.

6 Och Josua med de äldste i Israel rev sönder sina kläder, och föll ned på sitt ansikte till jorden framför HERRENS ark och låg där ända till aftonen, och de strödde stoft på sina huvuden.

7 Och Josua sade: »Ack, Herre, HERRE, varför har du då fört detta folk över Jordan, om du vill giva i amoréernas hand och så förgöra oss? O att vi hade beslutit oss för att stanna på andra sidan Jordan!

8 Ack Herre, vad skall jag nu säga, sedan Israel har tagit till flykten för sina fiender?

9 När kananéerna och landets alla övriga inbyggare få höra detta, skola de omringa oss och utrota till och med vårt namn från jorden. Vad vill du då göra för ditt stora namns ära?»

10 Men HERREN svarade Josua: »Stå upp. Varför ligger du så på ditt ansikte?

11 Israel har syndat, de hava överträtt det förbund som jag stadgade för dem; de hava tagit av det tillspillogivna, de hava stulit, de hava ljugit, de hava gömt det bland sitt eget gods.

12 Därför kunna Israels barn icke stå emot sina fiender, utan de måste taga till flykten för sina fiender, ty de äro nu själva hemfallna åt tillspillogivning. Jag vill icke mer vara med eder, om I icke alldeles skaffen bort ifrån eder det tillspillogivna.

13 Stå nu upp och helga folket och säg: Helgen eder till i morgon. Ty så säger HERREN, Israels Gud: Något tillspillogivet finnes hos dig, Israel; du skall icke kunna stå emot dina fiender, förrän I skiljen det tillspillogivna från eder.

14 I morgon skolen I träda fram, den ena stammen efter den andra; i den stam som HERREN då låter träffas av lotten skall den ena släkten efter den andra träda fram; och i den släkt som HERREN låter träffas av lotten skall den ena familjen efter den andra träda fram; och i den familj som HERREN låter träffas av lotten skall den ena mannen efter den andra träda fram.

15 Och den som då träffas av lotten såsom skyldig till förgripelse på det tillspillogivna, han skall brännas upp i eld med allt vad han har, därför att han överträdde HERRENS förbund och gjorde vad som var en galenskap i Israel.»

16 Så lät nu Josua bittida följande morgon Israel träda fram, den ena stammen efter den andra; då träffades Juda stam av lotten.

17 När han då lät Juda släkter träda fram, träffade lotten seraiternas släkt; och när han lät seraiternas släkt träda fram, den ena mannen efter den andra, träffades Sabdi av lotten.

18 När han då lät hans familj träda fram, den ena mannen efter den andra, träffade lotten Akan, son till Karmi, son till Sabdi, son till Sera av Juda stam.

19 Då sade Josua till Akan: »Min son, giv ära åt HERREN, Israels Gud, och bekänn, honom till pris: säg mig vad du gjort och dölj intet för mig.»

20 Akan svarade Josua och sade: »Det är sant, jag har syndat mot HERREN, Israels Gud, ty så har jag gjort:

21 jag såg ibland bytet en dyrbar mantel från Sinear och två hundra siklar silver och en guldplatta, femtio siklar i vikt, och till detta fick begärelse och tog det; se, det är gömt i jorden, i mitten av mitt tält, och silvret underst.»

22 Då sände Josua några män dit för att se efter, och de skyndade till tältet; och de funno det gömt där i hans tält, och silvret underst.

23 Och de togo det ur tältet och buro det till Josua och Israels barns menighet och lade det ned inför HERREN.

24 Då tog Josua och Israels menighet med honom Akan, Seras son, och silvret och manteln och guldplattan, och hans söner och döttrar, hans oxar, åsnor och får, och hans tält, och allt övrigt som han hade, och förde alltsammans upp till Akors dal.

25 Och Josua sade: »Varför drog du olycka över oss? Nu skall ock HERREN i dag låta olycka komma över dig.» Och Israels menighet stenade honom; de brände upp dem i eld och kastade stenar på dem.

26 Och de uppkastade över honom ett stort stenröse, som finnes kvar ännu i dag; och så vände sig HERREN ifrån sin vredes glöd. Därav fick det stället namnet Akors dal, såsom det heter ännu i dag.

1 以色列人在那当毁灭的物上犯了不忠实的罪； 因为犹大支派中， 谢拉的曾孙、撒底的孙子、迦米的儿子亚干， 取了当毁灭的物， 耶和华就向以色列人发怒。

2 那时， 约书亚从耶利哥派人到伯特利东边， 靠近伯．亚文的艾城去， 吩咐他们说： "你们上去窥探那地。"那些人就上去， 窥探艾城。

3 他们回来， 对约书亚说： "不需要全体人民都上去； 只要大约二三千人就可以上去攻打艾城了； 不必劳动全体人民都上那里去， 因为那里的人很少。"

4 于是人民中约有三千人上那里去， 但他们竟在艾城的人面前逃跑了。

5 艾城的人击杀了他们约三十六人； 从城门前追赶他们， 一直追到示巴琳； 在山坡上把他们击溃； 人民的心就极其惊怕。

6 约书亚就撕裂自己的衣服， 和以色列人的长老， 在耶和华的约柜前， 一同俯伏在地， 直到晚上， 也把尘土撒在头上。

7 约书亚说： "唉！ 主耶和华啊， 你为什么领这人民过约旦河， 为要把我们交在亚摩利人的手中， 使我们灭亡呢？我们宁愿住在约旦河那边倒好。

8 主啊！ 以色列人既然在仇敌面前转身逃跑， 我还有什么可说的呢？

9 迦南人和这地所有的居民听见了， 就必围困我们， 把我们的名字从这世上剪除， 那时你为你的大名要怎样行呢？"

10 耶和华对约书亚说： "你起来， 为什么这样脸伏在地呢？

11 以色列人犯了罪， 违背了我吩咐他们的约定， 因为他们取了那当毁灭的物， 他们偷窃， 并且说谎， 又把那当毁灭的物放在自己的物件中。

12 所以， 以色列人在他们的仇敌面前站立不住， 在他们的仇敌面前转身逃跑， 因为他们成了当毁灭的。如果你们不把那当毁灭的物从你们中间除掉， 我就必不再与你们同在了。

13 你起来， 要人民自洁， 对他们说： ‘你们要自洁， 预备明天； 因为耶和华以色列的 神这样说： 以色列啊！ 你们中间有那当毁灭的物； 除非你们把那当毁灭的物从你们中间除去， 你们在仇敌的面前就不能站立得住。

14 到了早晨， 你们要按着支派前来， 耶和华抽签抽中的支派， 要按着宗族前来； 耶和华抽签抽中的宗族， 要按着家庭前来； 耶和华抽签抽中的家庭， 男丁要一个一个前来。

15 如果那藏有当毁灭的物的人被抽签抽中了， 他和他所有的一切都要用火焚烧； 因为他违背了耶和华的约， 又因为他在以色列中作了愚昧的事。’"

16 约书亚清早起来， 要以色列人按着支派前来； 结果， 犹大支派被抽签抽中了；

17 他要犹大宗族前来， 结果， 谢拉的家族被抽签抽中了； 他要谢拉家族的男丁一个一个前来， 结果， 撒底被抽签抽中了；

18 他要撒底家中的男丁一个一个前来， 结果， 亚干被抽签抽中了， 亚干是迦米的儿子、撒底的孙子、谢拉的曾孙， 是属于犹大支派的。

19 约书亚对亚干说： "我儿， 我劝你把荣耀归给耶和华以色列的 神， 向他认罪， 告诉我你作了什么事， 不可向我隐瞒。"

20 亚干回答约书亚， 说： "我实在得罪了耶和华以色列的 神； 我作过的事是这样的。

21 我在战利品中， 看见了一件美丽的示拿衣服、二千二百八十克银子， 和一条重五百七十克的金条； 我因贪爱这些物件， 就把它们拿去了； 现在埋藏在我帐棚的地里， 银子在底下。"

22 约书亚就派人跑到亚干的帐棚里， 果然见到东西埋藏在那里， 银子在底下。

23 他们就把东西从帐棚中拿出来， 带到约书亚和以色列人那里， 摆在耶和华面前。

24 约书亚和全体以色列人一起把谢拉的曾孙亚干和那银子、那件衣服、那金条， 以及亚干的儿女、牛、驴、羊、帐棚和他所有的一切， 都带上亚割谷去。

25 约书亚说： "你为什么给我们招惹灾祸呢？今天耶和华必使你遭受灾祸。"于是全体以色列人用石头把他打死。他们用石头打死他们以后， 就把一切用火烧了。

26 众人又在亚干身上堆起了一大堆石头， 这堆石头一直存到今日； 于是耶和华就回心转意， 不发烈怒。因此那地方名叫亚割谷， 直到今日。