1 På den tiden fanns ingen konung i Israel. Och på den tiden sökte sig daniternas stam en arvedel till att bo i, ty ända dittills hade icke något område tillfallit den såsom arvedel bland Israels övriga stammar.

2 Så sände då Dans barn ur sin släkt fem män, uttagna bland dem, tappra män, från Sorga och Estaol, till att bespeja landet och undersöka det; och de sade till dem: »Gån åstad och undersöken landet.» Så kommo de till Efraims bergsbygd, fram till Mikas hus; där stannade de över natten.

3 När de nu voro vid Mikas hus och kände igen den unge levitens sätt att tala, gingo de fram till honom och frågade honom: »Vem har fört dig hit? Och vad gör du på detta ställe, och huru har du det här?»

4 Han omtalade då för dem: »Så och så gjorde Mika med mig; han gav mig lön, och jag blev präst åt honom.»

5 Då sade de till honom: »Fråga då Gud, så att vi få veta om den resa som vi äro stadda på skall bliva lyckosam.»

6 Prästen svarade dem: »Gån i frid. Den resa som I ären stadda på står under HERRENS beskydd.»

7 Då gingo de fem männen vidare och kommo till Lais; och de sågo huru folket därinne bodde i trygghet, på sidoniernas sätt, stilla och trygga, och att ingen gjorde någon skada i landet genom att tillvälla sig makten; och de bodde långt ifrån sidonierna och hade intet att skaffa med andra människor.

8 När de sedan kommo åter till sina bröder i Sorga och Estaol, frågade deras bröder dem: »Vad haven I att säga?»

9 De svarade: »Upp, låt oss draga åstad mot dem! Ty vi hava besett landet och funnit det mycket gott. Skolen då I sitta stilla? Nej, varen ej sena till att tåga åstad, så att I kommen dit och intagen landet.

10 När I kommen dit, kommen I till ett folk som känner sig tryggt, och landet har utrymme nog. Ja, Gud har givit det i eder hand -- en ort där ingen brist är på något som jorden kan bära.»

11 Så bröto sex hundra man av daniternas släkt, omgjordade med vapen, upp därifrån, nämligen från Sorga och Estaol.

12 De drogo upp och lägrade sig vid Kirjat-Jearim i Juda. Därför kallar man ännu i dag det stället för Dans läger; det ligger bakom Kirjat-Jearim.

13 Därifrån drogo de vidare till Efraims bergsbygd och kommo så fram till Mikas hus.

14 De fem män som hade varit åstad för att bespeja Lais' land togo då till orda och sade till sina bröder: »I mån veta att här i husen finnas en efod och husgudar och en skuren och en gjuten Gudabild. Så betänken nu vad I bören göra.»

15 Då drogo de ditfram och kommo till den unge levitens hus, till Mikas hus, och hälsade honom.

16 Men de sex hundra männen av Dans barn ställde sig vid ingången till porten, omgjordade med sina vapen som de voro.

17 Och de fem män som hade varit åstad för att bespeja landet gingo upp och kommo ditin och togo den skurna gudabilden och efoden, så ock husgudarna och den gjutna gudabilden, under det att prästen stod vid ingången till porten jämte de sex hundra vapenomgjordade männen.

18 När nu de fem männen hade gått in i Mikas hus och tagit den skurna gudabilden med efoden och husgudarna och den gjutna gudabilden, sade prästen till dem: »Vad är det I gören!»

19 De svarade honom: »Tig, lägg handen på din mun, och gå med oss och bliv fader och präst åt oss. Vilket är bäst för dig: att vara präst för en enskild mans hus eller att vara präst för en hel stam och släkt i Israel?»

20 Då blev prästens hjärta glatt, och han tog emot efoden och husgudarna och den skurna gudabilden och slöt sig till folket.

21 Sedan vände de sig åt annat håll och gingo vidare, och läto därvid kvinnor och barn och boskapen och det dyrbaraste godset föras främst i tåget.

22 Men när Dans barn hade kommit ett långt stycke väg från Mikas hus, upphunnos de av de män som voro bosatta i närheten av Mikas hus, och som under tiden hade samlat sig.

23 Vid dessas tillrop vände sig nu Dans barn om och frågade Mika: »Vad fattas dig, eftersom du kommer med en sådan hop?»

24 Han svarade: »I haven tagit de gudar som jag har gjort åt mig, därtill ock prästen, och så gån I eder väg. Vad har jag nu mer kvar? Och ändå frågen I mig: 'Vad fattas dig?'!»

25 Men Dans barn sade till honom: »Låt oss icke höra ett ord mer från dig. Eljest kan det hända att några män i förbittring hugga ned eder, och då bliver du orsak till att I förloren livet, både du själv och ditt husfolk.»

26 Därefter fortsatte Dans barn sin väg; och när Mika såg att de voro starkare än han, vände han om och drog tillbaka hem igen.

27 Sedan de så hade tagit både vad Mika hade låtit förfärdiga och därtill hans präst, föllo de över folket i Lais, som levde stilla och i trygghet, och slogo dem med svärdsegg; men staden brände de upp i eld.

28 Och ingen kunde komma den till hjälp, ty den låg långt ifrån Sidon, och folket däri hade intet att skaffa med andra människor; den låg i Bet-Rehobs dal. Sedan byggde de åter upp staden och bosatte sig där.

29 Och de gåvo staden namnet Dan efter sin fader Dan, som var son till Israel; förut hade staden hetat Lais.

30 Och Dans barn ställde där upp åt sig den skurna gudabilden; och Jonatan, son till Gersom, Manasses son, och hans söner voro präster åt daniternas stam, ända till dess att landets folk fördes bort i fångenskap.

31 De ställde upp åt sig den skurna gudabild som Mika hade gjort, och de hade denna kvar under hela den tid Guds hus var i Silo.

1 在那些日子， 以色列中没有王。那时， 但支派还在寻找可居住的地业， 因为直到那一天， 在以色列的众支派中， 但支派仍没有得着地业。

2 于是但人从琐拉和以实陶， 差派他们家族中的五个勇士， 去窥探查察那地， 对他们说： "你们去查察那地吧。"他们来到以法莲山地， 进了米迦的家， 就在那里住宿。

3 他们在米迦的家附近， 认出那青年利未人的口音来， 就过去他那里问他： "谁带你到这里来？你在这里作什么？你在这里有什么？"

4 他回答他们： "米迦如此这般待我； 他雇了我， 我就作了他的祭司。"

5 他们对他说： "请你求问 神， 使我们知道我们要走的道路是否顺利。"

6 祭司对他们说： "你们平安地去吧， 你们要走的道路是蒙耶和华悦纳的。"

7 于是那五个人离开了， 来到拉亿， 看见那里的人民安然居住， 好像西顿人一样， 生活平静安稳； 在那地又没有人掌权， 使他们受屈辱； 他们离西顿人也很远， 也没有与别人来往。

8 他们回到琐拉和以实陶自己的族人那里去； 族人问他们： "你们有什么话说？"

9 他们回答： "起来， 我们上去攻击他们吧。因为我们已经看过那地， 见那地十分美好， 你们还静坐不动吗？不可再迟延， 要赶快去取得那地。

10 你们到了那里的时候， 你们必遇见安然居住的人民； 那地的两边宽阔， 神已经把那地交在你们手里； 那地百物俱全， 一无所缺。"

11 于是但人的家族中有六百人， 带着兵器从那里出发， 就是从琐拉和以实陶出发。

12 他们上去， 在犹大的基列．耶琳安营； 因此人把那地方叫作玛哈尼．但（"玛哈尼．但"意即"但的军营"）， 直到现在； 这地方是在基列．耶琳的西边。

13 他们从那里经过， 往以法莲山地去， 来到米迦的家。

14 从前去窥探拉亿地的五个人， 对他们的族人说： "这些屋子里有以弗得、神像、雕像和铸像， 你们知道吗？现在你们要考虑一下应该怎样行。"

15 于是他们五人转身， 进入米迦的家， 来到那青年利未人的屋里， 向他问安。

16 那六百但人， 带着兵器， 都站在门口。

17 从前去窥探那地的五个人上前， 进入里面， 把雕像、以弗得、神像和铸像都拿去了； 祭司和带着兵器的六百人都站在门口。

18 当那五个人进了米迦的家， 拿走雕像、以弗得、神像和铸像的时候， 祭司就问他们： "你们作什么呢？"

19 他们回答他： "不要出声， 用手掩着你的嘴， 跟我们走吧， 好作我们的师父和祭司。你作一家的祭司好呢？还是作以色列中一个支派一个家族的祭司好呢？"

20 祭司心里高兴， 就拿着以弗得、神像和雕像， 来到众人中间。

21 他们就转身离去， 把妇孺和牲畜， 以及财物， 都放在前面。

22 他们离开米迦的家很远的时候， 在米迦的家附近各家的人， 都被召集出来， 去追赶但人。

23 他们呼叫但人； 但人转过脸来， 问米迦： "你召集了这么多人出来作什么？"

24 米迦回答： "你们把我所做的神像和我的祭司都带走了， 我还有什么呢？你们怎么还问我： ‘你作什么’呢？"

25 但人对米迦说： "不要再让我们听见你的声音， 恐怕有暴躁的人攻击你们， 以致你和你全家尽都丧失性命。"

26 但人继续走他们的路； 米迦见他们比自己强， 就转身回自己的家去了。

27 但人把米迦所做的神像和他的祭司都带走， 他们来到拉亿， 去到平静安居的人民那里， 就用刀剑击杀了他们， 又用火烧了那城。

28 没有人搭救， 因为离西顿很远， 他们又与别人没有来往。这城位于靠近伯．利合的山谷中。但人重建那城， 住在其中。

29 按着他们的祖宗， 以色列所生的儿子但的名字， 给那城起名叫但； 其实那城原先的名字叫拉亿。

30 但人就为自己把那雕像立起来； 摩西的孙子、革顺的儿子约拿单和他的子孙， 都作了但支派的祭司， 直到那地遭受掳掠的日子。

31 神的殿在示罗有多少日子， 但人为自己设立米迦所做的雕像也有多少日子。