1 Men Israels män hade svurit i Mispa och sagt: »Ingen av oss skall giva sin dotter till hustru åt någon benjaminit.»

2 Och nu kom folket till Betel och stannade där ända till aftonen inför Guds ansikte; och de brusto ut i bitter gråt

3 och sade: »Varför, o HERRE, Israels Gud, har sådant fått ske i Israel, att i dag en hel stam fattas i Israel?»

4 Dagen därefter stod folket bittida upp och byggde där ett altare och offrade brännoffer och tackoffer.

5 och Israels barn sade: »Finnes någon bland Israels alla stammar, som icke kom upp till HERREN med den övriga församlingen?» Ty man hade svurit en dyr ed, att den som icke komme upp till HERREN i Mispa skulle straffas med döden.

6 Och Israels barn ömkade sig över sin broder Benjamin och sade: »Nu har en hel stam blivit borthuggen från Israel.

7 Vad skola vi göra för dem som äro kvar, så att de kunna få hustrur? Ty själva hava vi ju svurit vid HERREN att icke åt dem giva hustrur av våra döttrar.»

8 Och då frågade åter: »Finnes bland Israels stammar någon som icke kom upp till HERREN i Mispa?» Och se, från Jabes i Gilead hade ingen kommit till lägret, till församlingen där.

9 Ty när folket mönstrades, befanns det att ingen av invånarna i Jabes i Gilead var där.

10 Då sände menigheten dit tolv tusen av de tappraste männen och bjöd dessa och sade: »Gån åstad och slån invånarna i Jabes i Gilead med svärdsegg, också kvinnor och barn.

11 Ja, detta är vad I skolen göra: allt mankön och alla de kvinnor som hava haft med mankön att skaffa skolen I giva till spillo.

12 Men bland invånarna i Jabes i Gilead funno de fyra hundra unga kvinnor som voro jungfrur och icke hade haft med män, med mankön, att skaffa. Dessa förde de då till lägret i Silo i Kanaans land.

13 Sedan sände hela menigheten åstad och underhandlade med de benjaminiter som befunno sig på Rimmons klippa, och tillbjöd dem fred.

14 Så vände nu Benjamin tillbaka; och man gav dem till hustrur de kvinnor från Jabes i Gilead, som man hade låtit leva. Men dessa räckte ingalunda till för dem.

15 Och folket ömkade sig över Benjamin, eftersom HERREN hade gjort en rämna bland Israels stammar.

16 Och de äldste i menigheten sade: »Vad skola vi göra med dem som äro kvar, så att de kunna få hustrur? Ty alla kvinnor äro ju utrotade ur Benjamin.»

17 Och de sade ytterligare: »De undkomna av Benjamin måste få en besittning, så att icke en stam bliver utplånad ur Israel.

18 Men själva kunna vi icke åt dem giva hustrur av våra döttrar, ty Israels barn hava svurit och sagt: Förbannad vare den som giver en hustru åt Benjamin.»

19 Och de sade vidare: »En HERREN högtid plägar ju hållas år efter år i Silo, som ligger norr om Betel, öster om den väg som går från Betel upp till Sikem, och söder om Lebona.»

20 Och de bjödo Benjamins barn och sade: »Gån åstad och läggen eder i försåt i vingårdarna.

21 När I då fån se Silos döttrar komma ut för att uppföra sina dansar, skolen I komma fram ur vingårdarna, och var och en av eder skall bland Silos döttrar rycka till sig en som kan bliva hans hustru; därefter skolen I begiva eder hem till Benjamins land.

22 Om sedan deras fäder eller deras bröder komma och beklaga sig för oss, vilja vi säga till dem: 'Förunnen oss dem; ty ingen av oss har tagit sig någon hustru i kriget. I haven ju då icke själva givit dem åt dessa; ty i sådant fall haden I ådragit eder skuld.'»

23 Och Benjamins barn gjorde så och skaffade sig hustrur, lika många som de själva voro, bland de dansande kvinnor som de rövade. Sedan begåvo de sig tillbaka till sin arvedel och byggde åter upp städerna och bosatte sig i dem.

24 Också de övriga israeliterna begåvo sig bort därifrån, var och en till sin stam och sin släkt, och drogo ut därifrån, var och en till sin arvedel.

25 På den tiden fanns ingen konung i Israel; var och en gjorde vad honom behagade.

1 以色列人在米斯巴曾经起誓说： "我们中间不可有人把自己的女儿嫁给便雅悯人作妻子。"

2 众人来到伯特利， 在那里坐在 神面前直到晚上， 放声大哭，

3 说： "耶和华以色列的 神啊， 今日以色列中缺少了一个支派， 为什么在以色列中发生这事呢？"

4 次日， 众人清早起来， 在那里筑了一座祭坛， 献上燔祭和平安祭。

5 以色列人彼此说： "以色列各支派中， 谁没有与会众上到耶和华面前来呢？"因为他们曾经起过很严厉的誓， 说： "不上米斯巴到耶和华面前的， 必把他处死。"

6 以色列人为他们的兄弟便雅悯难过， 说： "今天以色列中有一个支派被剪除了。

7 我们曾经指着耶和华起过誓， 必不把我们的女儿给便雅悯人作妻子， 那么现在我们当怎样办理， 使他们剩下的人有妻子呢？"

8 他们又彼此问： "以色列各支派中， 有谁没有上米斯巴到耶和华面前来的呢？"他们就发现基列．雅比中没有一人去到营中会众那里。

9 众人被数点的时候， 就发现基列．雅比的居民中没有一人在那里。

10 因此会众从勇士中差派一万二千人到那里去， 吩咐他们说： "你们去用刀击杀基列．雅比的居民， 连妇女与孩子都要杀。

11 你们要这样行， 你们要把所有的男子， 和所有与男子同过房的女子， 完全毁灭。"

12 他们在基列．雅比的居民中， 找到了四百个未曾与人同房， 也未曾与男子同寝的年轻少女， 就把她们带到迦南地的示罗营那里。

13 全体会众又派人到临门的磐石那里， 对便雅悯人说话， 向他们宣告和平。

14 那时便雅悯人回来了， 以色列人就把他们保留的基列．雅比的女子给他们作妻子， 但还是不够。

15 众人为便雅悯人难过， 因为耶和华使以色列众支派中有了缺口。

16 会众中的长老说： "便雅悯的女子既然都被除灭了， 我们应怎样行， 使那些余下的人有妻子呢？"

17 又说： "便雅悯逃脱的人应有地业， 免得有个支派从以色列中被消灭。

18 但是我们不能把我们自己的女儿给他们作妻子。"因为以色列人曾经起誓说： "把女儿给便雅悯人作妻子的， 是可咒诅的。"

19 他们又说： "看哪， 每年在示罗都举行耶和华的节期； 示罗就是在伯特利的北面， 从伯特利上示剑的大路的东面， 在利波拿的南面。"

20 于是他们吩咐便雅悯人说： "你们去在葡萄园中设下埋伏；

21 在那里观看， 示罗的女子出来跳舞的时候， 你们就从葡萄园出来， 从示罗的女子中， 各抢一个作妻子， 然后回便雅悯地去。

22 如果她们的父亲或是兄弟来与我们争论， 我们就对他们说： ‘求你们恩待他们吧， 因为我们在战场上没有给他们留下女子作妻子， 而且这次又不是你们把女儿给他们； 若是你们给的， 你们就有罪了。’"

23 于是便雅悯人照样行了： 按着他们的数目， 从跳舞的女子中强抢她们作妻子， 然后离开那里， 回到自己的地业去， 重建城市， 住在其中。

24 那时， 以色列人离开那里， 各人回到自己的支派和自己的家族去； 他们离开那里， 各人回到自己的地业去。

25 在那些日子， 以色列中没有王， 各人都行自己看为对的事。