1 Men Abimelek, Jerubbaals son, gick bort till sin moders bröder i Sikem och talade till dem och till alla som voro besläktade med hans morfaders hus, och sade:

2 »Talen så till alla Sikems borgare: Vilket är bäst för eder: att sjuttio män, alla Jerubbaals söner, råda över eder, eller att en enda man råder över eder? Kommen därjämte ihåg att jag är edert kött och ben.»

3 Då talade hans moders bröder till hans förmån allt detta inför alla Sikems borgare. Och dessa blevo vunna för Abimelek, ty de tänkte: »Han är ju vår broder.»

4 Och de gåvo honom sjuttio siklar silver ur Baal-Berits tempel; för dessa lejde Abimelek löst folk och äventyrare, vilkas anförare han blev.

5 Därefter begav han sig till sin faders hus i Ofra och dräpte där sina bröder, Jerubbaals söner, sjuttio män, och detta på en och samma sten; dock blev Jotam, Jerubbaals yngste son, vid liv, ty han hade gömt sig.

6 Sedan församlade sig alla Sikems borgare och alla som bodde i Millo och gingo åstad och gjorde Abimelek till konung vid Vård-terebinten invid Sikem.

7 När man berättade detta far Jotam, gick han åstad och ställde sig på toppen av berget Gerissim och hov upp sin röst och ropade och sade till dem: »Hören mig, I Sikems borgare, för att Gud ock må höra eder.

8 Träden gingo en gång åstad för att smörja en konung över sig. Och de sade till olivträdet: 'Bliv du konung över oss'

9 Men olivträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min fetma, som både gudar och människor ära mig för, och gå bort för att svaja över de andra träden?'

10 Då sade träden till fikonträdet: 'Kom du och bliv konung över oss.'

11 Men fikonträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min sötma och min goda frukt och gå bort för att svaja över de andra träden?'

12 Då sade träden till vinträdet: 'Kom du och bliv konung över oss.'

13 Men vinträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min vinmust, som gör både gudar och människor glada, och gå bort för att svaja över de andra träden?'

14 Då sade alla träden till törnbusken: 'Kom du och bliv konung över oss.'

15 Törnbusken svarade träden: 'Om det är eder uppriktiga mening att smörja mig till konung över eder, så kommen och tagen eder tillflykt under min skugga; varom icke, så skall eld gå ut ur törnbusken och förtära cedrarna på Libanon.'

16 Så hören nu: om I haven förfarit riktigt och redligt däri att I haven gjort Abimelek till konung, och om I haven förfarit väl mot Jerubbaal och hans hus, och haven vedergällt honom efter hans gärningar --

17 ty I veten att min fader stridde för eder och vågade sitt liv för att rädda eder från Midjans hand,

18 under det att I däremot i dag haven rest eder upp mot min faders hus och dräpt hans söner, sjuttio män, på en och samma sten, och gjort Abimelek, hans tjänstekvinnas son, till konung över Sikems borgare, eftersom han är eder broder --

19 om I alltså denna dag haven förfarit riktigt och redligt mot Jerubbaal och hans hus, då mån I glädja eder över Abimelek, och han må ock glädja sig över eder;

20 varom icke, så må eld gå ut från Abimelek och förtära Sikems borgare och dem som bo i Millo, och från Sikems borgare och från dem som bo i Millo må eld gå ut och förtära Abimelek.»

21 Och Jotam skyndade sig undan och flydde bort till Beer, och där bosatte han sig för att vara i säkerhet för sin broder Abimelek.

22 När Abimelek hade härskat över Israel i tre år,

23 sände Gud en tvedräktsande mellan Abimelek och Sikems borgare, så att Sikems borgare avföllo från Abimelek.

24 Detta skedde, för att våldet mot Jerubbaals sjuttio söner skulle bliva hämnat, och för att deras blod skulle komma över deras broder Abimelek som dräpte dem, så ock över Sikems borgare, som lämnade honom understöd, så att han kunde dräpa sina bröder.

25 För att skada honom lade Sikems borgare nu folk i försåt på bergshöjderna, och dessa plundrade alla som drogo vägen fram därförbi. Detta blev berättat för Abimelek.

26 Men Gaal, Ebeds son, kom nu dit med sina bröder, och de drogo in i Sikem. Och Sikems borgare fattade förtroende för honom.

27 Så hände sig en gång att de gingo ut på fältet och avbärgade sina vingårdar och pressade druvorna och höllo en glädjefest, och de gingo därvid in i sin guds hus och åto och drucko, och uttalade förbannelser över Abimelek.

28 Och Gaal, Ebeds son, sade: »Vad är Abimelek, och vad är Sikem, eftersom vi skola tjäna honom? Han är ju Jerubbaals son, och Sebul är hans tillsyningsman. Nej, tjänen män som härstamma från Hamor, Sikems fader. Varför skulle vi tjäna denne?

29 Ack om jag hade detta folk under min vård! Då skulle jag driva bort Abimelek.» Och i fråga om Abimelek sade han: »Föröka din här och drag ut.»

30 Men när Sebul, hövitsmannen i staden, fick höra vad Gaal, Ebeds son, hade sagt, upptändes hans vrede.

31 Och han sände listeligen bud till Abimelek och lät säga: »Se, Gaal, Ebeds son, och hans bröder hava kommit till Sikem, och de hålla just nu på att uppvigla staden mot dig.

32 Bryt därför nu upp om natten, du med ditt folk, och lägg dig i bakhåll på fältet.

33 Sedan må du i morgon bittida, när solen går upp, störta fram mot staden. När han då med sitt folk drager ut mot dig, må du göra med honom vad tillfället giver vid handen.»

34 Då bröt Abimelek med allt sitt folk upp om natten, och de lade sig i bakhåll mot Sikem, i fyra hopar.

35 Och Gaal, Ebeds son, kom ut och ställde sig vid ingången till stadsporten; och i detsamma bröt Abimelek med sitt folk fram ifrån bakhållet.

36 När då Gaal såg folket, sade han till Sebul: »Se, där kommer folk ned från bergshöjderna.» Men Sebul svarade honom: »Det är skuggan av bergen, som för dina ögon ser ut såsom människor.»

37 Gaal tog åter till orda och sade: »Jo, där kommer folk ned från Mittelhöjden, och en annan hop kommer på vägen från Teckentydarterebinten.»

38 Då sade Sebul till honom: »Var är nu din stortalighet, du som sade: 'Vad är Abimelek, eftersom vi skola tjäna honom?' Se, här kommer det folk som du så föraktade. Drag nu ut och strid mot dem.

39 Så drog då Gaal ut i spetsen för Sikems borgare och gav sig i strid med Abimelek.

40 Men Abimelek jagade honom på flykten, och han flydde undan för honom; och många föllo slagna ända fram till stadsporten.

41 Och Abimelek stannade i Aruma; men Sebul drev bort Gaal och hans bröder och lät dem icke längre stanna i Sikem.

42 Dagen därefter gick folket ut på fältet; och man berättade detta för Abimelek.

43 Då tog han sitt folk och delade dem i tre hopar och lade sig i bakhåll på fältet. Och när han fick se att folket gick ut ur staden, bröt han upp och anföll dem och nedgjorde dem.

44 Abimelek och de hopar han hade med sig störtade nämligen fram och ställde sig vid ingången till stadsporten; men de båda andra hoparna störtade fram mot alla som voro på fältet och nedgjorde dem.

45 När så Abimelek hade ansatt staden hela den dagen, intog han den och dräpte det folk som fanns därinne Sedan rev han ned staden och beströdde platsen med salt.

46 När besättningen i Sikems torn hörde detta, begåvo de sig alla till det fasta valvet i El-Berits tempelbyggnad.

47 Och när det blev berättat for Abimelek att hela besättningen i Sikems torn hade församlat sig där,

48 gick han med allt sitt folk upp till berget Salmon; och Abimelek tog en yxa i sin hand och högg av en trädgren och lyfte upp den och lade den på axeln; och han sade till sitt folk: »Gören med hast detsamma som I haven sett mig göra.»

49 Då högg också allt folket av var sin gren och följde efter Abimelek, och de lade grenarna intill det fasta valvet och tände upp eld till att förbränna valvet jämte dem som voro där. Så omkommo ock alla de människor som bodde i Sikems torn, vid pass tusen män och kvinnor.

50 Och Abimelek drog åstad till Tebes och belägrade Tebes och intog det.

51 Men mitt i staden var ett starkt torn, och dit flydde alla män och kvinnor, alla borgare i staden, och stängde igen om sig; sedan stego de upp på tornets tak.

52 Och Abimelek kom till tornet och angrep det; och han gick fram till porten på tornet för att bränna upp den i eld.

53 Men en kvinna kastade en kvarnsten ned på Abimeleks huvud och bräckte så hans huvudskål.

54 Då ropade han med hast på sin vapendragare och sade till honom: »Drag ut ditt svärd och döda mig, för att man icke må säga om mig: En kvinna dräpte honom.» Då genomborrade hans tjänare honom, så att han dog.

55 När nu israeliterna sågo att Abimelek var död, gingo de hem, var och en till sitt.

56 Alltså lät Gud det onda som Abimelek hade gjort mot sin fader, då han dräpte sina sjuttio bröder, komma tillbaka över honom.

57 Och allt det onda som Sikems män hade gjort lät Gud ock komma tillbaka över deras huvuden. Så gick Jotams, Jerubbaals sons, förbannelse i fullbordan på dem.

1 耶路．巴力的儿子亚比米勒， 到示剑去见他的众母舅， 对他们和他母亲的全体族人说：

2 "请你们给示剑的众人说： ‘是耶路．巴力的众子七十人都统治你们好呢？还是一个人统治你们好呢？’你们也要记得我是你们的骨肉。"

3 他的众母舅就把这一切话为他说给示剑的众人听； 他们的心都倾向亚比米勒， 因为他们说： "他本是我们的亲族。"

4 他们就从巴力．比利土的庙里， 取了八百克银子给亚比米勒， 亚比米勒用这些银子雇了一些无赖流氓， 那些人就跟随了他。

5 他回到俄弗拉他父亲的家， 把自己的兄弟， 耶路．巴力的众子七十人， 都杀在一块石头上； 只剩下耶路．巴力的小儿子约坦， 因为他藏了起来。

6 示剑的众人和伯特米罗人都聚集起来， 到示剑橡树旁的望楼那里， 立亚比米勒为王。

7 有人把这事告诉了约坦， 约坦就去， 站在基利心山顶上， 高声向他们呼喊， 说： "示剑人哪， 你们要听我的话， 神也就听你们的话。

8 有一次， 众树要去膏立一个王统治它们， 就对橄榄树说： ‘请你作王统治我们吧。’

9 橄榄树对它们说： ‘我怎可以放弃生产人用来荣耀 神和尊崇人的油， 飘摇在众树之上呢？’

10 众树对无花果树说： ‘请你来作王统治我们吧。’

11 无花果树对它们说： ‘我怎可以放弃结出我的甜美果子， 飘摇在众树之上呢？’

12 众树对葡萄树说： ‘请你来作王统治我们吧。’

13 葡萄树对它们说： ‘我怎可以放弃生产那使 神和世人都喜乐的新酒， 飘摇在众树之上呢？’

14 于是众树都对荆棘说： ‘请你来作王统治我们吧。’

15 荆棘对众树说： ‘如果你们真诚地膏立我作王统治你们， 就要来， 投靠在我的荫下； 否则， 火必从荆棘里出来， 吞灭黎巴嫩的香柏树。’

16 "现在你们立亚比米勒为王， 你们若是诚实和正直， 如果你们善待耶路．巴力和他的家， 照着他手所作的待他；

17 我父亲从前冒死为你们争战， 把你们从米甸人手中救了出来；

18 今日你们竟起来攻击我的父家， 在一块石头上杀了他七十个儿子， 又立了他的婢女所生的儿子亚比米勒作示剑人的王， 因为他原是你们的亲族。

19 今日你们若是按着诚实和正直待耶路．巴力和他的家， 你们就可以因亚比米勒得喜乐， 亚比米勒也可以因你们得喜乐。

20 若不是这样， 愿火从亚比米勒出来， 吞灭示剑人和伯特米罗人； 又愿火从示剑人和伯特米罗人出来， 吞灭亚比米勒。"

21 接着约坦就逃跑了； 他逃到比珥去， 住在那里， 躲避他的兄弟亚比米勒。

22 亚比米勒治理以色列人三年。

23 神差派邪恶的灵来到亚比米勒与示剑人中间， 示剑人就背弃了亚比米勒。

24 这是要报复对耶路．巴力七十个儿子的暴行， 把流他们血的罪归到他们的兄弟亚比米勒身上， 就是那杀害他们的； 也归到示剑人身上， 就是那些帮助亚比米勒去杀他自己的兄弟的。

25 示剑人在山顶上设下埋伏， 路过他们那里的， 他们都劫掠； 有人把这事告诉亚比米勒。

26 那时， 以别的儿子迦勒与他的兄弟都来了， 到示剑去， 示剑人竟信任他。

27 他们出到田间去， 收取葡萄， 榨酒， 举行庆祝会， 进入他们的神庙吃喝， 并且咒诅亚比米勒。

28 以别的儿子迦勒说： "亚比米勒是谁？示剑是谁？竟要我们服事他呢？他不是耶路．巴力的儿子吗？他的副官不是西布勒吗？你们要服事示剑的始祖哈抹的后人啊； 我们为什么要服事亚比米勒呢？

29 但愿这些人民都归在我手下， 我好把亚比米勒除掉。"迦勒又对亚比米勒说： "增添你的军队出来吧！ "

30 那城的首长西布勒听了以别的儿子迦勒的话， 他的怒气就发作，

31 秘密差派使者去见亚比米勒， 说： "以别的儿子迦勒和他的兄弟已经到了示剑， 他们正在煽动那城的人反叛你。

32 现在， 你和与你在一起的人， 要在夜间起来， 在野地埋伏。

33 到了早晨， 太阳出来的时候， 你就要起来攻城； 你要注意， 迦勒和与他在一起的人出来对抗你的时候， 你就把握机会对付他们。"

34 于是亚比米勒和与他在一起的人， 都在夜间起来， 分作四队， 埋伏着等候示剑人。

35 以别的儿子迦勒出去， 站在城门口； 亚比米勒和与他在一起的人， 从埋伏的地方起来。

36 迦勒看见了那些人， 就对西布勒说： "你看， 有人从山顶上下来。"西布勒说： "你看见山的影子以为是人。"

37 迦勒又说： "看哪， 有人从高地下来， 又有一队从米恶尼尼橡树的路径而来。"

38 西布勒对他说： "你曾经说过： ‘亚比米勒是谁， 竟要我们服事他呢？’现在你说这话的嘴在哪里呢？这不是你轻视的人吗？现在请你出去与他们交战吧。"

39 于是迦勒在示剑人面前出去， 与亚比米勒争战。

40 亚比米勒追赶迦勒， 迦勒在他面前逃跑， 直到城门口， 有很多受伤的人仆倒。

41 亚比米勒住在亚鲁玛； 西布勒把迦勒和他的兄弟赶走， 不许他们住在示剑。

42 次日， 城中众人出到田间去， 有人把这事告诉亚比米勒。

43 亚比米勒就把他的人分作三队， 埋伏在田间； 他在那里观看， 见有人从城里出来， 就起来攻击他们， 把他们击杀了。

44 亚比米勒和与他在一起的一队人忽然冲过去， 站在城门口； 其他两队人也冲出来攻打所有在田间的人， 把他们击杀了。

45 那一天， 亚比米勒整天攻打那城， 把城攻下了， 杀了城中的众人； 把城拆毁， 又撒上盐。

46 示剑楼的众人听见了这事， 就逃入伊勒．比利土庙的地穴里。

47 有人告诉亚比米勒， 说： "示剑楼所有的人都聚集在一起。"

48 亚比米勒和与他在一起的人都上了撒们山； 亚比米勒手里拿着斧子， 砍下一根树枝， 拿起来放在自己的肩头上， 然后对与他在一起的人说： "你们看我作什么， 你们也要赶快照样作。"

49 于是众人也各自砍下一根树枝， 跟随着亚比米勒， 把树枝放在地穴上， 放火烧了地穴， 以致示剑楼的人都死了， 男女约有一千人。

50 后来亚比米勒到提备斯去， 安营攻打提备斯， 攻取了那城。

51 城中有一座坚固的城楼； 那城所有的人， 无论男女， 都逃到那里去， 关上门， 上了楼顶。

52 亚比米勒到了城楼前， 攻打城楼； 他走近城楼门口， 要用火焚烧。

53 有一个妇人把一块上磨石拋在亚比米勒的头上， 打破了他的头盖骨。

54 他急忙呼喊替他拿兵器的少年人， 对他说： "拔出你的刀来， 把我杀死吧。免得人讲论我说： ‘他被一个妇人所杀。’"于是那少年人把他刺透， 他就死了。

55 以色列人看见亚比米勒死了， 就各回自己的地方去了。

56 这样， 神报应了亚比米勒向他父亲所行的恶事， 就是他杀了自己的兄弟七十个人。

57 神也把示剑人的一切恶事， 都报应在他们的头上； 耶路．巴力的儿子约坦的咒诅， 也归到他们身上。