1 Därefter tog Job till orda och sade:
2 Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.
3 Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!
4 Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.
5 Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.
6 Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.
7 Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.
8 Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;
9 har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.
10 Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.
11 Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
12 Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.
13 Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.
14 Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.
15 Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
16 Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,
17 ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.
1 约伯回答说：
2 "直到今日我还有苦情要申诉， 我虽然叹息， 他的手仍然沉重。
3 但愿我知道怎样能寻见 神， 能到他的台前来。
4 好让我在他面前呈上我的案件， 满口辩论向他申诉；
5 知道他要回答我的话， 明白他对我说什么。
6 他会以大能与我相争吗？必不会这样， 他必关怀我。
7 在他那里正直人可以与他彼此辩论， 这样， 我就必永远摆脱那审判我的。
8 可是我往前走， 他不在那里； 我若往后退， 我也不能见他。
9 他在左边行事， 我却见不到； 他在右边隐藏， 我却看不见。
10 可是他知道我所行的道路， 他试炼我以后， 我必像精金出现。
11 我的脚紧随他的脚步， 我谨守他的道， 并不偏离。
12 他嘴唇的命令我没有离弃， 我珍藏他口中的言语在我的怀里， 胜过我需用的饮食。
13 但是他既已定意， 谁能使他转意呢？他心里所愿的， 就行出来。
14 他为我所定的， 他必成全， 这类的事情， 他还有许多。
15 因此我在他面前惊惶， 一想到这事， 我就惧怕他。
16 神使我心里胆怯， 全能者使我惊惶，
17 因为我在黑暗面前并没有被消灭， 也不怕幽暗遮盖着我的脸。"