1 Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
2 i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
3 så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
4 så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
5 På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
6 De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
7 Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
8 Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
9 hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
10 Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
12 Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
13 Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
14 Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
15 Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
17 Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»
18 Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»
19 Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
20 Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»
21 Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
22 och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
23 Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
24 Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
25 och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
28 Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»
29 Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
30 Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
31 Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
32 Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
33 Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.»
34 Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»
35 Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
36 Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
37 Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»
38 Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.
39 En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
40 Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
41 När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
42 och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
43 Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
45 Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»
46 Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren,
47 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
48 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
49 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
52 Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
53 hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
54 Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
55 mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.»
56 Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
57 Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
58 Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
59 Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
60 Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»
61 Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»
62 Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
63 Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.
64 Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
65 Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
66 Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.
67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
68 »Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
69 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
70 såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun.
71 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
72 och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
73 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
74 Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
75 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
76 Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
77 till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
78 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
79 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.»
80 Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
1 尊敬的提阿非罗先生， 因为有许多人， 已经把在我们中间成就了的事，
2 按照起初亲眼看见的传道人所传给我们的， 编著成书；
3 我已经把这些事从头考查过， 认为也应该按着次序写给你，
4 让你晓得所学到的道理， 都是确实的。
5 犹太王希律在位的日子， 亚比雅班里有一个祭司， 名叫撒迦利亚， 他妻子是亚伦的后代， 名叫以利沙伯。
6 他们在 神面前都是义人， 遵行主的一切诫命规条， 无可指摘，
7 只是没有孩子， 因为以利沙伯不生育， 二人又都上了年纪。
8 有一次， 撒迦利亚在 神面前按着班次执行祭司的职务，
9 照祭司的惯例抽中了签， 进入主的圣殿烧香。
10 烧香的时候， 众人都在外面祈祷。
11 有主的使者站在香坛右边， 向他显现。
12 撒迦利亚一见就惊慌起来， 十分害怕。
13 天使说： "撒迦利亚， 不要怕， 因为你的祈求已蒙垂听， 你妻子以利沙伯要给你生一个儿子， 你要给他起名叫约翰。
14 你必欢喜快乐， 许多人因他出生， 也必喜乐。
15 他在主面前要被尊为大， 淡酒浓酒都不喝， 未出母腹就被圣灵充满。
16 他要使许多以色列人转向主他们的 神。
17 他必有以利亚的灵和能力， 行在主的前面， 叫父亲的心转向儿女， 叫悖逆的转向义人的意念， 为主安排那预备好了的人民。"
18 撒迦利亚对天使说： "我怎么能知道这事呢？我已经老了， 我妻子也上了年纪。"
19 天使回答： "我是站在 神面前的加百列， 奉差遣向你说话， 报给你这好消息。
20 看吧！ 到了时候我的话必要应验； 因为你不信我的话， 你必成为哑巴， 直到这些事成就的那一天， 才能说话。"
21 众人等候撒迦利亚； 因他在圣殿里迟迟不出来， 觉得奇怪。
22 等到他出来， 却不能讲话， 竟成了哑巴， 不断地向他们打手式， 他们就知道他在圣殿里见了异象。
23 供职的日子满了， 他就回家去。
24 过了几天， 他妻子以利沙伯怀了孕， 隐藏了五个月， 说：
25 "主在眷顾的日子， 这样看待我， 要把我在人间的羞耻除掉。"
26 到了第六个月， 天使加百列奉 神差遣， 往加利利的拿撒勒城去，
27 到了一个童贞女那里， 她已经和大卫家一个名叫约瑟的人订了婚， 童贞女的名字是马利亚。
28 天使进去， 对她说： "恭喜！ 蒙大恩的女子， 主与你同在！ "
29 她却因这话惊慌起来， 反复思想这样祝贺是什么意思。
30 天使说： "马利亚， 不要怕！ 因你已从 神那里蒙了恩。
31 你将怀孕生子， 要给他起名叫耶稣。
32 他将要被尊为大， 称为至高者的儿子， 主 神要把他祖大卫的王位赐给他，
33 他要作王统治雅各家， 直到永远， 他的国没有穷尽。"
34 马利亚对天使说： "我还没有出嫁， 怎能有这事呢？"
35 天使回答： "圣灵要临到你， 至高者的能力要覆庇你， 因此那将要出生的圣者， 必称为 神的儿子。
36 你看， 你亲戚以利沙伯， 被称为不生育的， 在老年也怀了男胎， 现在已是第六个月了，
37 因为在 神没有一件事是不可能的。"
38 马利亚说： "我是主的婢女， 愿照你的话成就在我身上！ "天使就离开她去了。
39 后来， 马利亚就起身， 急忙向山地去， 来到犹大的一座城，
40 进了撒迦利亚的家， 向以利沙伯问安。
41 以利沙伯一听见马利亚的问安， 腹中的胎儿就跳动， 以利沙伯也被圣灵充满，
42 就高声说： "你在女子中是有福的！ 你腹中的胎儿也是有福的！
43 我主的母亲竟然到我这里来。这事怎会临到我呢？
44 你看， 你问安的声音一进我的耳朵， 我腹中的胎儿就欢喜跳跃。
45 这相信主传给她的话必要成就的女子是有福的。"
46 马利亚说： "我心尊主为大，
47 我灵以 神我的救主为乐，
48 因为他垂顾他使女的卑微， 看哪！ 今后万代都要称我为有福。
49 全能者为我行了大事， 他的名为圣；
50 他的怜悯世世代代归与敬畏他的人。
51 他用膀臂施展大能， 驱散心里妄想的狂傲人。
52 他使有权能的失位， 叫卑微的升高，
53 让饥饿的得饱美食， 使富足的空手回去。
54 他扶助了他的仆人以色列， 为要记念他的怜悯，
55 正如他向我们列祖所说的， 恩待亚伯拉罕和他的后裔， 直到永远。"
56 马利亚和以利沙伯同住约有三个月， 就回家去了。
57 以利沙伯的产期到了， 生了一个儿子。
58 邻里亲戚， 听见主向她大施怜悯， 都和她一同欢乐。
59 到了第八天， 他们来给孩子行割礼， 要照他父亲的名字， 叫他撒迦利亚。
60 但他母亲说： "不可， 要叫他约翰。"
61 他们说： "你亲族里没有叫这名字的。"
62 他们就向孩子的父亲打手式， 看他要叫他什么。
63 他要了一块写字版， 写上说： "他的名字是约翰。"众人都希奇。
64 撒迦利亚的口舌立刻开了， 就出声称颂 神。
65 住在周围的人都害怕， 这一切事传遍了整个犹太山地，
66 凡听见的就把这些事放在心里， 说： "这孩子将会成为怎样的人呢？因为主的手与他同在。"
67 他的父亲撒迦利亚被圣灵充满， 预言说：
68 "主， 以色列的 神， 是应当称颂的， 因他眷顾自己的子民， 施行救赎，
69 在他仆人大卫家中， 为我们兴起救恩的角，
70 正如主自古以来借圣先知口中所说的，
71 救我们脱离仇敌， 和恨我们的人的手；
72 向我们列祖施怜悯， 记念他的圣约，
73 就是他对我们祖先亚伯拉罕所起的誓，
74 把我们从仇敌手中救拔出来， 叫我们可以坦然无惧， 用圣洁公义， 在他面前一生一世敬拜他。
76 孩子啊， 你要称为至高者的先知， 因为你要行在主的面前， 预备他的路，
77 使他的子民， 因罪得赦， 就知道救恩。
78 因我们 神的怜悯， 使清晨的阳光从高天临到我们，
79 光照那坐在黑暗中死荫里的人， 引导我们的脚， 走上平安的路。"
80 这孩子渐渐长大， 心灵健壮， 住在旷野， 直到他在以色列人中公开露面的日子。