1 Därefter utsåg Herren sjuttiotvå andra och sände ut dem framför sig, två och två, till var stad och ort dit han själv tänkte komma

2 »Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.

3 Gån åstad. Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar.

4 Bären ingen penningpung, ingen ränsel, inga skor, och hälsen icke på någon under vägen.

5 Men när I kommen in i något hus, så sägen först: 'Frid vare över detta hus.'

6 Om då någon finnes därinne, som är frid värd, så skall den frid I tillönsken vila över honom; varom icke, så skall den vända tillbaka över eder själva.

7 Och stannen kvar i det huset, och äten och dricken vad de hava att giva, ty arbetaren är värd sin lön. Gån icke ur hus i hus.

8 Och när I kommen in i någon stad där man tager emot eder, så äten vad som sättes fram åt eder,

9 och boten de sjuka som finnas där, och sägen till dem: 'Guds rike är eder nära.'

10 Men när I kommen in i någon stad där man icke tager emot eder, så gån ut på dess gator och sägen:

11 'Till och med det stoft som låder vid våra fötter ifrån eder stad skaka vi av oss åt eder. Men det mån I veta, att Guds rike är nära.'

12 Jag säger eder att det för Sodom skall på 'den dagen' bliva drägligare än för den staden.

13 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava suttit i säck och aska och gjort bättring.

14 Men också skall det vid domen bliva drägligare för Tyrus och Sidon än för eder.

15 Och du. Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. --

16 Den som hör eder, han hör mig, och den som förkastar eder, han förkastar mig; men den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig.»

17 Och de sjuttiotvå kommo tillbaka, uppfyllda av glädje, och sade: »Herre, också de onda andarna äro oss underdåniga genom ditt namn.»

18 Då sade han till dem: »Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld.

19 Se, jag har givit eder makt att trampa på ormar och skorpioner och att förtrampa all ovännens härsmakt, och han skall icke kunna göra eder någon skada.

20 Dock, glädjens icke över att änglarna äro eder underdåniga, utan glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen.»

21 I samma stund uppfylldes han av fröjd genom den helige Ande och sade: »Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga. Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.

22 Allt har av min Fader blivit för trott åt mig. Och ingen känner vem Sonen är utom Fadern, ej heller vem Fadern är, utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd.»

23 Sedan vände han sig till lärjungarna, när han var allena med dem och sade: »Saliga äro de ögon som se det I sen.

24 Ty jag säger eder: Många profeter och konungar ville se det som I sen men fingo dock icke se det, och höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.»

25 Men en lagklok stod upp och ville snärja honom och sade: »Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»

26 Då sade han till honom: »Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?»

27 Han svarade och sade: »'Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.'»

28 Han sade till honom: »Rätt svarade du. Gör det, så får du leva,

29 Då ville han rättfärdiga sig och sade till Jesus: »Vilken är då min nästa?»

30 Jesus svarade och sade: »En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.

31 Så hände sig att en präst färdades samma väg; och när han fick se honom, gick han förbi.

32 Likaledes ock en levit: när denne kom till det stället och fick se honom, gick han förbi.

33 Men en samarit, som färdades samma väg, kom också dit där han låg; och när denne fick se honom, ömkade han sig över honom

34 och gick fram till honom och göt olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna och förde honom till ett härbärge och skötte honom.

35 Morgonen därefter tog han fram två silverpenningar och gav dem åt värden och sade: 'Sköt honom och vad du mer kostar på honom skall jag betala dig, när jag kommer tillbaka.' --

36 Vilken av dessa tre synes dig nu hava visat sig vara den mannens nästa, som hade fallit i rövarhänder?»

37 Han svarade: »Den som bevisade honom barmhärtighet.» Då sade Jesus till honom: »Gå du och gör sammalunda.»

38 När de nu voro på vandring, gick han in i en by, och en kvinna, vid namn Marta, tog emot honom i sitt hus.

39 Och hon hade en syster, som hette Maria; denna satte sig ned vid Herrens fötter och hörde på hans ord.

40 Men Marta var upptagen av mångahanda bestyr för att tjäna honom. Och hon gick fram och sade: »Herre, frågar du icke efter att min syster har lämnat alla bestyr åt mig allena? Säg nu till henne att hon hjälper mig.»

41 Då svarade Herren och sade till henne: »Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oro för mångahanda,

42 men allenast ett är nödvändigt. Maria har utvalt den goda delen, och den skall icke tagas ifrån henne.»

1 这些事以后， 主又另外指派了七十二个人（"七十二个人"有些抄本作"七十个人"）， 差遣他们两个两个地， 在他前面， 到他自己将要到的各城各地去。

2 耶稣对他们说： "庄稼多， 工人少， 所以你们应当求庄稼的主， 派工人出去收他的庄稼。

3 你们去吧！ 我差你们去， 如同羊羔进入狼群。

4 不要带钱囊， 不要带口袋， 不要带鞋， 不要在路上问候人。

5 无论进哪一家， 先说： ‘愿平安归与这家！ ’

6 那里若有配得平安的人（"配得平安的人"原文作"平安之子"）， 你们的平安就必临到他， 不然， 就归给你们。

7 你们要住在那家， 吃喝他们所供给的， 因为作工的理当得工资； 不必从这家搬到那家。

8 无论进哪一城， 人若接待你们， 摆上什么， 就吃什么。

9 要医治城中的病人， 对他们宣讲： ‘ 神的国临近你们了。’

10 无论进哪一城， 人若不接待你们， 你们就出来到街上， 说：

11 ‘连你们城里那粘在我们脚上的尘土， 我们也要当着你们擦去。虽然这样， 你们应该知道： 神的国临近了！ ’

12 我告诉你们， 当那日， 所多玛所受的， 比那城所受的还轻呢。

13 "哥拉逊啊， 你有祸了！ 伯赛大啊， 你有祸了！ 因为在你们那里行过的神迹， 如果行在推罗和西顿， 他们早已披麻蒙灰， 坐在地上悔改了。

14 在审判的时候， 推罗和西顿所受的， 比你们所受的还轻呢。

15 还有你， 迦百农啊！ 你会被高举到天上吗？你必降到阴间。

16 听从你们的， 就是听从我； 弃绝你们的， 就是弃绝我； 弃绝我的， 就是弃绝那差我来的。"

17 那七十二个人欢欢喜喜地回来， 说： "主啊， 因你的名， 连鬼也服了我们。"

18 耶稣说： "我看见撒但， 像闪电一样从天坠落。

19 我已经给你们权柄， 去践踏蛇和蝎子， 胜过仇敌的一切能力。绝对没有什么能伤害你们了。

20 然而不要因为鬼服了你们就欢喜， 却要因为你们的名字记录在天上而欢喜。"

21 就在这时候， 耶稣因圣灵而欢乐， 说： "父啊， 天地的主， 我赞美你， 因为你把这些事向智慧和聪明的人隐藏起来， 却向婴孩显明。父啊， 是的， 这就是你的美意。

22 我父已经把一切交给我； 除了父没有人知道子是谁， 除了子和子所愿意启示的人， 也没有人知道父是谁。"

23 耶稣转过身来， 悄悄地对门徒说： "看见你们所看见的， 那眼睛有福了！

24 我告诉你们， 曾经有许多先知和君王， 想看你们所看见的， 却没有看到； 想听你们所听见的， 却没有听到。"

25 有一个律法师起来试探耶稣， 说： "老师， 我应该作什么， 才可以承受永生呢？"

26 耶稣对他说： "律法上写的是什么？你怎么念的呢？"

27 他回答： "你要全心、全性、全力、全意爱主你的 神， 并且要爱邻舍如同自己。"

28 耶稣说： "你答得对， 你这样行， 就必得生命。"

29 那人想证明自己有理， 就对耶稣说： "谁是我的邻舍呢？"

30 耶稣回答： "有一个人从耶路撒冷下耶利哥去， 落在强盗手中。他们剥去他的衣服， 把他打得半死， 撇下他一个人就走了。

31 正好有一个祭司， 从那条路下来， 看见他， 就从旁边走过去了。

32 又有一个利未人， 来到那里， 看见他， 也照样从旁边走过去了。

33 只有一个撒玛利亚人， 旅行来到他那里， 看见了， 就动了怜悯的心，

34 上前用油和酒倒在他的伤处， 包裹好了， 把他扶上自己的牲口， 带他到客店里照顾他。

35 第二天， 他拿出两个银币交给店主， 说： ‘请你照顾他， 额外的开支， 我回来的时候必还给你。’

36 你想， 这三个人， 谁是那个落在强盗手中的人的邻舍呢？"

37 他说： "是那怜悯他的。"耶稣说： "你去， 照样作吧。"

38 他们走路的时候， 耶稣进了一个村庄。有一个名叫马大的女人， 接他到家里。

39 她有一个妹妹， 名叫马利亚， 坐在主的脚前听道。

40 马大被许多要作的事， 弄得心烦意乱， 就上前来， 说： "主啊， 我妹妹让我一个人侍候， 你不理吗？请吩咐她来帮助我。"

41 主回答她： "马大， 马大， 你为许多事操心忙碌，

42 但是最需要的只有一件， 马利亚已经选择了那上好的分， 是不能从她夺去的。"