1 Då nu otaligt mycket folk var församlat omkring honom, så att de trampade på varandra, tog han till orda och sade, närmast till sina lärjungar: »Tagen eder till vara för fariséernas surdeg, det är för skrymteri.

2 Intet är förborgat, som icke skall bliva uppenbarat, och intet är fördolt, som icke skall bliva känt.

3 Därför skall allt vad I haven sagt i mörkret bliva hört i ljuset, och vad I haven viskat i någons öra i kammaren, det skall bliva utropat på taken.

4 Men jag säger eder, mina vänner: Frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men sedan icke hava makt att göra något mer.

5 Jag vill lära eder vem I skolen frukta: frukten honom som har makt att, sedan han har dräpt, också kasta i Gehenna. Ja, jag säger eder: Honom skolen I frukta. --

6 Säljas icke fem sparvar för två skärvar? Och icke en av dem är förgäten hos Gud.

7 Men på eder äro till och med huvudhåren allasammans räknade. Frukten icke; I ären mer värda än många sparvar.

8 Och jag säger eder: Var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall ock Människosonen kännas vid inför Guds änglar.

9 Men den som förnekar mig inför människorna, han skall ock bliva förnekad inför Guds änglar.

10 Och om någon säger något mot Människosonen, så skall det bliva honom förlåtet; men den som hädar den helige Ande, honom skall det icke bliva förlåtet.

11 Men när man drager eder fram inför synagogor och överheter och myndigheter, så gören eder icke bekymmer för huru eller varmed I skolen försvara eder, eller vad I skolen säga;

12 ty den helige Ande skall i samma stund lära eder vad I skolen säga.»

13 Och en man i folkhopen sade till honom: »Mästare, säg till min broder att han skiftar arvet med mig.»

14 Men han svarade honom: »Min vän, vem har satt mig till domare eller skiftesman över eder?»

15 Därefter sade han till dem: »Sen till, att I tagen eder till vara för allt slags girighet; ty en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar.»

16 Och han framställde för dem en liknelse; han sade: »Det var en rik man vilkens åkrar buro ymniga skördar.

17 Och han tänkte vid sig själv och sade: 'Vad skall jag göra? Jag har ju icke rum nog för att inbärga min skörd.'

18 Därefter sade han: 'Så vill jag göra: jag vill riva ned mina lador och bygga upp större, och i dem skall jag samla in all min gröda och allt mitt goda.

19 Sedan vill jag säga till min själ: Kära själ, du har mycket gott för varat för många år; giv dig nu ro, ät, drick och var glad.

20 Men Gud sade till honom: 'Du dåre, i denna natt skall din själ utkrävas av dig; vem skall då få vad du har samlat i förråd?' --

21 Så går det den som samlar skatter åt sig själv, men icke är rik inför Gud.»

22 Och han sade till sina lärjungar: »Därför säger jag eder: Gören eder icke bekymmer för edert liv, vad I skolen äta, ej heller för eder kropp, vad I skolen kläda eder med.

23 Livet är ju mer än maten, och kroppen mer än kläderna.

24 Given akt på korparna: de så icke, ej heller skörda de, och de hava varken visthus eller lada; och likväl föder Gud dem. Huru mycket mer ären icke I än fåglarna!

25 Vilken av eder kan med allt sitt bekymmer lägga en aln till sin livslängd?

26 Förmån I nu icke ens det som minst är, varför gören I eder då bekymmer för det övriga?

27 Given akt på liljorna, huru de varken spinna eller väva; och likväl säger jag eder att icke ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en av dem.

28 Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, huru mycket mer skall han då icke kläda eder, I klentrogne!

29 Söken därför icke heller I efter vad I skolen äta, eller vad I skolen dricka, och begären icke vad som är för högt.

30 Efter allt detta söka ju hedningarna i världen, och eder Fader vet att I behöven detta.

31 Nej, söken efter hans rike, så skall också detta andra tillfalla eder.

32 Frukta icke, du lilla hjord; ty det har behagat eder Fader att giva eder riket.

33 Säljen vad I ägen och given allmosor; skaffen eder penningpungar som icke nötas ut, en outtömlig skatt i himmelen, dit ingen tjuv når, och där man icke fördärvar.

34 Ty där eder skatt är, där komma ock edra hjärtan att vara.

35 Haven edra länder omgjordade och edra lampor brinnande.

36 Och varen I lika tjänare som vänta på att deras herre skall bryta upp från bröllopet, för att strax kunna öppna för honom, när han kommer och klappar.

37 Saliga äro de tjänare som deras herre finner vakande, när han kommer. Sannerligen säger jag eder: Han skall fästa upp sin klädnad och låta dem taga plats vid bordet och själv gå fram och betjäna dem.

38 Och vare sig han kommer under den andra nattväkten eller under den tredje och finner dem så göra -- saliga äro de då.

39 Men det förstån I väl, att om husbonden visste vilken stund tjuven skulle komma, så tillstadde han icke att någon bröt sig in i hans hus.

40 Så varen ock I redo ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma.»

41 Då sade Petrus: »Herre, är det om oss som du talar i denna liknelse, eller är det om alla?»

42 Herren svarade: »Finnes någon trogen och förståndig förvaltare, som av sin herre kan sättas över hans husfolk, för att i rätt tid giva dem deras bestämda kost --

43 salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.

44 Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.

45 Men om så är, att tjänaren säger i sitt hjärta: 'Min herre kommer icke så snart', och han begynner att slå de andra tjänarna och tjänarinnorna och att äta och dricka så att han bliver drucken,

46 då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han icke tänker sig det, och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med de otrogna. --

47 Och den tjänare som hade fått veta sin herres vilja, men icke redde till eller gjorde efter hans vilja, han skall bliva straffad med många slag.

48 Men den som, utan att hava fått veta hans vilja, gjorde vad som val slag värt, han skall bliva straffad med allenast få slag. Var och en åt vilken mycket är givet, av honom skall mycket varda utkrävt och den som har blivit betrodd med mycket, av honom skall man fordra dess mera.

49 Jag har kommit för att tända en eld på jorden; och huru gärna ville jag icke att den redan brunne!

50 Men jag måste genomgå ett dop; och huru ängslas jag icke, till dess att det är fullbordat!

51 Menen I att jag har kommit för att skaffa frid på jorden? Nej, säger jag eder, fastmer söndring.

52 Ty om fem finnas i samma hus, skola de härefter vara söndrade från varandra, så att tre stå mot två Och två mot tre:

53 fadern mot sin son och sonen mot sin fader, modern mot sin dotter och dottern mot sin moder, svärmodern mot sin sonhustru och sonhustrun mot sin svärmoder.

54 Han hade också till folket: »När I sen ett moln stiga upp i väster, sägen I strax: 'Nu kommer regn'; och det sker så.

55 Och när I sen sunnanvind blåsa, sägen I: 'Nu kommer stark hetta'; och detta sker.

56 I skrymtare, jordens och himmelens utseende förstån I att tyda; huru kommer det då till, att I icke kunnen tyda denna tiden?

57 Varför låten I icke edert eget inre döma om vad rätt är?

58 När du går till en överhetsperson med din motpart, så gör dig under vägen all möda att bliva förlikt med denne, så att han icke drager dig fram inför domaren; då händer att domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och att rättstjänaren kastar dig i fängelse.

59 Jag säger dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt ända till den yttersta skärven.»

1 那时有成千上万的人聚在一起， 甚至彼此践踏。耶稣就先对门徒说： "你们要提防法利赛人的酵， 就是虚伪。

2 没有什么掩盖的事不被揭露， 也没有什么隐藏的事不被人知道。

3 所以， 你们在暗处所说的， 必在明处被人听见； 在内室附耳所谈的， 必在房顶上宣扬出来。

4 "我的朋友， 我告诉你们， 那杀身体以后不能再作什么的， 不要怕他们。

5 我要指示你们当怕的是谁： 当怕那杀身体以后， 有权把人投入地狱里的； 我告诉你们， 应当怕他。

6 五只麻雀， 不是卖两个大钱吗？但在 神面前， 一只也不被忘记。

7 甚至你们的头发都一一数过了。不要怕， 你们比许多麻雀贵重得多呢。

8 "我告诉你们， 凡在人面前承认我的， 人子在 神的使者面前也承认他；

9 在人面前不认我的， 我在 神的使者面前也不认他。

10 凡说话得罪人子的， 还可以赦免； 但亵渎圣灵的， 必不得赦免。

11 人把你们拉到会堂、官长和当权者的面前， 你们不要思虑怎样申辩或说什么话。

12 到了时候， 圣灵必把当说的话教导你们。"

13 群众中有一个人对耶稣说： "老师， 请吩咐我的兄弟和我分家业。"

14 耶稣说： "你这个人， 谁立我作你们的审判官和分家业的人呢？"

15 于是他对众人说： "你们要谨慎， 远离一切贪心， 因为人的生命并不在于家道丰富。"

16 就对他们讲了一个比喻， 说： "有一个富翁的田地丰收。

17 他自己心里说： ‘怎么办呢？因为我没有足够的地方收藏出产了！ ’

18 又说： ‘我要这样办： 我要拆掉这些仓房， 建造更大的， 好在那里收藏我的一切粮食和货物。

19 然后， 我要对我的灵魂说： 灵魂啊， 你拥有许多好东西， 足够多年享用， 只管安安逸逸地吃喝快乐吧！ ’

20 神却对他说： ‘无知的人哪， 今天晚上， 你拥有的就要取去你的灵魂， 你所预备的要归给谁呢？’

21 凡为自己积财， 在 神面前却不富足的， 也是这样。"

22 耶稣又对门徒说： "所以我告诉你们， 不要为生命忧虑吃什么， 也不要为身体忧虑穿什么。

23 因为生命比饮食重要， 身体比衣服重要。

24 你们想想乌鸦： 它们不种也不收， 无仓又无库， 神尚且养活它们； 你们比飞鸟贵重得多了。

25 你们中间谁能用忧虑使自己的寿命延长一刻呢？

26 既然连这极小的事都不能作， 为什么还忧虑其他的事呢？

27 你们想想百合花， 怎样不劳苦， 也不纺织。但我告诉你们， 就是所罗门最荣华的时候所穿的， 也比不上这花中的一朵呢。

28 小信的人哪， 田野的草， 今天还在， 明天就投进炉里， 神尚且这样给它装饰， 何况你们呢？

29 你们不要求吃什么， 喝什么， 也不要忧虑，

30 因为这一切都是世上不信的人所寻求的。你们的父原知道你们需要这一切。

31 你们只管求他的国， 这些东西都必加给你们。

32 你们这小群， 不要怕， 因为你们的父乐意把国赐给你们。

33 当变卖你们所有的施舍给人， 为自己制造不朽坏的钱囊， 积蓄用不尽的财宝在天上， 就是贼不能近、虫不能蛀的地方。

34 因为你们的财宝在哪里， 你们的心也在哪里。

35 "你们的腰当束起来， 灯也该点着，

36 像等候自己的主人从婚筵回来一样， 好叫你们在主人回来敲门时， 立刻给他开门。

37 主人来到了， 看见仆人警醒， 这些仆人就有福了。我实在告诉你们， 主人必亲自束腰， 招待他们吃饭， 进前来侍候他们。

38 主人也许半夜之前， 或天亮之前回来， 看见他们这样， 这些仆人就有福了。

39 你们都知道， 家主若晓得窃贼什么时候来， 就不会让他摸进屋里。

40 你们也要准备妥当， 因为在想不到的时候， 人子就来了。"

41 彼得说： "主啊， 你说这比喻， 是为我们还是为众人呢？"

42 主说： "谁是那忠心精明的管家， 被主人指派管理家里的仆人， 按时分粮呢？

43 主人来到的时候， 看见他这样作， 那仆人就有福了。

44 我实在告诉你们， 主人要指派他管理主人的一切财产。

45 如果那仆人心里说： ‘我的主人不会那么快回来’， 就动手打其他的仆人使女， 并且吃喝醉酒；

46 在他想不到的日子、不知道的时间， 那仆人的主人要来， 严厉地处罚他， 使他和不信的人同在一起。

47 那仆人知道主人的意思， 却不预备， 也不照他的意思行， 必多受责打；

48 但那不知道的， 虽然作了该受责打的事， 也必少受责打。多给谁就向谁多取， 多托谁就向谁多要。

49 "我来要把火投在地上， 如果烧了起来， 那是我所愿意的。

50 我有应当受的洗， 我是多么迫切地期待这事完成。

51 你们以为我来是要地上有和平吗？不是的， 我告诉你们， 是要有纷争。

52 从今以后， 一家五口将起纷争， 三个反对两个， 两个反对三个。

53 他们将起纷争： 父亲反对儿子， 儿子反对父亲， 母亲反对女儿， 女儿反对母亲， 婆婆反对媳妇， 媳妇反对婆婆。"

54 耶稣又对众人说： "你们一看见西边有云彩升起来， 就说： ‘要下大雨’， 果然这样；

55 起了南风， 就说： ‘天要热了’， 也果然这样。

56 伪君子啊！ 你们知道分辨天地的气象， 怎么不知道分辨这个时代呢？

57 "你们为什么自己不能判断什么是对的呢？

58 你和你的对头去见官长， 还在路上的时候， 应当尽力向他求和， 免得他把你拉到法官面前， 法官把你交给差役， 差役把你关在监里。

59 我告诉你， 除非你还清最后的一个小钱， 否则决不能从那里出来。"