1 Vid samma tid kommo några och berättade för honom om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
2 Då svarade han och sade till dem: »Menen I att dessa galiléer voro större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fingo lida sådant?
3 Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.
4 Eller de aderton som dödades, när tornet i Siloam föll på dem, menen I att de voro mer brottsliga än alla andra människor som bo i Jerusalem?
5 Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.»
6 Och han framställde denna liknelse: »En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen.
7 Då sade han till vingårdsmannen: 'Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?'
8 Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: 'Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det;
9 kanhända skall det så till nästa å bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det.'»
10 När han en gång på sabbaten undervisade i en synagoga,
11 var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp.
12 Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne »Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom»,
13 och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.
14 Men det förtröt synagogföreståndaren att Jesus på sabbaten botade sjuka; och han tog till orda och sade till folket: »Sex dagar finnas, på vilka man bör arbeta. På dem mån I alltså komma och låta bota eder, men icke på sabbatsdagen.
15 Då svarade Herren honom och sade: »I skrymtare, löser icke var och en av eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder den bort för att vattna den?
16 Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?»
17 När han sade detta, blygdes alla hans motståndare; och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.
18 Så sade han då: »Vad är Guds rike likt, ja, vad skall jag likna det vid?
19 Det är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin trädgård, och det växer och bliver ett träd, och himmelens fåglar bygga sina nästen på dess grenar.»
20 Ytterligare sade han: »Vad skall jag likna Guds rike vid?
21 Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
22 Och han vandrade från stad till stad och från by till by och undervisade folket, under det att han fortsatte sin färd till Jerusalem.
23 Och någon frågade honom: »Herre, är det allenast få som bliva frälsta?» Då svarade han dem:
24 »Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det.
25 Om husbonden har stått upp och tillslutit dörren, och I sedan kommen och ställen eder därutanför och klappen på dörren och sägen: 'Herre, låt upp för oss', så skall han svara och säga till eder: 'Jag vet icke varifrån I ären.'
26 Och I skolen då säga: 'Vi hava ju ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator.'
27 Men han skall svara: 'Jag säger eder: Jag vet icke varifrån I ären; gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.'
28 Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade.
29 Ja, människor skola komma från öster och väster, från norr och söder och bliva bordsgäster i Guds rike.
30 Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.
31 I samma stund kommo några fariséer fram och sade till honom: »Begiv dig åstad bort härifrån; ty Herodes vill dräpa dig.»
32 Då svarade han dem: »Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.
33 Men jag måste vandra i dag och i morgon och i övermorgon, ty det är icke i sin ordning att en profet förgöres annorstädes än i Jerusalem. --
34 Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men haven icke velat.
35 Se, edert hus skall komma att stå övergivet. Men jag säger eder: I skolen icke se mig, förrän den tid kommen, då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'
1 就在那时候， 有几个在那里的人， 把加利利人的事告诉耶稣， 就是彼拉多把他们的血和他们的祭物搀在一起的事。
2 他回答： "你们以为这些加利利人比其他的加利利人更有罪， 才这样受害吗？
3 不是的， 我告诉你们， 你们若不悔改， 都要这样灭亡。
4 你们以为从前西罗亚楼倒塌的时候， 压死的那十八个人， 比一切在耶路撒冷的居民更有罪吗？
5 不是的， 我告诉你们， 你们若不悔改， 也都要这样灭亡。"
6 耶稣讲了这样一个比喻： "有一个人把一棵无花果树栽在自己的葡萄园里。他来到树那里找果子， 却找不到。
7 他对管园的说： ‘你看， 这三年， 我来到这棵无花果树那里找果子， 却找不到， 把它砍了吧！ 何必白占地土呢？’
8 管园的说： ‘主人， 今年且留着它， 等我把周围的泥土挖松， 加上肥料；
9 以后结果子就罢， 不然， 再把它砍了。’"
10 安息日的时候， 耶稣在会堂里教导人。
11 有一个女人被邪灵附着， 病了十八年， 弯腰曲背， 完全直不起来。
12 耶稣看见了， 就叫她过来， 对她说： "妇人， 你脱离这疾病了。"
13 耶稣用双手按在她身上， 她立刻直起腰来， 颂赞 神。
14 会堂的主管， 因为耶稣在安息日治病， 就气忿忿地对群众说： "有六天是应当作工的， 你们可以在这六天里来求医， 但在安息日却不可以。"
15 主说： "伪君子啊， 你们哪一个人在安息日， 不从槽那里解开牛、驴， 牵去喝水呢？
16 何况这个女人是亚伯拉罕的后裔， 已经被撒但捆绑了十八年， 不应当在安息日解开她的捆绑吗？"
17 他说完了这些话， 那些与他为敌的人都惭愧； 群众却都因他所行一切荣耀的事欢喜。
18 耶稣说： " 神的国好像什么呢？我要把它比作什么呢？
19 它好像一粒芥菜种， 人拿去种在自己的园子里。它长大了， 成为一棵树， 甚至天空的飞鸟也在它的枝头搭窝。"
20 他又说： "我要把 神的国比作什么呢？
21 它好像面酵， 女人拿去放在三斗面里， 直到全团发起来。"
22 耶稣经过各城各乡， 往耶路撒冷去， 沿途教导人。
23 有一个人问他： "主啊， 是不是只有很少的人得救呢？"他对众人说：
24 "你们应当竭力进窄门！ 我告诉你们， 将来许多人要进去， 却是不能。
25 等到家主起来关上门， 你们站在门外叩门说： ‘主啊， 给我们开门！ ’他要回答你们： ‘我不知道你们是从哪里来的。’
26 那时， 你们要说： ‘我们在你面前吃过喝过， 你也在我们街上教导过人。’
27 他要说： ‘我告诉你们， 我不晓得你们是从哪里来的； 你们所有作恶的人， 离开我去吧！ ’
28 当你们看见亚伯拉罕、以撒、雅各和众先知都在 神的国里的时候， 你们却被赶到外面去， 在那里必要哀哭切齿。
29 从东从南， 从西从北， 将有人来， 在 神的国里吃饭。
30 在后的将要在前， 在前的将要在后。"
31 就在那时候， 有几个法利赛人来对耶稣说： "你离开这里走吧！ 因为希律想要杀你。"
32 他说： "你们去告诉那个狐狸， 今天明天我赶鬼医病， 第三天我的事就完成了。
33 然而， 今天明天后天， 我必须前行， 因为先知不能在耶路撒冷以外丧命。
34 耶路撒冷啊， 耶路撒冷， 你杀害先知， 又用石头把奉派到你那里的人打死。我多次想招聚你的儿女， 好像母鸡招聚小鸡到翅膀底下， 只是你们不愿意。
35 你看， 你们的家必成为荒场留给你们。我告诉你们， 从今以后， 你们一定见不到我， 直等到你们说： ‘奉主名来的， 是应当称颂的。’"