11 Ytterligare sade han: »En man hade två söner.

12 Och den yngre av dem sade till fadern: 'Fader, giv mig den del av förmögenheten, som faller på min lott.' Då skiftade han sina ägodelar mellan dem.

13 Och icke lång tid därefter lade den yngre sonen allt sitt tillhopa och for långt bort till ett främmande land. Där levde han i utsvävningar och förfor så sin förmögenhet.

14 Men sedan han hade slösat bort allt, kom en svär hungersnöd över det landet, och han begynte lida nöd.

15 Då gick han bort och gav sig under en man där i landet, och denne sände honom ut på sina marker för att vakta svin.

16 Och han åstundade att få fylla sin buk med de fröskidor som svinen åto; men ingen gav honom något.

17 Då kom han till besinning och sade: 'Huru många legodrängar hos min fader hava icke bröd i överflöd, medan jag har förgås av hunger!

18 Jag vill stå upp och gå till min fader och säga till honom: Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig;

19 jag är icke mer värd att kallas din son. Låt mig bliva såsom en av dina legodrängar.'

20 Så stod han upp och gick till sin fader. Och medan han ännu var långt borta, fick hans fader se honom och ömkade sig över honom och skyndade emot honom och föll honom om halsen och kysste honom innerligt.

21 Men sonen sade till honom: 'Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig; jag är icke mer värd att kallas din son.'

22 Då sade fadern till sina tjänare 'Skynden eder att taga fram den yppersta klädnaden och kläden honom i den, och sätten en ring på hans hand och skor på hans fötter.

23 Och hämten den gödda kalven och slakten den, så vilja vi äta och gör oss glada.

24 Ty denne min son var död, men har fått liv igen; han var förlorad men är återfunnen.' Och de begynte göra sig glada.

25 Men hans äldre son var ute på marken. När denne nu vände tillbaka och hade kommit nära huset fick han höra spel och dans.

26 Då kallade han till sig en av tjänarna och frågade vad detta kunde betyda.

27 Denne svarade honom: 'Din broder har kommit hem; och då nu din fader har fått honom välbehållen tillbaka, har han låtit slakta den gödda kalven.'

28 Då blev han vred och ville icke gå in. Hans fader gick då ut och talade vanligt med honom.

29 Men han svarade och sade till sin fader: 'Se, i så många år har jag nu tjänat dig, och aldrig har jag överträtt något ditt bud; och lik väl har du åt mig aldrig givit ens en killing, för att jag skulle kunna göra mig glad med mina vänner.

30 Men när denne din son, som har förtärt dina ägodelar tillsammans med skökor, nu har kommit tillbaka, så har du för honom låtit slakta den gödda kalven.'

31 Då sade han till honom: 'Min son, du är alltid hos mig, och all mitt är ditt.

32 Men nu måste vi fröjda oss och vara glada; ty denne din broder var död, men har fått liv igen, han var förlorad, men är återfunnen.'»

11 耶稣又说： "某人有两个儿子。

12 小儿子对父亲说： ‘爸爸， 请把我应得的家业给我。’父亲就把财产分给他们两兄弟。

13 过了不多几天， 小儿子收拾一切， 到远方去了， 在那里生活放荡， 浪费钱财。

14 他花尽了一切所有的， 那地方又遇上了严重的饥荒， 就穷困起来；

15 于是他去投靠当地的一个居民。那人打发他到田里去放猪，

16 他恨不得吃猪所吃的豆荚， 可是没有人给他。

17 他醒悟过来， 说： ‘我父亲有那么多雇工， 又有丰富的食物， 我却要在这里饿死吗？

18 我要起来， 到我父亲那里去， 对他说： 爸爸， 我得罪了天， 也得罪了你，

19 不配再称为你的儿子， 把我当作一个雇工吧！ ’

20 于是他起来往父亲那里去。他还在远处时， 他父亲看见了他， 就动了慈心， 跑过去抱着他， 连连与他亲嘴。

21 儿子说： ‘爸爸， 我得罪了天， 也得罪了你， 不配再称为你的儿子。’

22 父亲却吩咐仆人说： ‘快把那最好的袍子拿来给他穿， 把戒指戴在他手上， 把鞋穿在他脚上，

23 把肥牛犊牵来宰了， 我们要吃喝快乐，

24 因为我这儿子是死而复活、失而又得的。’他们就欢乐起来。

25 "那时， 大儿子正在田里。他回来离家不远的时候， 听见音乐跳舞的声音，

26 就叫了一个仆人来， 问他这是怎么一回事。

27 仆人说： ‘你弟弟回来了， 你父亲因为他平安无恙地回来， 就宰了肥牛犊。’

28 大儿子就生气， 不肯进去； 父亲出来劝他。

29 他对父亲说： ‘你看， 我服事你这么多年， 从来没有违背过你的命令， 可是你没有给我一只山羊羔， 叫我和朋友一同欢乐。

30 但你这个儿子， 常常跟娼妓在一起， 花尽了你的财产， 他一回来， 你倒为他宰杀肥牛犊！ ’

31 父亲对他说： ‘孩子， 你常跟我在一起， 我的一切都是你的。

32 只是因为你这个弟弟是死而复活、失而又得的， 我们应该欢喜快乐。’"