1 Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
2 Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
3 I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
4 Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
5 likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'»
6 Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
7 Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
8 Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»
1 耶稣对他们讲一个比喻， 论到人必须常常祈祷， 不可灰心。
2 他说： "某城里有一个法官， 不惧怕 神， 也不尊敬人。
3 那城里有一个寡妇， 常常来到他那里， 说： ‘求你给我伸冤， 使我脱离我的对头！ ’
4 他多次不肯， 后来心里说： ‘我虽然不惧怕 神， 也不尊敬人，
5 只是因为这寡妇常常来麻烦我， 就给她伸冤吧， 免得她不断地来缠扰我。’"
6 主说： "你们听听这不义的法官所说的话吧。
7 难道 神不会为昼夜呼吁他的选民伸冤吗？难道 神会耽误他们吗？
8 我告诉你们， 他要快快地给他们伸冤。然而人子来的时候， 在世上找得到这种信心吗？"