1 Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.

2 Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.

3 Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?»

4 De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne.»

5 Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.

6 Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.

7 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.

8 Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.

9 Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»

10 När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.

11 Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.

12 Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.

13 Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.

14 När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.

15 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»

16 Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.

17 När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»

18 Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.

19 Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'»

20 Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom.»

21 Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»

22 Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.

23 Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!»

24 Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!

25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»

26 Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då bliva frälst?»

27 Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.»

28 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig.»

29 Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,

30 ingen sådan finnes, som icke skall få hundrafalt igen: redan här i tiden hus, och bröder och systrar, och mödrar och barn, och jordagods, mitt under förföljelser, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv.

31 Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första.»

32 Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:

33 »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,

34 och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen.»

35 Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig.»

36 Han frågade dem: »Vad viljen I då att jag skall låta eder få?»

37 De svarade honom: »Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»

38 Men Jesus sade till dem: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?»

39 De svarade honom: »Det kunna vi.» Då sade Jesus till dem: »Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,

40 men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt.»

41 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.

42 Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: »I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.

43 Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,

44 och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.

45 Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»

46 Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.

47 När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»

48 Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»

49 Då stannade Jesus och sade: »Kallen honom hit.» Och de kallade på den blinde och sade till honom: »Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig.»

50 Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.

51 Och Jesus talade till honom och sade: »Vad vill du att jag skall göra dig?» Den blinde svarade honom: »Rabbuni, låt mig få min syn.»

52 Jesus sade till honom: »Gå; din tro har hjälpt dig.» Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.

1 耶稣从那里动身， 来到约旦河东的犹太境内。许多人又聚集到他那里， 他像平常一样教导他们。

2 有法利赛人前来试探耶稣， 问他： "丈夫可以休妻吗？"

3 耶稣回答： "摩西吩咐你们的是什么呢？"

4 他们说： "摩西准许‘人写了休书就可以休妻’。"

5 耶稣说： "因为你们的心硬， 摩西才写这条例给你们。

6 但从起初创造的时候， 神是‘造男造女’。

7 ‘因此人要离开父母， 与妻子连合，

8 二人成为一体了。’这样， 他们不再是两个人， 而是一体的了。

9 所以 神所配合的， 人不可分开。"

10 回到屋子里， 门徒再提起这件事来问他。

11 他对他们说： "谁休妻另娶， 谁就是犯奸淫， 得罪了妻子。

12 如果妻子弃夫另嫁， 也是犯了奸淫。"

13 有人带着小孩子到耶稣跟前， 要他抚摩他们； 门徒却责备那些人。

14 耶稣看见了就生气， 对门徒说： "让小孩子到我这里来， 不要禁止他们， 因为 神的国是属于这样的人的。

15 我实在告诉你们， 凡是不像小孩子一样接受 神的国的， 绝对不能进去。"

16 于是耶稣把小孩子抱起来， 为他们按手祝福。

17 耶稣又开始他的行程。那时， 有一个人跑过来， 跪在他面前， 问他说： "良善的老师， 我当作什么， 才可以承受永生？"

18 耶稣对他说： "你为什么称我是良善的？除了 神一位以外， 没有良善的。

19 诫命你是知道的： 不可杀人， 不可奸淫， 不可偷盗， 不可作假证供， 不可欺诈， 当孝敬父母。"

20 他对耶稣说： "老师， 这一切我从小都遵守了。"

21 耶稣看着他， 就爱他， 对他说： "你还缺少一件： 去变卖你所有的， 分给穷人， 就必定有财宝在天上， 而且你要来跟从我。"

22 那人听见这话， 就变了脸色， 忧忧愁愁地走了， 因为他的财产很多。

23 耶稣周围观看， 对门徒说： "富有的人要进 神的国， 是多么难哪！ "

24 门徒都希奇他的话， 耶稣又对他们说： "孩子们哪， （有些抄本在此有"倚靠钱财的人"一句）要进 神的国， 是多么困难！

25 骆驼穿过针眼， 比有钱的人进 神的国还容易呢！ "

26 门徒就更加惊奇， 彼此说： "这样， 谁可以得救呢？"

27 耶稣看着他们， 说： "在人不能， 在 神却不然， 因为在 神凡事都能。"

28 彼得对他说： "你看， 我们已经舍弃了一切， 而且来跟从你了。"

29 耶稣说： "我实在告诉你们， 人为着我和福音舍弃了房屋、弟兄、姊妹、母亲、父亲、儿女、田地，

30 没有不在今生得百倍──就是房屋、弟兄、姊妹、母亲、儿女、田地， 同时要受迫害──在来世还要得永生。

31 然而许多在前的将要在后， 在后的将要在前。"

32 在上耶路撒冷的路途中， 耶稣走在前面， 门徒希奇， 跟从的人也害怕。耶稣又把十二门徒带到一边， 把自己将要遭遇的事告诉他们，

33 说： "我们现在上耶路撒冷去， 人子要被交给祭司长和经学家， 他们要定他的罪， 并且把他交给外族人。

34 他们要凌辱他， 向他吐唾沫， 鞭打他， 杀害他， 三天以后， 他要复活。"

35 西庇太的儿子雅各、约翰， 来到耶稣跟前， 对他说： "老师， 我们无论向你求什么， 愿你为我们作成。"

36 耶稣说： "要我为你们作什么？"

37 他们说： "在你的荣耀里， 让我们一个坐在你的右边， 一个坐在你的左边。"

38 耶稣说： "你们不知道你们求的是什么。我喝的杯， 你们能喝吗？我受的洗， 你们能受吗？"

39 他们说： "能。"耶稣说： "我喝的杯， 你们固然要喝； 我受的洗， 你们也要受。

40 只是坐在我的左右， 不是我可以赐的， 而是 神预备赐给谁， 就赐给谁。"

41 其他十个门徒听见了， 就向雅各、约翰生气。

42 耶稣把他们叫过来， 对他们说： "你们知道各国都有被尊为元首的统治他们， 也有官长管辖他们。

43 但你们中间却不要这样； 谁想在你们中间为大的， 就要作你们的仆役，

44 谁想在你们中间为首的， 就要作大家的奴仆。

45 因为人子来， 不是要受人服事， 而是要服事人， 并且要舍命， 作许多人的赎价。"

46 他们进了耶利哥。耶稣、门徒和一大群人从耶利哥出来的时候， 有一个瞎眼的人， 是底买的儿子， 名叫巴底买， 坐在路旁讨饭。

47 他听见是拿撒勒人耶稣， 就喊叫， 说： "大卫的子孙耶稣啊， 可怜我吧！ "

48 许多人斥责他， 叫他不要出声； 他却更加放声喊叫： "大卫的子孙啊， 可怜我吧！ "

49 耶稣就站住， 说： "把他叫过来。"他们就叫那瞎眼的人， 对他说： "放心吧， 起来， 他叫你了。"

50 他就丢下衣服， 跳起来， 走到耶稣那里。

51 耶稣对他说： "你要我为你作什么呢？"瞎眼的人对他说： "拉波尼， 我要能看见。"

52 耶稣说： "去吧， 你的信使你痊愈了。"他立刻看见了， 就在路上跟随耶稣。