1 Och han kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt över orena andar, till att driva ut dem, så ock makt att bota alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.

2 Och dessa äro de tolv apostlarnas namn: först Simon, som kallas Petrus, och Andreas, hans broder; vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder;

3 Filippus och Bartolomeus; Tomas och Matteus, publikanen; Jakob, Alfeus' son, och Lebbeus;

4 Simon ivraren och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.

5 Dessa tolv sände Jesus ut; och han bjöd dem och sade: »Ställen icke eder färd till hedningarna, och gån icke in i någon samaritisk stad,

6 utan gån hellre till de förlorade fåren av Israels hus.

7 Och där I gån fram skolen I predika och säga: 'Himmelriket är nära.'

8 Boten sjuka, uppväcken döda, gören spetälska rena, driven ut onda andar. I haven fått för intet; så given ock för intet.

9 Skaffen eder icke guld eller silver eller koppar i edra bälten,

10 icke någon ränsel för eder färd, ej heller dubbla livklädnader, ej heller skor eller stav; ty arbetaren är värd sin mat.

11 Men när I haven kommit in i någon stad eller by, så utforsken vilken därinne som är värdig, och stannen hos honom, till dess I lämnen den orten.

12 Och när I kommen in i ett hus, så hälsen det.

13 Om då det huset är värdigt, så må den frid I tillönsken det komma däröver; men om det icke är värdigt, då må den frid I tillönsken det vända tillbaka till eder.

14 Och om man på något ställe icke tager emot eder och icke hör på edra ord, så gån ut ur det huset eller den staden, och skudden stoftet av edra fötter.

15 Sannerligen säger jag eder: För Sodoms och Gomorras land skall det på domens dag bliva drägligare än för den staden.

16 Se, jag sänder eder åstad såsom får mitt in ibland ulvar. Varen fördenskull kloka såsom ormar och menlösa såsom duvor.

17 Tagen eder till vara för människorna; ty de skola draga eder inför domstolar, och i sina synagogor skola de gissla eder;

18 och I skolen föras fram också inför landshövdingar och konungar, för min skull, till ett vittnesbörd för dem och för hedningarna.

19 Men när man drager eder inför rätta, gören eder då icke bekymmer för huru eller vad I skolen tala; ty vad I skolen tala skall bliva eder givet i den stunden.

20 Det är icke I som skolen tala, utan det är eder Faders Ande som skall tala i eder.

21 Och den ene brodern skall då överlämna den andre till att dödas, ja ock fadern sitt barn; och barn skola sätta sig upp mot sina föräldrar och skola döda dem.

22 Och I skolen bliva hatade av alla, för mitt namns skull. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst. --

23 När de nu förfölja eder i en stad, så flyn till en annan; och om de också där förfölja eder, så flyn till ännu en annan. Ty sannerligen säger jag eder: I skolen icke hava hunnit igenom alla Israels städer, förrän Människosonen kommer.

24 Lärjungen är icke förmer än sin mästare, ej heller är tjänaren förmer än sin herre.

25 Det må vara lärjungen nog, om det går honom såsom hans mästare, och tjänaren, om det går honom såsom hans herre. Om de hava kallat husbonden för Beelsebul, huru mycket mer skola de icke så kalla hans husfolk!

26 Frukten alltså icke för dem; ty intet är förborgat, som icke skall bliva uppenbarat, och intet är fördolt, som icke skall bliva känt.

27 Vad jag säger eder i mörkret, det skolen säga i ljuset, och vad I hören viskas i edert öra, det skolen I predika på taken.

28 Och frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men icke hava makt att dräpa själen, utan frukten fastmer honom som har makt att förgöra både själ och kropp i Gehenna. --

29 Säljas icke två sparvar för en skärv? Och icke en av dem faller till jorden utan eder Faders vilja.

30 Men på eder äro till och med huvudhåren allasammans räknade.

31 Frukten alltså icke; I ären mer värda än många sparvar.

32 Därför, var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall ock jag kännas vid inför min Fader, som är i himmelen.

33 Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall ock jag förneka inför min Fader, som är i himmelen.

34 I skolen icke mena att jag har kommit för att sända frid på jorden. Jag har icke kommit för att sända frid, utan svärd.

35 Ja, jag har kommit för att uppväcka söndring, så att 'sonen sätter sig upp mot sin fader och dottern mot sin moder och sonhustrun mot sin svärmoder,

36 och envar får sitt eget husfolk till fiender'.

37 Den som älskar fader eller moder mer än mig, han är mig icke värdig, och den som älskar son eller dotter mer än mig, han är mig icke värdig;

38 och den som icke tager sitt kors på sig och efterföljer mig, han är mig icke värdig.

39 Den som finner sitt liv, han skall mista det, och den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det. --

40 Den som tager emot eder, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig.

41 Den som tager emot en profet, därför att det är en profet, han skall få en profets lön; och den som tager emot en rättfärdig man, därför att det är en rättfärdig man, han skall få en rättfärdig mans lön.

42 Och den som giver en av dessa små allenast en bägare friskt vatten att dricka, därför att det är en lärjunge -- sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön.»

1 耶稣叫了十二门徒来， 赐给他们胜过污灵的权柄， 可以赶出污灵和医治各种疾病、各种病症。

2 十二使徒的名字如下： 为首的是西门（又名彼得）， 西门的弟弟安得烈， 西庇太的儿子雅各， 雅各的弟弟约翰，

3 腓力， 巴多罗迈， 多马， 税吏马太， 亚勒腓的儿子雅各， 达太，

4 激进派的西门， 和出卖耶稣的加略人犹大。

5 耶稣差遣这十二个人出去， 并且嘱咐他们： "外族人的路， 你们不要走， 撒玛利亚人的城， 你们也不要进；

6 却要到以色列家的迷羊那里去。

7 你们要一边走一边宣扬说： ‘天国近了。’

8 要医治有病的， 叫死人复活， 洁净患痲风的， 赶出污鬼。你们白白地得来， 也应当白白地给人。

9 你们腰袋里不要带金、银、铜钱；

10 路上不要带行囊， 也不要带两件衣裳， 不要带鞋或手杖， 因为作工的理当得到供应。

11 你们无论进哪一座城哪一个村， 都要打听谁配接待你们， 就住在那里， 直到离去。

12 到他家里的时候， 要向他们问安；

13 如果这家是配得的， 你们的平安就必临到他们； 如果这家不配得， 你们的平安仍归你们。

14 如果有人不接待你们， 不听你们的话， 你们离开那一家那一城的时候， 就要把脚上的灰尘跺下去。

15 我实在告诉你们， 在审判的日子， 所多玛和蛾摩拉所受的， 比那城还轻呢。

16 "现在， 我差派你们出去， 好像羊进到狼群中间； 所以你们要像蛇一样机警， 像鸽子一样纯洁。

17 你们要小心， 因为有人要把你们送交公议会， 并要在会堂里鞭打你们；

18 你们为我的缘故， 也要被带到统治者和君王面前， 向他们和外族人作见证。

19 你们被捕的时候， 用不着担心说什么和怎么说， 因为那时你们必得着当说的话；

20 因为说话的不是你们， 而是你们的父的灵， 是他在你们里面说话。

21 弟兄要出卖弟兄， 父亲要出卖儿子， 甚至把他们置于死地； 儿女要悖逆父母， 害死他们。

22 你们为我的名， 要被众人恨恶， 然而坚忍到底的必然得救。

23 如果有人在这城迫害你们， 就逃到别的城去。我实在告诉你们， 你们还没有走遍以色列的各城， 人子就来到了。

24 "学生不能胜过老师， 奴仆也不能胜过主人。

25 学生若能像老师一样， 奴仆若能像主人一样， 也就够了。如果一家之主也被称为别西卜（"别西卜"是鬼王的名字）， 何况他的家人呢？

26 "所以不要怕他们。没有什么掩盖的事不被揭露， 也没有什么秘密是人不知道的。

27 我在暗处告诉你们的， 你们要在明处讲出来； 你们听见的耳语， 要在房顶上宣扬出来。

28 那些杀身体却不能杀灵魂的， 不要怕他们； 倒要怕那位能把灵魂和身体都投入地狱里的。

29 两只麻雀不是卖一个大钱吗？但你们的父若不许可， 一只也不会掉在地上。

30 甚至你们的头发都一一数过了。

31 所以不要怕， 你们比许多麻雀贵重得多呢。

32 "凡在人面前承认我的， 我在我天父面前也要承认他；

33 在人面前不认我的， 我在我天父面前也要不认他。

34 "你们不要以为我来了， 是要给地上带来和平； 我并没有带来和平， 却带来刀剑，

35 因为我来了是要叫人分裂： 人与父亲作对， 女儿与母亲作对， 媳妇与婆婆作对，

36 人的仇敌就是自己的家人。

37 爱父母过于爱我的， 不配作属我的； 爱儿女过于爱我的， 不配作属我的；

38 凡不背起自己的十字架来跟从我的， 也不配作属我的。

39 顾惜自己生命的， 必要丧掉生命； 但为我牺牲生命的， 必要得着生命。

40 "接待你们的， 就是接待我； 接待我的， 就是接待那差我来的。

41 因先知的名接待先知的， 必得先知所得的赏赐； 因义人的名接待义人的， 必得义人所得的赏赐。

42 无论谁因门徒的名， 只把一杯凉水给这些微不足道的人中的一个喝， 我实在告诉你们， 他决不会得不到他的赏赐。"