1 Samma dag gick Jesus ut från huset där han bodde och satte sig vid sjön.

2 Då församlade sig mycket folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den, medan allt folket stod på stranden.

3 Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade: »En såningsman gick ut för att så.

4 Och när han sådde, föll somt vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.

5 Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;

6 men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.

7 Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det.

8 Men somt föll i god jord, och det gav frukt, dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.

9 Den som har öron, han höre.»

10 Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: »Varför talar du till dem i liknelser?»

11 Han svarade och sade: »Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet.

12 Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.

13 Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå.

14 Så fullbordas på dem Esaias' profetia, den som säger: 'Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.

15 Ty detta folks hjärta har blivit förstockat, och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon, eller höra med sina öron, eller förstå med sina hjärtan, och omvända sig och bliva helade av mig.

16 Men saliga äro edra ögon, som se, och edra öron, som höra.

17 Ty sannerligen säger jag eder: Många profeter och rättfärdiga män åstundade att se det som I sen, men fingo dock icke se det, och att höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.

18 Hören alltså I vad som menas med liknelsen om såningsmannen.

19 När någon hör ordet om riket, men icke förstår det, då kommer den onde och river bort det som såddes i hans hjärta. Om en sådan människa kan det sägas att säden såddes vid vägen.

20 Och att den såddes på stengrunden, det är sagt om den som väl hör ordet och strax tager emot det med glädje,

21 men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande allenast till en tid, och när bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.

22 Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt.

23 Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.»

24 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker;

25 men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg.

26 När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset.

27 Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?

28 Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?'

29 Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa.

30 Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'»

31 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin åker.

32 Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar.»

33 En annan liknelse framställde han för dem: »Himmelriket är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»

34 Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han intet till dem.

35 Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade: »Jag vill öppna min mun till liknelser, uppenbara vad förborgat har varit från världens begynnelse.»

36 Därefter lät han folket gå och gick själv hem. Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: »Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern.»

37 Han svarade och sade: »Den som sår den goda säden är Människosonen.

38 Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn.

39 Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar.

40 Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände.

41 Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är,

42 och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.

43 Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike. Den som har öron, han höre.

44 Himmelriket är likt en skatt som har blivit gömd i en åker. Och en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.

45 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor;

46 och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den.

47 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag.

48 När den så bliver full, drager man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar man bort. --

49 Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga

50 och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.

51 Haven I förstått allt detta?» De svarade honom: »Ja.»

52 Då sade han till dem: »Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt.»

53 När Jesus hade framställt alla dessa liknelser, drog han bort därifrån.

54 Och han kom till sin fädernestad, och där undervisade han folket i deras synagoga, så att de häpnade och sade: »Varifrån har han fått denna vishet? Och hans kraftgärningar, varifrån komma de?

55 Är då denne icke timmermannens son? Heter icke hans moder Maria, och heta icke hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?

56 Och hans systrar, bo de icke alla hos oss? Varifrån har han då fått allt detta?»

57 Så blev han för dem en stötesten. Men Jesus sade till dem: »En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget hus.»

58 Och för deras otros skull gjorde han där icke många kraftgärningar.

1 那一天， 耶稣从房子里出来， 坐在海边。

2 有很多人聚集到他那里。于是， 他上船坐下来， 众人都站在岸上。

3 他用比喻对众人讲了许多事， 说： "有一个撒种的出去撒种。

4 撒的时候， 有的落在路旁， 小鸟飞来就吃掉了。

5 有的落在泥土不多的石地上， 因为泥土不深， 很快就长起来。

6 但太阳一出来， 就把它晒干， 又因为没有根就枯萎了。

7 有的落在荆棘里， 荆棘长大了， 就把它挤住。

8 有的落在好土里， 结出果实， 有一百倍的， 有六十倍的， 有三十倍的。

9 有耳的， 就应当听。"

10 门徒上前问耶稣： "你对他们讲话， 为什么用比喻呢？"

11 他回答： "天国的奥秘， 只给你们知道， 却不给他们知道。

12 因为凡是有的， 还要给他， 他就充足有余； 凡是没有的， 就连他有什么也要拿去。

13 因此， 我用比喻对他们讲话， 因为他们看却看不见， 听也听不到， 也不明白。

14 以赛亚的预言， 正应验在他们身上， 他说： ‘你们听是听见了， 总是不明白； 看是看见了， 总是不领悟。

15 因为这人民的心思迟钝， 用不灵的耳朵去听， 又闭上了眼睛； 免得自己眼睛看见， 耳朵听见， 心里明白， 回转过来， 我就医好他们。’

16 "你们的眼睛是有福的， 因为可以看见； 你们的耳朵是有福的， 因为可以听见。

17 我实在告诉你们， 曾经有许多先知和义人想看你们所看见的， 却没有看到， 想听你们所听见的， 却没有听到。

18 "所以你们要听这撒种人的比喻。

19 凡是听了天国的道却不明白的， 那恶者就来把撒在他心中的夺去。这就是撒在路旁的。

20 那撒在石地上的， 就是人听了道， 立刻欢欢喜喜地接受，

21 可是他里面没有根， 只是暂时的； 一旦为道遭遇患难， 受到迫害， 就立刻跌倒了。

22 那撒在荆棘里的， 就是人听了道， 有今世的忧虑和财富的迷惑把道挤住， 结不出果实来。

23 那撒在好土里的， 就是人听了道， 又明白了， 结出果实来， 有一百倍的， 有六十倍的， 有三十倍的。"

24 耶稣对他们另外讲了一个比喻， 说： "天国好像人把好的种子撒在田里。

25 人们睡了的时候， 他的仇敌来把稗子撒在麦子中间， 就走了。

26 到了发苗吐穗的时候， 稗子也显出来。

27 仆人都前来问家主： ‘主人， 你不是把好的种子撒在田里吗？那些稗子是从哪里来的呢？’

28 他回答： ‘这是仇敌所作的。’仆人问他： ‘你要我们去拔掉它吗？’

29 他说： ‘不用， 因为拔稗子的时候， 恐怕也把麦子连根拔出来。

30 收割之前， 让它们一同生长。到了收割的时候， 我会吩咐收割的工人先拔掉稗子， 捆起来， 留着焚烧， 却要把麦子收进我的仓里。’"

31 耶稣又对他们讲了另外一个比喻， 说： "天国好像一粒芥菜种， 人拿去把它种在田里。

32 它是种子中最小的， 但长大了， 却比其他的蔬菜都大， 成为一棵树， 甚至天空的飞鸟也来在它的枝头搭窝。"

33 他对他们讲了另一个比喻： "天国好像面酵， 妇女拿去放在三斗面里， 直到全团发起来。"

34 耶稣用比喻向群众讲了这一切， 他所讲的， 没有不用比喻的。

35 这就应验了先知所说的： "我要开口用比喻， 把创世以来隐秘的事说出来。"

36 耶稣离开群众， 进到屋里， 门徒前来问他： "请你给我们解释田里稗子的比喻。"

37 他回答： "那撒好种子的是人子，

38 田就是世界， 好种子就是属天国的人， 稗子就是属那恶者的人，

39 撒稗子的仇敌是魔鬼， 收割的时候是这世代的终结， 收割的工人是天使。

40 稗子怎样被拔掉用火焚烧， 在这世代终结的时候， 也是一样。

41 那时， 人子要差派他的使者， 把一切使人犯罪的事和不法之徒， 从他的国中拔掉，

42 丢进火炉， 在那里必要哀哭切齿。

43 那时， 义人在他们父的国中， 要像太阳一样的照耀。有耳的， 就应当听。

44 "天国好像藏在田里的宝贝， 有人发现了， 就把它藏起来， 高高兴兴地离去， 变卖了他的一切， 来买那田地。

45 "天国好像一个商人， 搜罗宝贵的珍珠。

46 他发现了一颗极贵重的珍珠， 就离去， 变卖了他的一切， 来买那颗珍珠。

47 "天国又好像一个网， 撒在海里， 网到各样的鱼。

48 网满了之后， 人就把网拉上岸， 坐下来把好的拣出， 收藏起来， 不好的就丢在外面。

49 这世代终结的时候， 也是一样。那时天使要出去， 把恶人从义人中分别出来。

50 丢进火炉， 在那里必要哀哭切齿。

51 "这一切你们明白吗？"他们回答： "明白。"

52 耶稣说： "所以， 每一个作天国门徒的经学家， 就像家主从宝库中拿出新和旧的东西来。"

53 耶稣讲完了这些比喻， 就离开那地方。

54 他回到自己的家乡， 在会堂里教导人， 众人都惊奇， 说： "这个人的智慧和能力是从哪里来的呢？

55 他不是木匠的儿子吗？他母亲不是马利亚， 他弟弟不是雅各、约瑟、西门和犹大吗？

56 他妹妹不是都在我们这里吗？他这一切是从哪里来的呢？"

57 他们就厌弃耶稣。耶稣对他们说： "先知除了在本乡本家之外， 没有不受人尊敬的。"

58 因为他们不信， 他就不在那里多行神迹了。