1 Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.
2 Då sade han till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»
3 Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.
4 Ty Johannes hade sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava henne.»
5 Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.
6 Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,
7 att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.
8 Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: »Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud.»
9 Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,
10 och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.
11 Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.
12 Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.
13 Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.
14 Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.
15 Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»
16 Men Jesus sade till dem: »De behöva icke gå bort; given I dem att äta.»
17 De svarade honom: »Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar.»
18 Då sade han: »Bären dem hit till mig.»
19 Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
20 Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.
21 Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
22 Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.
23 Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.
24 Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.
25 Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.
26 När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »Det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.
27 Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»
28 Då svarade Petrus honom och sade: »Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet.»
29 Han sade: »Kom.» Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.
30 Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: »Herre, hjälp mig.»
31 Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: »Du klentrogne, varför tvivlade du?»
32 När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.
33 Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: »Förvisso är du Guds Son.»
34 När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.
35 Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.
36 Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.
1 那时， 分封王希律听见耶稣的名声，
2 就对臣仆说： "这人是施洗的约翰， 他从死人中复活， 所以他身上有行神迹的能力。"
3 原来希律为了他弟弟腓力的妻子希罗底的缘故， 拘捕了约翰， 把他捆绑， 关在监里，
4 因为约翰多次告诉他： "你占有她是不合理的。"
5 他想杀约翰， 但又害怕群众， 因为他们都认为约翰是个先知。
6 到了希律生日的那天， 希罗底的女儿在众人面前跳舞， 希律非常高兴，
7 就起誓答应她， 无论求什么都给她。
8 她在母亲的怂恿之下， 说： "请把施洗的约翰的头放在盘子上给我。"
9 王就忧愁， 但因为誓言和在座的宾客， 就下令给她。
10 他派人去， 在监里斩了约翰的头，
11 把头放在盘子上， 拿来给那女孩子， 她又带给母亲。
12 约翰的门徒前来， 领了尸体， 把它埋葬， 然后去告诉耶稣。
13 耶稣听见了， 就离开那里， 独自坐船到旷野去。群众听见了， 就从各城步行来跟随他。
14 耶稣上了岸， 看见一大群人， 就怜悯他们， 医好了他们的病人。
15 黄昏的时候， 门徒前来对他说： "这是旷野的地方， 时间也不早了， 请叫群众散开， 好让他们往村里去， 买自己的食物吧。"
16 耶稣回答： "他们用不着离开， 你们给他们吃吧！ "
17 但门徒说： "我们这里除了五个饼和两条鱼， 什么也没有。"
18 他说： "拿过来给我。"
19 于是吩咐群众坐在草地上， 拿起那五个饼两条鱼， 望着天， 祝谢了； 然后把饼擘开， 递给门徒， 门徒又分给群众。
20 大家都吃了， 并且吃饱了， 他们把剩下的零碎拾起来， 装满了十二个篮子。
21 吃的人， 除了妇女和孩子， 约有五千。
22 耶稣立刻催门徒上船， 叫他们先到对岸去， 他却留下来叫群众散开。
23 他解散了群众， 就独自上山去祷告。到了晚上， 他还是独自一人在那里。
24 那时门徒的船已经离岸数公里， 因为逆风， 被波浪冲击。
25 天快亮的时候（"天快亮的时候"原文作"夜里四更天"）， 耶稣在海面上向他们走过去。
26 门徒见他在海面上行走， 就很惊慌， 说： "有鬼啊！ "并且恐惧得大叫起来。
27 耶稣立刻对他们说： "放心吧！ 是我， 不要怕。"
28 彼得对他说： "主啊， 如果是你， 让我在水面上到你那里去。"
29 他说： "来吧！ "彼得就从船上下来， 行在水面上， 走向耶稣那里去。
30 但他一见风浪就害怕， 快要沉下去的时候， 就呼叫： "主啊！ 救我！ "
31 耶稣马上伸手拉住他， 对他说： "小信的人哪， 为什么疑惑？"
32 他们上了船， 风就平静了。
33 船上的人都拜他， 说： "你真是 神的儿子。"
34 他们过到对岸， 来到革尼撒勒的地区。
35 那地的人认出是耶稣， 就把消息传遍了那一带。众人把一切有病的人都带来，
36 求耶稣让他们只摸一摸他衣服的繸子， 摸着的人就都痊愈了。