1 Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
2 »Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»
3 Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
4 Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
5 Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
6 I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
7 I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
8 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
9 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»
10 Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.
11 Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»
12 Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»
13 Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
14 Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»
15 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»
16 Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?
17 Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
18 Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
20 Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»
21 Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
22 Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»
23 Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»
24 Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»
25 Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»
26 Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
27 Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»
28 Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
29 Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
30 Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
32 Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»
33 Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»
34 Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»
35 Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
36 Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
37 Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
38 Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
39 Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
1 有法利赛人和经学家从耶路撒冷前来， 问耶稣：
2 "你的门徒为什么违背古人的传统， 在饭前不洗手呢？"
3 耶稣回答： "你们又为什么因你们的传统， 违背 神的诫命呢？
4 神说： ‘当孝敬父母’， 又说： ‘咒骂父母的必被处死’。
5 你们却说： ‘人若对父母说： "我应该给你们的， 已经作了献给 神的礼物"，
6 他就可以不孝敬父母了。’你们因为你们的传统， 就废弃了 神的话。
7 伪君子啊， 以赛亚指着你们说的预言说得好：
8 ‘这人民用嘴唇尊敬我， 心却远离我；
9 他们把人的规条当作道理去教导人， 所以拜我也是徒然。’"
10 耶稣叫群众前来， 对他们说： "你们要听， 也要明白。
11 进到口里的不能使人污秽， 只有从口里出来的， 才能使人污秽。"
12 门徒前来告诉他： "法利赛人听了这话很生气， 你知道吗？"
13 耶稣说： "所有不是我天父栽种的植物， 都要连根拔起来。
14 由得他们吧！ 他们是瞎眼的， 却作了向导； 如果瞎子领瞎子， 二人都会跌进坑里。"
15 彼得说： "请你给我们解释这个比喻吧。"
16 耶稣说： "你们还是不明白吗？
17 难道不知道一切进到口里的， 是进到肚腹， 然后排泄到外面去吗？
18 但从口里出来的， 是发自内心， 才会使人污秽。
19 因为从心里出来的， 有恶念、凶杀、奸淫、淫乱、偷盗、假见证和毁谤。
20 这些才会使人污秽， 不洗手吃饭却不会这样。"
21 耶稣离开那里， 来到推罗、西顿境内。
22 有一个迦南的妇人从那地区出来， 喊着说： "主啊， 大卫的子孙， 可怜我吧！ 我的女儿被鬼附得很苦。"
23 耶稣一句话也不回答她。门徒上前求他说： "请叫她走吧， 她一直跟在我们后面喊叫。"
24 耶稣回答： "我被差遣， 只是到以色列家的迷羊那里去。"
25 她来跪在耶稣面前说： "主啊， 求你帮助我！ "
26 耶稣回答： "拿儿女的饼丢给小狗吃是不好的。"
27 她说： "主啊， 是的， 不过小狗也吃主人桌子上掉下来的碎渣。"
28 于是耶稣对她说： "妇人， 你的信心真大， 照你所想的给你成就吧！ "从那时起， 她的女儿就好了。
29 耶稣离开那里， 来到加利利海边， 就上山坐下。
30 有许多人来到他那里， 把瘸腿的、瞎眼的、残废的、哑的和许多别的病人， 都带到耶稣跟前， 他就医好他们。
31 群众看见哑巴说话， 残废的复原， 瘸腿的行走， 瞎眼的看见， 就十分惊奇， 于是颂赞以色列的 神。
32 耶稣叫门徒前来， 说： "我怜悯这一群人， 因为他们跟我在一起已经有三天， 也没有什么吃的； 我不想叫他们饿着肚子回去， 恐怕他们在路上晕倒。"
33 门徒对他说： "我们在这旷野地方， 哪里有足够的食物给这许多的人吃饱呢？"
34 耶稣问他们： "你们有多少饼？"他们说： "七个饼和几条小鱼。"
35 他就吩咐群众坐在地上，
36 拿起那七个饼和那些鱼， 祝谢了， 擘开递给门徒， 门徒又分给众人。
37 大家都吃了， 并且吃饱了。他们把剩下的零碎拾起来， 装满了七个大篮子。
38 吃的人， 除了妇女和孩子， 共有四千。
39 耶稣解散了群众， 就上了船， 来到马加丹地区。