1 Och han steg i en båt och for över och kom till sin egen stad.

2 Då förde de till honom en lam man, som låg på en säng. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: »Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig.»

3 Då sade några av de skriftlärde vid sig själva: »Denne hädar.»

4 Men Jesus förstod deras tankar och sade: »Varför tänken I i edra hjärtan vad ont är?

5 Vilket är lättare, att säga: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp och gå'?

6 Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp» -- sade han nu till den lame -- »och tag din säng och gå hem.»

7 Då stod han upp och gick hem.

8 När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.

9 När Jesus därifrån gick vidare fram, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.» Då stod han upp och följde honom.

10 När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar.

11 Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: »Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?»

12 När han hörde detta, sade han: »Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.

13 Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare.»

14 Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: »Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?»

15 Jesus svarade dem: »Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta. --

16 Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel, ty det isatta stycket skulle riva bort ännu mer av manteln, och hålet skulle bliva värre.

17 Ej heller slår man nytt vin I gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade.»

18 Medan han talade detta till dem, trädde en synagogföreståndare fram och föll ned för honom och sade: »Min dotter har just nu dött, men kom och lägg din hand på henne, så bliver hon åter levande.»

19 Då stod Jesus upp och följde honom med sina lärjungar.

20 Men en kvinna, som i tolv år hade lidit av blodgång, närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.

21 Ty hon sade vid sig själv: »Om jag allenast får röra vid hans mantel, så bliver jag hulpen.»

22 Då vände Jesus sig om, och när han fick se henne, sade han: »Var vid gott mod, min dotter; din tro har hjälpt dig.» Och kvinnan var hulpen från den stunden.

23 När Jesus sedan kom in i föreståndarens hus och fick se flöjtblåsarna och folket som höjde klagolåt,

24 sade han: »Gån bort härifrån; ty flickan är icke död, hon sover.» Då hånlogo de åt honom.

25 Men sedan folket hade blivit utvisat, gick han in och tog flickan vid handen. Då stod hon upp.

26 Och ryktet härom gick ut över hela det landet.

27 När Jesus gick därifrån, följde honom två blinda som ropade och sade: »Davids son, förbarma dig över oss.»

28 Och då han kom hem, trädde de blinda fram till honom; och Jesus frågade dem: »Tron I att jag kan göra detta?» De svarade honom: »Ja, Herre.»

29 Då rörde han vid deras ögon och sade: »Ske eder efter eder tro.»

30 Och deras ögon öppnades. Och Jesus tillsade dem strängeligen att se till, att ingen finge veta detta.

31 Men de gingo åstad och utspridde ryktet om honom över hela det landet.

32 När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt.

33 Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade: »Sådant har aldrig förut varit sett i Israel.»

34 Men fariséerna sade: »Det är med de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna.»

35 Och Jesus gick omkring i alla städer och byar och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.

36 Och när han såg folkskarorna, ömkade han sig över dem, eftersom de voro så illa medfarna och uppgivna, »lika får som icke hava någon herde.»

37 Därför sade han till sina lärjungar: »Skörden är mycken, men arbetarna äro få.

38 Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.»

1 耶稣上了船， 过到自己的城来。

2 有人把一个躺在床上的瘫子带到他那里。耶稣看见他们的信心， 就对瘫子说： "孩子， 放心！ 你的罪赦了。"

3 有几位经学家彼此说： "这个人在说僭妄的话。"

4 耶稣看出他们所想的， 就说： "你们心里为什么存着恶念呢？

5 说‘你的罪赦了’， 或说‘起来行走’， 哪一样容易呢？

6 然而为了要使你们知道人子在地上有赦罪的权柄， （他就对瘫子说： ）起来， 拿起你的床， 回家去吧。"

7 他就起来回家去了。

8 群众看见， 就起了敬畏的心， 颂赞那把这样的权柄赐给人的 神。

9 耶稣从那里往前走， 看见一个人， 名叫马太， 坐在税关那里， 就对他说： "来跟从我！ "他就起来跟从了耶稣。

10 耶稣在屋里吃饭的时候， 有很多税吏和罪人来与他和门徒一起吃饭。

11 法利赛人看见了， 就对他的门徒说： "你们的老师为什么跟税吏和罪人一起吃饭呢？"

12 耶稣听见了， 就说： "健康的人不需要医生， 有病的人才需要，

13 ‘我喜爱怜悯， 不喜爱祭祀’， 你们去想一想这话的意思吧。我来不是要召义人， 而是要召罪人。"

14 那时， 约翰的门徒前来问耶稣： "为什么我们和法利赛人常常禁食， 你的门徒却不禁食呢？"

15 耶稣回答： "新郎跟宾客在一起的时候， 宾客怎能哀痛呢？但到了时候， 新郎就要从他们中间被取去， 那时他们就要禁食了。

16 没有人会拿一块新布补在旧衣服上， 因为补上的会把衣服扯破， 裂的地方就更大了。

17 也没有人会把新酒装在旧皮袋里， 如果这样， 皮袋就会胀破， 酒就漏出来， 皮袋也损坏了。人总是把新酒装在新皮袋里， 这样， 两样都可以保全。"

18 耶稣对他们说话的时候， 有一位会堂的主管走来跪在他面前， 说： "我的女儿刚死了， 但请你来按手在她身上， 她必活过来。"

19 于是耶稣和门徒起来跟着他去了。

20 有一个女人， 患了十二年的血漏病， 她走到耶稣背后， 摸他衣服的繸子，

21 因为她心里说： "只要摸到他的衣服， 我就必痊愈。"

22 耶稣转过来看见她， 就说： "女儿， 放心！ 你的信心使你痊愈了。"从那时起， 那女人就好了。

23 耶稣进了那主管的家， 看见有吹笛的人和喧哗的群众，

24 就说： "出去！ 这女孩不是死了， 只是睡了。"他们就嘲笑他。

25 耶稣赶走众人之后， 进去拉着女孩的手， 女孩就起来了。

26 这消息传遍了那一带。

27 耶稣离开那里的时候， 有两个瞎子跟着他， 喊着说： "大卫的子孙， 可怜我们吧！ "

28 耶稣进了房子， 他们来到他那里。耶稣问他们： "你们信我能作这些事吗？"他们回答： "主啊， 我们信。"

29 于是耶稣摸他们的眼睛， 说： "照你们的信心给你们成就吧。"

30 他们的眼睛就看见了。耶稣严严地嘱咐他们： "千万不可让人知道。"

31 他们却出去， 把他所作的事传遍了那一带。

32 他们出去的时候， 有人带着一个被鬼附着的哑巴来见耶稣。

33 耶稣把鬼赶走之后， 哑巴就说话了。众人都很惊奇， 说： "这样的事， 在以色列从来没有见过。"

34 但法利赛人说： "他不过是靠鬼王赶鬼罢了。"

35 耶稣走遍各城各乡， 在各会堂里教导人， 宣扬天国的福音， 医治各种疾病、各种病症。

36 他看见群众， 就怜悯他们， 因为他们困苦无依， 像没有牧人的羊一样。

37 他就对门徒说： "庄稼多， 工人少；

38 所以你们应当求庄稼的主派工人去收割。"