1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
1 智慧妇人建立家室， 愚妄妇人亲手拆毁。
2 行事正直的， 敬畏耶和华； 行为乖僻的， 却藐视他。
3 愚妄人的口中长出骄傲的枝子； 智慧人的嘴唇， 能保障自己。
4 没有耕牛， 槽头干净； 出产丰盛， 却是凭着牛的力量。
5 诚实的证人不说谎话； 虚伪的证人吐出谎言。
6 好讥笑人的寻找智慧， 却寻不着； 聪明人寻找知识， 却轻易得着。
7 你当离开愚昧人， 因为你不会从他的嘴里晓得知识。
8 精明人的智慧能分辨自己的道路； 愚昧人的愚妄却欺骗自己。
9 愚妄人讥笑赎愆祭， 正直人中间却有恩宠。
10 人的苦楚， 只有自己心里知道； 心中的喜乐， 外人也不能分享。
11 恶人的家必毁坏， 正直人的帐棚却必兴盛。
12 有一条路， 人以为是正路， 走到尽头却是死亡之路。
13 人在喜笑中， 心里也会有痛苦； 欢乐的结局， 会是愁苦。
14 心中背道的， 必饱尝自己行为的恶果； 善人也因自己所行的， 得到善报。
15 愚蒙人凡话都信； 精明的人却步步谨慎。
16 智慧人敬畏耶和华（"智慧人敬畏耶和华"或译： "智慧人恐惧战兢"）， 远离恶事； 愚昧人却骄傲自恃。
17 轻易动怒的， 行事愚妄； 心怀诡计的人， 被人恨恶。
18 愚蒙人得愚妄为产业； 精明的人以知识为冠冕。
19 坏人必俯伏在好人面前， 恶人必俯伏在义人门口。
20 穷人连邻舍也厌恶他； 财主却有很多人爱他。
21 藐视邻舍的， 是为有罪； 恩待贫穷人的， 是为有福。
22 图谋恶事的， 不是走错了吗？谋求善事的， 必得慈爱和诚实。
23 一切劳苦都有益处， 嘴上空谈引致贫穷。
24 智慧人的冠冕是他们的财富； 愚昧人的愚妄， 始终是愚妄。
25 作真见证的， 救人性命； 吐出谎言的， 以诡诈害人。
26 敬畏耶和华的， 大有倚靠； 他的子孙也有避难所。
27 敬畏耶和华是生命的泉源， 能使人避开死亡的网罗。
28 君王的荣耀在于人民众多， 帝王的没落由于国民寡少。
29 不轻易动怒的， 十分聪明； 轻易动怒的， 大显愚妄。
30 心里平静， 可使身体健康； 但嫉妒能使骨头朽烂。
31 欺压贫寒的， 就是辱骂造他的主； 恩待穷苦人的， 就是尊敬造他的主。
32 恶人必因自己所行的恶事被推倒， 义人死的时候仍有所倚靠。
33 智慧居于聪明人的心中； 愚昧人心里所存的， 人所周知（"愚昧人心里所存的， 人所周知"有古?本作"愚昧人心中一无所知"）。
34 正义使国家兴盛， 罪恶是人民的羞辱。
35 明慧的臣仆， 为王喜悦； 贻羞的仆人， 遭王震怒。