1 Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.

2 Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.

3 Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!

4 Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.

5 Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.

6 Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.

7 Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.

8 Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.

9 Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.

10 En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.

11 Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.

12 Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.

13 Den late säger: »Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.

14 Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.

15 Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.

16 Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.

17 Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.

18 Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,

19 är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: »Jag gjorde det ju på skämt.»

20 När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.

21 Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.

22 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.

23 Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.

24 En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.

25 Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.

26 Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.

27 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.

28 En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.

1 夏天落雪, 收割时下雨, 都不合宜; 照样, 愚昧人获得尊荣, 也不合宜。

2 麻雀怎样飞来飞去, 燕子怎样翻飞; 照样, 无故的咒诅也不会临到人。

3 鞭子是为了打马, 嚼环是为了勒驴; 刑杖是为了打愚昧人的背。

4 不要照着愚昧人的愚妄回答他, 免得你像他一样。

5 要照着愚昧人的愚妄回答他, 免得他自以为有智慧。

6 借愚昧人的手传递信息的, 是自断己足, 自寻烦恼。

7 箴言在愚昧人口中, 就像瘸子的腿, 虚悬无用。

8 把荣耀给愚昧人的, 就像人把石子系在投石器上。

9 箴言在愚昧人口中, 就像荆棘在醉汉手里。

10 雇用愚昧人和过路人的, 就像胡乱射伤众人的弓箭手。

11 愚昧人一再重复他的愚妄, 正像狗转过来, 吃自己所吐的。

12 你见过自以为有智慧的人吗?愚昧人比他更有指望。

13 懒惰人说: "路上有狮子, 广场上也有狮子。"

14 懒惰人在床上翻动, 就像门绕着门铰转动一样。

15 懒惰人把手放在盘子里, 连拿食物送回口边也觉得劳累。

16 懒惰人看自己, 比七个善于应对的人更有智慧。

17 过路的人被激怒, 去干涉与自己无关的争执, 就像人揪住狗的耳朵。

18 人欺骗了邻舍, 却说: "我不过是开玩笑罢了。"他就像疯狂的人, 投掷火把、利箭和杀人的武器。

20 没有柴, 火就熄灭; 没有搬弄是非的人, 纷争就平息。

21 好争竞的人, 煽动争端, 就像余烬上加炭, 火上加柴一样。

22 搬弄是非的人的言语如同美食; 深入人的脏腑。

23 嘴唇火热, 心却奸恶, 就像包上银渣的瓦器。

24 憎恶人的用话语掩饰自己, 心里却存着诡诈。

25 他的话语虽然动听, 你不可信他, 因为他心里有七样可厌恶的事。

26 他的怨恨虽然以诡诈掩饰, 但他的邪恶必在大会中显露出来。

27 挖掘陷坑的, 自己必掉在其中; 辊石头的, 石头必辊回自己身上。

28 虚谎的舌头憎恶被它伤害的人; 谄媚的口造成败坏。