1 Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
2 Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
3 Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
4 Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
5 Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
6 Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
7 Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
8 Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
9 Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
10 Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
11 Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
12 Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
13 Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
14 Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
15 Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
16 Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
17 Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
18 Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
19 Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
20 Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta.
21 Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
22 Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
23 Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
24 Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
25 När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
26 då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
27 då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.
1 不要为明日自夸， 因为今天要发生什么事， 你尚且不知道。
2 让外人夸奖你， 不可自己夸奖自己； 让别人称赞你， 不可自己称赞自己。
3 石头重， 沙土也重， 愚妄人的怒气比这两样更重。
4 烈怒虽然凶残， 暴怒又好像狂澜， 人还可以抵受； 但面对嫉妒， 谁能站立得住呢？
5 坦白的责备， 胜过暗中的爱。
6 爱你的人加的创伤是出于忠诚； 恨你的人却与你连连亲嘴。
7 吃饱的人连蜂房的蜜也厌恶； 饥饿的人连一切苦的东西都觉得甘甜。
8 离家的人到处飘泊， 好像离巢的雀鸟到处游飞一样。
9 膏油和香料使人心畅快， 朋友真诚的劝勉也使人觉得甘甜。
10 你的朋友和你父亲的朋友， 你都不可离弃； 在你遭遇患难的日子， 不可进你兄弟的家。在附近的邻舍胜过在远方的兄弟。
11 我儿， 你要作智慧人， 使我的心快乐， 我也可以回答那羞辱我的。
12 精明人看见灾祸， 就躲藏起来； 愚蒙人反往前走， 自取祸害。
13 谁为陌生人作保证人， 就拿去谁的衣服； 谁替妓女作保证人， 谁就要作担保。
14 清晨起来大声为邻舍祝福的， 就等于是咒诅他。
15 下大雨的时候不断滴漏； 就像吵闹的妇人一样；
16 谁要拦阻她， 就像拦阻风， 也像右手抓油。
17 铁磨铁， 磨得锋利； 朋友互相切磋， 才智（"才智"原文作"面"）也变得敏锐。
18 照料无花果树的， 必吃树上的果子； 事奉主人的， 必得尊荣。
19 水怎样映照人面， 人的心思也怎样反映其人。
20 阴间和灭亡不会满足， 人的眼目也是一样。
21 用锅炼银， 用炉炼金； 人的称赞也试炼人。
22 你虽然用杵把愚妄人与碎谷一同捣在臼中， 他的愚妄还是离不了他。
23 你要清楚知道你羊群的景况， 专心照料你的牛群。
24 因为财富不是永恒的， 冠冕也不能存到万代。
25 干草割去， 嫩草又出现， 山上的野草也都收集起来。
26 羊羔的毛可以给你作衣服， 山羊可以作买田地的价银。
27 山羊奶足够作你的食物， 也足够作你一家的食物， 并且足够维持你众婢女的生活。