1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
29 »Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.
1 利慕伊勒王的话， 是 神的默示， 是他母亲教训他的：
2 "我儿， 我腹中生的儿啊！ 我许愿所得的儿啊， 我要对你说什么呢？
3 不要把你的精力给妇女， 也不要有败坏君王的行为。
4 利慕伊勒啊！ 君王不可喝酒； 君王千万不可喝酒； 掌权的不可贪饮烈酒。
5 恐怕喝了酒， 就忘记律例， 把困苦人的一切案件都颠倒了。
6 要把烈酒给将要灭亡的人喝； 把酒给心里愁苦的人喝；
7 让他喝了， 就忘记自己的贫穷， 也不再记念自己的烦恼。
8 你要为不能自辩的人开口说话， 为所有贫苦的人伸冤。
9 你要开口说话， 秉公审判， 为困苦和穷乏的人伸冤。"
10 有才德的妇人， 谁能得着呢？她的价值远胜过红宝石。
11 她丈夫心里倚靠她， 就不会缺少收入。
12 她一生的年日， 只带给丈夫益处， 没有害处。
13 她搜求羊毛和细麻， 乐意亲手作工。
14 她好像一队商船， 从远方运来食物。
15 天还未亮， 她就起来， 把食物分给家人， 把当作的工分派众婢女。
16 她选择了一块田， 就把它买下来， 用自己双手赚得的收入栽种葡萄园。
17 她以能力束腰， 使自己的膀臂有力。
18 她知道自己的经营获利， 她的灯终夜不灭。
19 她伸手拿着卷线竿， 手掌握着纺锤。
20 她张手赒济困苦人， 伸手帮助穷乏人。
21 她不因下雪为自己的家人担心， 因为她全家都穿着温暖的朱红色衣服。
22 她为自己做床毯， 她的衣服是细麻和紫色布料做的。
23 她丈夫与本地的长老在城门口同坐， 是众人都认识的。
24 她做细麻布衣服出售， 又供应腰带给商人。
25 她以能力和威仪为衣服， 想到日后的幸福就欢笑。
26 她开口就说出智慧的话； 她的舌头上充满慈爱的训诲。
27 她监管一切家务， 从不白吃闲饭。
28 她的儿女都起来称她是有福的， 她的丈夫也称赞她， 说：
29 "有才德的女子很多， 但你比她们更超卓。"
30 艳丽是虚假的， 美容是虚浮的； 唯有敬畏耶和华的妇女， 必得称赞。
31 愿她享受自己手所作的成果； 愿她的工作在城门口使她受称赞。