1 Om någon är svag i tron, så upptagen honom dock vänligt, utan att döma över andras betänkligheter.

2 Den ene har tro till att äta vad som helst, under det att den som är svag allenast äter vad som växer på jorden.

3 Den som äter må icke förakta den som icke äter. Ej heller må den som icke äter döma den som äter; ty Gud har upptagit honom,

4 och vem är du som dömer en annans tjänare? Om han står eller faller, det kommer allenast hans egen herre vid; men han skall väl bliva stående, ty Herren är mäktig att hålla honom stående.

5 Den ene gör skillnad mellan dag och dag, den andre håller alla dagar för lika; var och en vare fullt viss i sitt sinne.

6 Om någon särskilt aktar på någon dag, så gör han detta för Herren, och om någon äter, så gör han detta för Herren; han tackar ju Gud. Så ock, om någon avhåller sig från att äta, gör han detta för Herren, och han tackar Gud.

7 Ty ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv.

8 Leva vi, så leva vi för Herren; dö vi, så dö vi för Herren. Evad vi leva eller dö, höra vi alltså Herren till.

9 Ty därför har Kristus dött och åter blivit levande, att han skall vara herre över både döda och levande.

10 Men du, varför dömer du din broder? Och du åter, varför föraktar du din broder? Vi skola ju alla en gång stå inför Guds domstol.

11 Ty det är skrivet: »Så sant jag lever, säger Herren, för mig skola alla knän böja sig, och alla tungor skola prisa Gud.»

12 Alltså skall var och en av oss inför Gud göra räkenskap för sig själv.

13 Låtom oss därför icke mer döma varandra. Dömen hellre så, att ingen må för sin broder lägga en stötesten eller något som bliver honom till fall.

14 Jag vet väl och är i Herren Jesus viss om att intet i sig självt är orent; allenast om någon håller något för orent, så är det för honom orent.

15 Om nu genom din mat bekymmer vållas din broder, så vandrar du icke mer i kärleken. Bliv icke genom din mat till fördärv för den som Kristus har lidit döden för.

16 Låten alltså icke det goda som I haven fått bliva utsatt för smädelse.

17 Ty Guds rike består icke i mat och dryck, utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande.

18 Den som häri tjänar Kristus, han är välbehaglig för Gud och håller provet inför människor.

19 Vi vilja alltså fara efter det som länder till frid och till inbördes uppbyggelse.

20 Bryt icke för mats skull ned Guds verk. Väl är allting rent, men om ätandet för någon är en stötesten, så bliver det för den människan till ondo;

21 du gör väl i att avhålla dig från att äta kött och dricka vin och från annat som för din broder bliver en stötesten.

22 Den tro du har må du hava för dig själv inför Gud. Salig är den som icke måste döma sig själv, när det gäller något som han har prövat vara rätt.

23 Men om någon hyser betänkligheter och likväl äter, då är han dömd, eftersom det icke sker av tro. Ty allt som icke sker av tro, det är synd.

1 你们要接纳信心软弱的人, 不要论断引起争论的事。

2 有人相信所有的食物都可以吃, 信心软弱的人却只吃蔬菜。

3 吃的人不要轻看不吃的人, 不吃的人也不要批评吃的人, 因为 神已经接纳他了。

4 你是谁, 竟然批评别人的家仆呢?他或站稳或跌倒, 只和自己的主人有关; 但他必定站稳, 因为主能够使他站稳。

5 有人认为这日比那日好, 也有人认为日日都是一样; 只要各人自己心意坚定就可以了。

6 守日的人是为主守的, 吃的人是为主吃的, 因为他感谢 神; 不吃的人是为主不吃, 他也感谢 神。

7 我们没有一个人为自己活, 也没有一个人为自己死。我们若活着, 是为主而活;

8 我们若死了, 是为主而死。所以, 我们无论活着或是死了, 总是属于主的人。

9 为了这缘故, 基督死了, 又活过来, 就是要作死人和活人的主。

10 这样, 你为什么批评你的弟兄呢?为什么又轻看你的弟兄呢?我们都要站在 神的审判台前;

11 因为经上记着: "主说, 我指着我的永生起誓: 万膝必向我跪拜, 万口必称颂 神。"

12 这样看来, 我们各人都要把自己的事向 神交代。

13 所以, 我们不要再彼此批评了; 倒要立定主意, 决不作绊倒弟兄或使他跌倒的事。

14 我知道, 并且在主耶稣里深信, 没有一样东西的本身是不洁的, 但如果有人认为是不洁的, 对他来说那东西就成为不洁了。

15 如果你为了食物使你的弟兄忧愁, 你就不再是凭着爱心行事了。你不可因着你的食物, 使基督已经替他死了的人灭亡。

16 所以, 不可使你们看为好的被人毁谤;

17 因为 神的国不在于吃喝, 而在于公义、和睦, 以及圣灵里的喜乐。

18 这样服事基督的人, 必蒙 神喜悦, 又得众人嘉许。

19 所以, 我们总要追求和睦的事, 与彼此造就的事。

20 不可因食物的缘故拆毁 神的工作。一切都是洁净的, 但人若因食物绊倒弟兄, 对他来说, 这就是恶事了。

21 无论是吃肉, 是喝酒, 或是什么使你的弟兄跌倒的事, 一律不要作才好。

22 你所信的, 你自己要在 神面前持守。人在经自己考验后认可的事上能够不自责, 他就有福了。

23 但如果有人存着疑惑的心去吃, 他就被定罪了, 因为他不是出于信心。凡不是出于信心的, 都是罪。