1 Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
2 Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
3 de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
4 Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
5 O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
6 Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
7 Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
8 Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
9 Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
10 Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
11 Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
12 Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
13 Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
14 Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
15 Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
16 Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
17 Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
18 Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
19 Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
20 Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
21 Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
22 Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
23 Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
24 ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
25 Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
26 Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
27 Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
28 Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
29 Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
30 Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
31 Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
32 Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
33 Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
34 Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
35 Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
36 Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
37 Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
38 Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
39 Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
40 Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
41 Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
42 Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
43 Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
44 Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
45 Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
46 Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
47 Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
48 jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
49 Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
50 Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
51 De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
52 Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
53 Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
54 Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
55 Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
56 Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
57 Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
58 Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
59 Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
60 Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
61 De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
62 Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
63 Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
64 Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
65 Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
66 Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
67 Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
68 Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
69 De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
70 Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
71 Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
72 Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
73 Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
74 De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
75 HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
76 Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
77 Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
78 På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
79 Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
80 Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
81 Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
82 Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: »När vill du trösta mig?»
83 Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
84 Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
85 De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
86 Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
87 De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
88 Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
89 Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
90 Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
91 Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
92 Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
93 Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
94 Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
95 På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
96 På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
97 Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
98 Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
99 Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
100 Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
101 Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
102 Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
103 Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
104 Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
106 Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
107 Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
108 Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
109 Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
110 De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
111 Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
112 Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
113 Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
114 Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
115 Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
116 Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
117 Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
118 Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
119 Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
120 Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
121 Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
122 Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
123 Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
124 Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
125 Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
126 Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
127 Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
128 Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
129 Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
130 När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
131 Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
132 Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
133 Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
134 Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
136 Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
137 HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
138 Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
139 Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
140 Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
141 Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
143 Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
144 Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
145 Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
146 Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
147 Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
148 Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
149 Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
150 Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
151 Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
152 Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
153 Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
154 Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
155 Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
156 HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
157 Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
158 När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
159 Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
160 Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
161 Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
162 Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
163 Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
164 Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
165 Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
166 Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
167 Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
168 Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
169 HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
170 Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
171 Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
172 Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
173 Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
174 Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
175 Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
176 Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud.
1 行为完全， 遵行耶和华律法的， 都是有福的。
2 谨守他的法度， 全心寻求他的， 都是有福的。
3 他们不作不义的事； 他们遵行他的道。
4 你曾把你的训词吩咐我们， 要我们殷勤遵守。
5 但愿我的道路坚定， 为要遵守你的律例。
6 我重视你的一切诫命， 就不至于羞愧。
7 我学会了你公义的法则， 就以正直的心称谢你。
8 我必遵守你的律例， 求你不要把我弃绝。
9 少年人用什么洁净自己的行为呢？就是要遵守你的话。
10 我一心寻求你， 求你不要容我偏离你的诫命。
11 我把你的话藏在心里， 免得我得罪你。
12 耶和华啊！ 你是该受称颂的； 求你把你的律例教导我。
13 我用嘴唇传扬从你口中所出的一切典章。
14 我喜欢你法度定下的道路， 如同喜欢一切财富。
15 我要默想你的训词， 重视你的道路。
16 我喜爱你的律例， 我不会忘记你的话。
17 求你恩待你的仆人， 使我可以活着， 也可以谨守你的话。
18 求你开我的眼睛， 使我能看出你律法的奇妙。
19 我是在世上作寄居的， 求你不要向我隐瞒你的命令。
20 我常常切慕你的典章， 以致我心力交瘁。
21 那些受咒诅的傲慢人， 和那些偏离了你诫命的人， 你必斥责他们。
22 求你除去我所受的羞辱和藐视， 因为我遵守你的法度。
23 虽有作领袖的坐着毁谤我， 你的仆人却默想你的律例。
24 你的法度是我的喜乐， 是我的谋士。
25 我快要归回尘土， 求你按着你的话把我救活过来。
26 我陈明我所行的， 你就应允了我； 求你把你的律例教导我。
27 求你使我明白你的训词， 我就默想你的奇妙。
28 我因愁苦而流泪， 求你照着你的话使我坚强。
29 求你使我离开虚谎的路， 施恩把你的律法赐给我。
30 我拣选了信实的道路， 我把你的典章摆在我面前。
31 我紧守你的法度， 耶和华啊！ 求你不要使我蒙羞。
32 因为你使我的心舒畅， 我就跑在你诫命的路上。
33 耶和华啊！ 求你把你的律例指教我， 我必遵守到底。
34 求你赐我悟性， 我好遵守你的律法， 我必一心谨守。
35 求你领我走在你诫命的路上， 因为这是我喜悦的。
36 求你使我的心倾向你的法度， 不倾向不义之财。
37 求你使我转眼不看虚空的事； 又使我在你的道中存活。
38 求你向你的仆人实践你的诺言， 就是你向敬畏你的人所应许的。
39 求你使我所怕的羞辱离开我， 因为你的典章都是美好的。
40 我切慕你的训词， 求你使我活在你的公义中。
41 耶和华啊！ 愿你照着你的应许， 使你的慈爱、你的救恩临到我。
42 我就有话回答那羞辱我的， 因为我倚靠你的话。
43 求你使真理的话总不离开我的口， 因为我仰望你的典章。
44 我要常常谨守你的律法， 直到永远。
45 我必行在宽阔之处， 因为我一向寻求你的训词。
46 我在君王面前讲论你的法度， 也不以为耻。
47 我要以你的诫命为乐， 这些诫命是我所爱的。
48 我又要向你的诫命举手， 这些诫命是我所爱的； 我也要默想你的律例。
49 求你记念你向你仆人应许的话， 因为你使我有盼望。
50 你的应许使我存活； 这就是我在困苦中的安慰。
51 骄傲的人苛刻地讥诮我， 我却没有偏离你的律法。
52 耶和华啊！ 我思念你在古时赐下的典章， 我就得了安慰。
53 因为恶人离弃你的律法， 我就非常忿怒。
54 在我寄居的住所里， 你的律例成了我的诗歌。
55 耶和华啊！ 我在夜间记念你的名， 我要谨守你的律法。
56 我这样作， 是因为我遵守你的训词。
57 耶和华啊！ 你是我的业分， 我曾说我要谨守你的话。
58 我曾一心向你乞恩， 愿你照着你的应许恩待我。
59 我思想我所行的道路， 就转回脚步归向你的法度。
60 我赶快谨守你的命令， 不敢耽延。
61 恶人的绳索虽然捆绑我， 我却不忘记你的律法。
62 因你公义的典章， 我半夜起来称谢你。
63 凡是敬畏你， 谨守你训词的， 我都与他们为友。
64 耶和华啊！ 你的慈爱遍满大地； 求你把你的律例教导我。
65 耶和华啊！ 你向来照着你的话， 善待你的仆人。
66 求你把聪明和知识指教我， 因为我信靠你的命令。
67 我受苦以先， 犯了错误； 现在我谨守你的话。
68 你本是良善的， 你所行的也是良善的； 求你把你的律例教导我。
69 傲慢人用谎言中伤我， 我却一心遵守你的训词。
70 他们的心麻木如同脂油， 我却喜欢你的律法。
71 我受苦是对我有益的， 为要使我学习你的律例。
72 你口中的律法对我有益， 胜过千千万万的金银。
73 你的手造了我， 建立了我； 求你使我有悟性， 可以学习你的命令。
74 愿敬畏你的人看见我就欢喜， 因为我仰望你的话。
75 耶和华啊！ 我知道你的判语是公义的， 为了你的信实， 你使我受苦。
76 求你按着你给你仆人的应许， 以你的慈爱安慰我。
77 愿你的怜悯临到我， 使我活着， 因为我喜欢你的律法。
78 愿傲慢人蒙羞， 因为他们以诡诈诬蔑我； 至于我， 我却要默想你的训词。
79 愿敬畏你、知道你法度的人， 都归向我；
80 愿我的心在你的律例上无可指摘， 使我不至蒙羞。
81 我渴望你的救恩以致心力衰竭， 但我仍仰望你的话。
82 我仰望你的应许以致眼睛昏花， 我说： "你什么时候才安慰我呢？"
83 我虽然好像烟熏的皮袋， 我却没有忘记你的律例。
84 你仆人的日子还有多少？你什么时候才向那些逼迫我的人施行审判呢？
85 傲慢人为我掘了坑， 他们就是那些不按着你律法而行的人。
86 你的一切命令都是可信靠的； 他们以诡诈逼迫我， 求你帮助我。
87 他们几乎把我从世上除灭了； 至于我， 我却没有离弃你的训词。
88 求你照着你的慈爱使我存活， 我就必谨守你口中的法度。
89 耶和华啊！ 你的话存到永远， 坚立在天上。
90 你的信实存到万代； 你坚立了地， 地就长存。
91 天地照着你的安排存到今日， 因为万有都是你的仆役。
92 如果我不是喜欢你的律法， 就早已在苦难中灭亡了。
93 我永远不会忘记你的训词， 因为你用这些训词使我存活。
94 我是属于你的， 求你拯救我， 因为我寻求你的训词。
95 恶人等待着要把我毁灭， 我却思考你的法度。
96 我看一切圆满的事都有尽头， 只有你的命令是广阔无边的。
97 我多么爱慕你的律法， 终日不住地默想。
98 你的命令使我比我的仇敌更有智慧， 因为你的命令常存在我里面。
99 我比我所有的老师明智， 因为我默想你的法度。
100 我比老年人更明理， 因为我遵守你的训词。
101 我制止我的脚不走任何邪恶的路， 为要谨守你的话。
102 我没有偏离你的典章， 因为你亲自教导了我。
103 你的话语在我的上膛多么甜美， 在我的口中比蜂蜜更甜。
104 我借着你的训词， 得以明白事理； 因此， 我恨恶一切虚谎的道。
105 你的话是我脚前的灯， 是我路上的光。
106 我曾起誓， 并且坚守誓言， 我必遵守你公义的典章。
107 我受苦极重； 耶和华啊！ 求你照着你的应许使我存活。
108 耶和华啊！ 求你悦纳我口中的甘心祭， 又把你的典章教导我。
109 我的性命常在危险中， 我却没有忘记你的律法。
110 恶人虽然设下陷阱要害我， 我却没有偏离你的训词。
111 我以你的法度为我永远的产业； 因为它们是我心中的喜乐。
112 我专心遵行你的律例， 永不改变， 遵行到底。
113 我恨恶心怀二意的人， 我却喜爱你的律法。
114 你是我的避难所， 我的盾牌； 我仰望你的话。
115 作恶的人哪！ 你们离开我吧， 好让我遵守我 神的命令。
116 求你照着你的应许扶持我， 使我存活； 不要使我因仰望你而蒙羞。
117 求你扶持我， 我就必得救； 我必常常重视你的律例。
118 偏离你的律例的， 你都把他们弃绝； 他们的诡诈是徒然的。
119 世上所有的恶人， 你都把他们除灭， 如同除去渣滓， 因此我喜爱你的法度。
120 我因惧怕你而战栗； 我畏惧你的审判。
121 我曾秉公行义； 求你不要把我撇下， 交给欺压我的人。
122 求你作你仆人的保证人， 确保我的好处； 不要容傲慢人欺压我。
123 因盼望你的救恩和你公义的应许， 我的眼睛都昏花了。
124 求你按着你的慈爱待你的仆人， 把你的律例教导我。
125 我是你的仆人， 求你赐我悟性， 使我可以明白你的法度。
126 现在是耶和华行动的时候； 因为人都违犯了你的律法。
127 因此我爱你的命令， 胜过金子， 甚至胜过精金。
128 在一切事上， 你所有的训词我都视为正直； 我恨恶一切虚谎的道。
129 你的法度奇妙， 所以我必遵守你的法度，
130 你的话一解开， 就发出亮光， 使愚人有悟性。
131 我张口喘气， 因为我切慕你的命令。
132 求你转向我， 恩待我； 像你素常对待那些爱你名的人那样。
133 求你用你的话引导我的脚步， 不容什么罪孽辖制我。
134 求你救赎我脱离人的欺压， 好让我谨守你的训词。
135 求你用你的脸光照你的仆人， 把你的律例教导我。
136 我的眼泪像河水涌流， 因为人都不谨守你的律法。
137 耶和华啊！ 你是公义的， 你的判词也是正直的。
138 你以公义和至诚， 命定了你的法度。
139 我心中迫切如同火烧， 因为我的敌人忘记了你的话。
140 你的话语十分精炼， 因此你的仆人喜爱你的话语。
141 我虽然微小， 被人藐视， 我却没有忘记你的训词。
142 你的公义是永远的公义， 你的律法是可信可靠的。
143 我遭遇患难和困苦， 但你的命令仍是我欢喜的。
144 你的法度永远是公义的， 求你赐我悟性， 好让我存活。
145 耶和华啊！ 我一心呼求你， 求你应允我； 我必遵守你的律例。
146 我向你呼求， 求你救我； 我必谨守你的法度。
147 天还未亮我就呼求救助， 我所仰望的就是你的话。
148 我整夜睁开眼睛， 为要默想你的话语。
149 耶和华啊！ 求你照着你的慈爱垂听我的声音， 求你按着你的公正使我存活。
150 追求奸恶的人临近了， 他们远离你的律法。
151 耶和华啊！ 你和我十分接近， 你的一切命令都是可信可靠的。
152 我从你的法度早已知道， 这些法度是你立定， 存到永远的。
153 求你察看我的苦难， 搭救我； 因为我没有忘记你的律法。
154 求你为我的案件申辩， 救赎我； 按着你的应许使我存活。
155 救恩远离恶人， 因为他们不寻求你的律例。
156 耶和华啊！ 你的怜悯浩大； 求你照着你的公正使我存活。
157 逼迫我的和敌挡我的很多， 但我没有偏离你的法度。
158 我看见诡诈的人就讨厌， 因为他们不遵守你的话语。
159 你看我多么爱你的训词； 耶和华啊！ 求你按着你的慈爱使我存活。
160 你的话的总纲就是真理， 你一切公义的典章要存到永远。
161 领袖们无缘无故迫害我， 我的心却畏惧你的话。
162 我因你的话语欢喜， 像得了许多战利品的人一样。
163 虚伪是我憎恨厌恶的， 你的律法却是我所爱的。
164 我因你公义的典章， 一天七次赞美你。
165 喜爱你律法的必有丰盛的平安， 什么都不能绊倒他们。
166 耶和华啊！ 我要等候你的救恩， 我要遵行你的命令。
167 我的心谨守你的法度， 这些法度是我热爱的。
168 我谨守你的训词和法度， 因我所行的一切都在你面前。
169 耶和华啊！ 愿我的呼求达到你面前； 求你照着你的话赐我悟性。
170 愿我的恳求达到你面前； 求你照着你的应许拯救我。
171 愿我的嘴唇涌出赞美的话， 因为你把你的律例教导了我。
172 愿我的舌头歌唱你的话语， 因为你的一切命令都是公义的。
173 愿你的手帮助我， 因为我选择了你的训词。
174 耶和华啊！ 我渴慕你的救恩， 我喜欢你的律法。
175 求你容我活着， 可以赞美你； 愿你的典章帮助我。
176 我像亡羊走迷了路； 求你寻找你的仆人， 因为我没有忘记你的命令。