1 Sammalunda, i hustrur, underordnen eder edra män, för att också de män, som till äventyrs icke hörsamma ordet; må genom sina hustrurs vandel bliva vunna utan ord,
2 när de skåda den rena vandel som I fören i fruktan.
3 Eder prydnad vare icke den utvärtes prydnaden, den som består i hårflätningar och påhängda gyllene smycken eller i eder klädedräkt.
4 Den vare fastmer hjärtats fördolda människa, smyckad med den saktmodiga och stilla andens oförgängliga väsende; ty detta är dyrbart inför Gud.
5 På sådant sätt prydde sig ju ock fordom de heliga kvinnorna, de som satte sitt hopp till Gud och underordnade sig sina män.
6 Så var Sara lydig mot Abraham och kallade honom »herre»; och hennes barn haven I blivit, om I gören vad gott är, och icke låten eder förskräckas av något.
7 Sammalunda skolen I ock, I män, på förståndigt sätt leva tillsammans med edra hustrur, då ju hustrun är det svagare kärlet; och eftersom de äro edra medarvingar till livets nåd, skolen I bevisa dem all ära, på det att edra böner icke må bliva förhindrade.
8 Varen slutligen alla endräktiga, medlidsamma, kärleksfulla mot bröderna, barmhärtiga, ödmjuka.
9 Vedergällen icke ont med ont, icke smädelse med smädelse, utan tvärtom välsignen; därtill ären I ju ock kallade, att I skolen få välsignelse till arvedel.
10 Ty »den som vill älska livet och se goda dagar, han avhålle sin tunga från det som är ont och sina läppar från att tala svek;
11 han vände sig bort ifrån det som är ont, och göre vad gott är, han söke friden, och trakte därefter
12 Ty Herrens ögon äro vända till de rättfärdiga, och hans öron till deras bön. Men Herrens ansikte är emot dem som göra det onda».
13 Och vem är den som kan göra eder något ont, om I nitälsken för det som är gott?
14 Skullen I än få lida för rättfärdighets skull, så ären I dock saliga. »Hysen ingen fruktan för dem, och låten eder icke förskräckas;
15 nej, Herren, Kristus, skolen I hålla helig i edra hjärtan.» Och I skolen alltid vara redo att svara var och en som av eder begär skäl för det hopp som är i eder, dock med saktmod och i fruktan
16 och med ett gott samvete, så att de som smäda eder goda vandel i Kristus komma på skam, i fråga om det som de förtala eder för.
17 Ty det är bättre att lida för goda gärningar, om så skulle vara Guds vilja, än att lida för onda.
18 Kristus själv led ju en gång döden för synder; rättfärdig led han för orättfärdiga, på det att han skulle föra oss till Gud. Ja, han blev dödad till köttet, men till anden blev han gjord levande.
19 I anden gick han gick han ock åstad och predikade för de andar som höllos i fängelse,
20 för sådana som fordom voro ohörsamma, när Guds långmodighet gav dem anstånd i Noas tid, då när en ark byggdes, i vilken några få -- allenast åtta personer -- blevo frälsta genom vatten.
21 Efter denna förebild bliven nu och I frälsta genom vatten -- nämligen genom ett dop som icke betyder att man avtvår kroppslig orenhet, utan betyder att man anropar Gud om ett gott samvete -- i kraft av Jesu Kristi uppståndelse,
22 hans som har farit upp till himmelen, och som nu sitter på Guds högra sida, sedan änglar och väldige och makter i andevärlden hava blivit honom underlagda.
1 我的弟兄们， 你们不应该有太多人作教师， 因为知道我们作教师的将受更严厉的审判。
2 我们在许多的事上都有过错， 假如有人在言语上没有过错， 他就是完全的人， 也能够控制全身。
3 我们若把嚼环扣入马嘴， 使它们驯服， 就能驾驭它们的全身。
4 试看， 船只虽然甚大， 又被狂风催逼， 舵手只用小小的舵， 就可以随意操纵。
5 照样， 舌头虽然是个小肢体， 却会说夸大的话。试看， 星星之火， 可以燎原；
6 舌头就是火， 在我们百体中， 是个不义的世界， 能污秽全身， 把整个生命在运转中焚烧起来， 而且是被地狱之火点燃的。
7 各类飞禽、走兽、昆虫、水族， 都可以驯服， 而且都已经被人类制伏了；
8 可是没有人能够制伏舌头； 它是喋喋不休的恶物， 充满了致命的毒素。
9 我们用它来称颂我们的主和天父， 又用它来咒诅照 神的形象被造的人。
10 同一张嘴竟然又称颂主， 又咒诅人； 我的弟兄们， 这是不应该的！
11 同一泉眼里能够涌出甜水和苦水来吗？
12 我的弟兄们， 无花果树能结橄榄吗？葡萄树能长无花果吗？咸水也不能发出甜水来。
13 你们中间谁是有智慧、有见识的呢？他就应当有美好的生活， 用明智的温柔， 把自己的行为表现出来。
14 如果你们心中存着刻薄的嫉妒和自私， 就不可夸口， 也不可说谎抵挡真理。
15 这种智慧不是从天上来的， 而是属地的、属血气的和属鬼魔的。
16 因为凡有嫉妒和自私的地方， 就必有扰乱和各样的坏事。
17 至于从天上来的智慧， 首先是纯洁的， 其次是和平的， 温柔的， 谦逊的， 满有恩慈和善果， 没有偏袒， 没有虚伪。
18 这是缔造和平的人， 用和平所培植出来的义果。