1 Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.

2 Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?»

3 Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.

4 Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.

5 De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,

6 de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke.

7 Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe.

8 De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.

9 I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

10 I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

11 I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

12 HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus,

13 han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.

14 Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn.

15 Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord.

16 Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.

17 De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.

18 Men vi, vi skola lova HERREN från nu och till evig tid. Halleluja!

1 Ikke oss, Herre, ikke oss, men ditt navn gi du ære for din miskunnhets, for din trofasthets skyld!

2 Hvorfor skal hedningene si: Hvor er nu deres Gud?

3 Vår Gud er jo i himmelen; han gjør alt det han vil.

4 Deres avguder er sølv og gull, et verk av menneskehender.

5 De har munn, men taler ikke; de har øine, men ser ikke;

6 de har ører, men hører ikke; de har nese, men lukter ikke.

7 Deres hender føler ikke, deres føtter går ikke; de gir ingen lyd med sin strupe.

8 Som de selv er, blir de som gjør dem, hver den som setter sin lit til dem.

9 Israel, sett din lit til Herren! Han er deres hjelp og deres skjold.

10 Arons hus, sett eders lit til Herren! Han er deres hjelp og deres skjold.

11 I som frykter Herren, sett eders lit til Herren! Han er deres hjelp og deres skjold.

12 Herren kom oss i hu; han skal velsigne, han skal velsigne Israels hus, han skal velsigne Arons hus,

13 han skal velsigne dem som frykter Herren, de små med de store.

14 Herren la eder vokse i tall, eder og eders barn!

15 Velsignet være I av Herren, himmelens og jordens skaper!

16 Himmelen er Herrens himmel, men jorden har han gitt menneskenes barn.

17 De døde lover ikke Herren, ingen av dem som farer ned i dødsrikets stillhet;

18 men vi skal love Herren fra nu av og inntil evig tid. Halleluja!