1 Av David. Harmas icke över de onda, avundas icke dem som göra orätt.

2 Ty såsom gräs varda de snart avhuggna, och såsom gröna örter vissna de.

3 Förtrösta på HERREN, och gör vad gott är, förbliv i landet och beflita dig om redbarhet,

4 och hav din lust i HERREN: då skall han giva dig vad ditt hjärta begär.

5 Befall din väg åt HERREN och förtrösta på honom; han skall göra det.

6 Han skall låta din rättfärdighet gå fram såsom ljuset och din rätt såsom middagens sken.

7 Var stilla för HERREN och förbida honom, harmas icke över den vilkens väg är lyckosam, över den man som umgås med ränker.

8 Avhåll dig från vrede och låt förbittringen fara; harmas icke; därmed gör du blott illa.

9 Ty de onda skola varda utrotade, men de som vänta efter HERREN, de skola besitta landet.

10 Ännu en liten tid, så är den ogudaktige icke mer; och när du ser efter hans plats, då är han borta.

11 Men de ödmjuka skola besitta landet och hugnas av stor frid.

12 Den ogudaktige stämplar mot den rättfärdige och biter sina tänder samman mot honom;

13 men Herren ler åt honom, ty han ser att hans dag kommer.

14 De ogudaktiga draga ut svärdet och spänna sin båge, för att fälla den som är betryckt och fattig, för att slakta dem som vandra i redlighet.

15 Men deras svärd skall gå in i deras eget hjärta, och deras bågar skola brista sönder.

16 Det lilla som en rättfärdig har är bättre än många ogudaktigas stora håvor.

17 Ty de ogudaktigas armar skola sönderbrytas; men HERREN uppehåller de rättfärdiga.

18 HERREN känner de frommas dagar, och deras arvedel skall bestå evinnerligen.

19 De skola icke komma på skam i den onda tiden, och i hungerns dagar skola de varda mättade.

20 Ty de ogudaktiga skola förgås; HERRENS fiender äro såsom ängarnas prakt: de försvinna såsom rök, ja, de försvinna.

21 Den ogudaktige lånar och kan icke betala, men den rättfärdige är barmhärtig och givmild.

22 Ty HERRENS välsignade skola besitta landet, men de som han förbannar skola varda utrotade.

23 Genom HERREN bliva en mans steg fasta, när han har behag till hans väg.

24 Om han faller, störtar han dock icke till marken, ty HERREN håller honom vid handen.

25 Jag har varit ung och är nu gammal, men jag har icke sett den rättfärdige övergiven eller hans barn gå efter bröd.

26 Han är alltid barmhärtig och villig att låna och hans barn äro till välsignelse.

27 Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, så skall du få bo kvar evinnerligen.

28 Ty HERREN älskar vad rätt är och övergiver icke sina fromma, evinnerligen bliva de bevarade; men de ogudaktigas avkomma varder utrotad.

29 De rättfärdiga skola besitta landet och bo däri evinnerligen.

30 Den rättfärdiges mun talar visdom, och hans tunga säger vad rätt är.

31 Hans Guds lag är i hans hjärta; hans steg vackla icke.

32 Den ogudaktige vaktar på den rättfärdige och står efter att döda honom,

33 men HERREN överlämnar honom icke i hans hand och fördömer honom icke, när han dömes.

34 Förbida HERREN, och håll dig på hans väg, så skall han upphöja dig till att besitta landet; du skall se med lust huru de ogudaktiga varda utrotade.

35 Jag såg en ogudaktig som trotsade på sin makt; han utbredde sig såsom ett grönskande träd, väl rotat.

36 Men när man sedan gick där fram, se, då var han borta; jag sökte efter honom, men han fanns icke mer.

37 Giv akt på den ostrafflige, och se på den redlige, huru fridens man har en framtid.

38 Men överträdarna skola allasammans förgås, de ogudaktigas framtid varder avskuren.

39 Till de rättfärdiga kommer frälsning ifrån HERREN; han är deras värn i nödens tid.

40 HERREN hjälper dem och befriar dem; han befriar dem från de ogudaktiga och frälsar dem, ty de taga sin tillflykt till honom.

1 Av David. La ikke din vrede optendes over de onde, bli ikke harm over dem som gjør urett!

2 For som gresset blir de hastig avskåret, og som grønne urter visner de bort.

3 Sett din lit til Herren og gjør godt, bo i landet og legg vinn på trofasthet!

4 Og gled dig i Herren! Så skal han gi dig hvad ditt hjerte attrår.

5 Sett din vei i Herrens hånd og stol på ham! Han skal gjøre det;

6 han skal la din rettferdighet gå frem som lyset og din rett som middagens lys.

7 Vær stille for Herren og vent på ham! La ikke din vrede optendes over den som har lykke på sin vei, over den mann som uttenker onde råd.

8 Lat av fra vrede og la harme fare, la ikke din vrede optendes! Det fører bare til det som ondt er.

9 For de onde skal utryddes, men de som bier efter Herren, skal arve landet.

10 Og om en liten stund, så er den ugudelige ikke mere, og akter du på hans sted, så er han borte.

11 Men de saktmodige skal arve landet og glede sig ved megen fred.

12 Den ugudelige optenker ondt imot den rettferdige og skjærer tenner imot ham.

13 Herren ler av ham; for han ser at hans dag kommer.

14 De ugudelige drar sverdet og spenner sin bue for å felle den elendige og fattige og slå dem ihjel som vandrer opriktig.

15 Deres sverd skal komme i deres eget hjerte, og deres buer skal sønderbrytes.

16 Bedre er det lille som den rettferdige har, enn mange ugudeliges rikdom.

17 For de ugudeliges armer skal sønderbrytes, men Herren støtter de rettferdige.

18 Herren kjenner de ulasteliges dager, og deres arv skal bli til evig tid.

19 De skal ikke bli til skamme i den onde tid, og i hungerens dager skal de mettes.

20 For de ugudelige skal gå til grunne og Herrens fiender som engenes blomsterskrud; de skal forsvinne, som røk skal de forsvinne.

21 Den ugudelige låner og betaler ikke, men den rettferdige forbarmer sig og gir.

22 For de han* velsigner, skal arve landet, men de han forbanner, skal utryddes. / {* Gud.}

23 Herren gjør en manns gang fast, og han har velbehag i hans vei.

24 Når han snubler, faller han ikke til jorden; for Herren støtter hans hånd.

25 Jeg har vært ung og er blitt gammel, men ikke har jeg sett den rettferdige forlatt eller hans avkom søke efter brød.

26 Den hele dag forbarmer han sig og låner ut, og hans avkom blir velsignet.

27 Vik fra ondt og gjør godt! Så skal du bli boende* til evig tid. / {* SLM 37, 3.}

28 For Herren elsker rett og forlater ikke sine fromme; til evig tid blir de bevart. Men de ugudeliges avkom utryddes.

29 De rettferdige skal arve landet og bo i det evindelig.

30 Den rettferdiges munn taler visdom, og hans tunge sier hvad rett er.

31 Hans Guds lov er i hans hjerte, hans trin vakler ikke.

32 Den ugudelige lurer på den rettferdige og søker å drepe ham;

33 Herren overlater ham ikke i hans hånd, og fordømmer ham ikke når han blir dømt.

34 Bi på Herren og ta vare på hans vei! Så skal han ophøie dig til å arve landet; du skal se på at de ugudelige utryddes.

35 Jeg så en ugudelig som var veldig og utbredte sig som et grønt tre som ikke er flyttet;

36 men han forsvant, og se, han var ikke mere, og jeg søkte efter ham, men han fantes ikke.

37 Akt på den ulastelige og se på den opriktige! for fredens mann har en fremtid;

38 men overtrederne skal tilintetgjøres alle sammen, de ugudeliges fremtid skal avskjæres.

39 Og de rettferdiges frelse kommer fra Herren, deres sterke vern i nødens tid.

40 Og Herren hjelper dem og utfrir dem, han utfrir dem fra de ugudelige og frelser dem, fordi de har tatt sin tilflukt til ham.