1 Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
2 Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
3 Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
4 En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
5 De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
6 De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
7 De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
8 I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
9 Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
10 Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
11 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
12 Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
13 Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
14 Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
15 Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
16 Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
17 Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
18 Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
19 Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
20 De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
21 Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
22 En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
23 En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
24 De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
25 Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
26 Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
27 Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
28 På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
1 Kas mėgsta pamokymą, mėgsta išmintį; kas nepriima patarimo, tas bukaprotis.
2 Geras žmogus susilaukia Viešpaties palankumo, bet kuriantį nedorus planus Jis pasmerks.
3 Žmogus neįsitvirtins nedorybe, o teisiųjų šaknis nebus pajudinta.
4 Gera moteris yra vainikas jos vyrui, o ta, kuri užtraukia gėdą,lyg puvinys kauluose.
5 Teisiojo mintys teisingos, nedorėlio patarimasapgaulė.
6 Nedorėlių žodžiai: "Tykokime pralieti kraują", bet teisiųjų burna išgelbės juos.
7 Nedorėliai parbloškiami ir jų nebėra, o teisiųjų namai stovės.
8 Žmogus vertinamas pagal išmintį, o ydingas širdyje bus paniekintas.
9 Kas niekinamas ir turi tarną, geresnis už tą, kuris didžiuojasi ir neturi duonos.
10 Teisusis rūpinasi savo gyvuliais, bet nedorėlio pasigailėjimas žiaurus.
11 Kas dirba savo žemę, turi pakankamai duonos, o kas seka tuštybe, tam trūksta proto.
12 Nedorėlis trokšta sugauti į piktadarystės tinklą, bet teisiųjų šaknis tvirta.
13 Nedorėlis įkliūna į savo lūpų nusikaltimus, bet teisusis išeis iš priespaudos.
14 Žmogus pasitenkins savo burnos vaisiumi, ir jam bus atlyginta pagal jo rankų darbą.
15 Kvailiui jo kelias atrodo teisingas, bet išmintingas žmogus klauso patarimo.
16 Kvailas tuojau parodo savo pyktį, bet nuovokus pridengia gėdą.
17 Kas kalba tiesą, tas padeda teisingumui, o neteisingas liudytojas apgaudinėja.
18 Yra tokių, kurių žodžiai lyg kardo dūriai, bet išmintingojo liežuvis gydo.
19 Tiesą kalbančios lūpos pasilieka per amžius, meluojantis liežuvistik akimirką.
20 Apgaulėplanuojančių pikta širdyje, bet taikos patarėjai turi džiaugsmą.
21 Nieko pikto neatsitiks teisiajam, bet nedorėlį lydės nelaimės.
22 Melagių nekenčia Viešpats, bet Jis mėgsta tuos, kurie elgiasi sąžiningai.
23 Nuovokus žmogus slepia pažinimą, o kvailio širdis skelbia kvailystes.
24 Darbštus valdys, o tinginys bus verčiamas dirbti.
25 Liūdesys žmogaus širdyje slegia jį, o geras žodis pralinksmina.
26 Teisusis pranoksta savo artimą, o nedorėlių kelias juos paklaidina.
27 Tinginys nekepa medžioklės laimikio, bet darbštumas yra brangus žmogaus turtas.
28 Teisumo kelyjegyvenimas, jo takuose nėra mirties.