1 En psalm av David; till åminnelse.

2 HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.

3 Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.

4 Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.

5 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.

6 Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.

7 Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.

8 Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.

9 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.

10 Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.

11 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.

12 Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.

13 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.

14 Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;

15 ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.

16 Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.

17 Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.

18 Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;

19 ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.

20 Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,

21 de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.

22 Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.

23 Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.

1 Viešpatie, nebausk manęs rūstaudamas ir neplak savo įniršyje.

2 Tavo strėlės įsmigo į mane ir Tavo ranka slegia mane.

3 Nebėra nieko sveiko mano kūne dėl Tavo rūstybės ir poilsio mano kauluose dėl mano nuodėmės.

4 Mano kaltės iškilo virš mano galvos; lyg sunki našta jos pasidarė man per sunkios.

5 Dvokia ir pūliuoja mano žaizdos dėl mano kvailybės.

6 Esu varge, visai sulinkęs, vaikštau nusiminęs visą dieną.

7 Mano strėnos dega, nieko sveiko nebėra mano kūne.

8 Nusilpęs, labai sudaužytas vaitoju dėl savo širdies nerimo.

9 Viešpatie, Tu žinai visus mano troškimus ir mano dūsavimas nėra paslėptas nuo Tavęs.

10 Mano širdis smarkiai plaka, netekau jėgų, mano akių šviesa nyksta.

11 Mano draugai ir bičiuliai laikosi atstu nuo mano skausmų; mano artimieji stovi iš tolo.

12 Kurie kėsinasi į mano gyvybę, paspendė žabangus; kurie siekia man pakenkti, grasina man sunaikinimu, visą dieną rengia klastas.

13 Esu lyg kurčias­negirdžiu, lyg nebylys­neatveriu burnos.

14 Tapau lyg žmogus, kuris nieko negirdi, kurio burnoje nėra atsakymo.

15 Viešpatie, Tavimi viliuosi. Tu išgirsi, Viešpatie, mano Dieve!

16 Sakau: "Tenesidžiaugia ir tenesididžiuoja jie prieš mane, kai mano koja paslysta!"

17 Esu pasiruošęs kristi, mano kentėjimai nesiliauja.

18 Išpažinsiu savo kaltę, gailėsiuosi dėl savo nuodėmės.

19 Mano priešai gyvena ir yra galingi, ir daug tų, kurie nekenčia manęs neteisingai.

20 Kurie atlygina piktu už gera, yra mano priešai, nes seku gera.

21 Viešpatie, nepalik manęs! Mano Dieve, nebūk toli nuo manęs!

22 Skubėk padėti man, Viešpatie, mano gelbėtojau!