1 En psalm av Asaf. Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom:

2 »Huru länge skolen I döma orätt och vara partiska för de ogudaktiga? Sela.

3 Skaffen den arme och faderlöse rätt, given den betryckte och torftige rättvisa.

4 Befrien den arme och fattige, rädden honom från de ogudaktigas hand.

5 Men de veta intet och hava intet förstånd, de vandra i mörker; jordens alla grundvalar vackla.

6 Jag har väl sagt att I ären gudar och allasammans den Högstes söner;

7 men I måsten dock dö, såsom människor dö, och falla, likaväl som var furste faller.»

8 Ja, stå upp, o Gud; håll dom över jorden, ty med arvsrätt råder du över alla folk.

1 Dievas pakyla dievų susirinkime, dievams teismą daro:

2 "Ar dar ilgai teisite neteisingai ir pataikausite nedorėliams?

3 Ginkite vargšus ir našlaičius, beturčių ir paniekintųjų saugokite teises.

4 Vargšus ir beturčius iš nedorėlių rankų vaduokite!"

5 Jie neišmano ir nesupranta, jie vaikščioja tamsoje, todėl visi žemės pamatai svyruoja.

6 Aš tariau: "Jūs esate dievai ir Aukščiausiojo sūnūs.

7 Tačiau jūs mirsite kaip žmonės, krisite kaip bet kuris kunigaikštis".

8 Pakilk, Dieve, teisk žemę, nes visos tautos Tau priklauso!