1 En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.

2 Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.

3 Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka

4 Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.

5 Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.

6 Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.

7 Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.

8 Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något

9 De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.

10 Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.

11 Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.

12 Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.

13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.

14 Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.

15 Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.

16 Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.

17 En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.

18 Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.

19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.

20 Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.

21 Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.

22 Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.

23 De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.

24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.

25 Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.

1 L'enfant sage écoute l'instruction de son père, mais le moqueur n'écoute point la répréhension.

2 L'homme mangera du bien par le fruit de sa bouche; mais l'âme de ceux qui agissent perfidement, mangera l'extorsion.

3 Celui qui garde sa bouche, garde son âme; mais celui qui ouvre à tout propos ses lèvres, tombera en ruine.

4 L'âme du paresseux ne fait que souhaiter, et il n'a rien; mais l'âme des diligents sera engraissée.

5 Le juste hait la parole de mensonge, mais elle met le méchant en mauvaise odeur, et le fait tomber dans la confusion.

6 La justice garde celui qui est intègre dans sa voie, mais la méchanceté renversera celui qui s'égare.

7 Tel fait du riche, qui n'a rien du tout; et tel fait du pauvre, qui a de grandes richesses.

8 Les richesses font que l'homme est rançonné; mais le pauvre n'entend point de menaces.

9 La lumière des justes sera gaie; mais la lampe des méchants sera éteinte.

10 L'orgueil ne produit que querelle; mais la sagesse est avec ceux qui prennent conseil.

11 Les richesses provenues de vanité seront diminuées; mais celui qui amasse avec la main, les multipliera.

12 L'espoir différé fait languir le cœur; mais le souhait qui arrive, est [comme] l'arbre de vie.

13 Celui qui méprise la parole, périra à cause d'elle; mais celui qui craint le commandement, en aura la récompense.

14 L'enseignement du sage est une source de vie pour se détourner des filets de la mort.

15 Le bon entendement donne de la grâce; mais la voie de ceux qui agissent perfidement, est raboteuse.

16 Tout homme bien avisé agira avec connaissance; mais le fou répandra sa folie.

17 Le méchant messager tombe dans le mal; mais l'ambassadeur fidèle est santé.

18 La pauvreté et l'ignominie arriveront à celui qui rejette l'instruction; mais celui qui garde la répréhension, sera honoré.

19 Le souhait accompli est une chose douce à l'âme; mais se détourner du mal, est une abomination aux fous.

20 Celui qui converse avec les sages, deviendra sage; mais le compagnon des fous sera accablé.

21 Le mal poursuit les pécheurs; mais le bien sera rendu aux justes.

22 L'homme de bien laissera de quoi hériter aux enfants de ses enfants; mais les richesses du pécheur sont réservées aux justes.

23 Il y a beaucoup à manger dans les terres défrichées des pauvres; mais il y a tel qui est consumé par faute de règle.

24 Celui qui épargne sa verge, hait son fils; mais celui qui l'aime, se hâte de le châtier.

25 Le juste mangera jusqu'à être rassasié à son souhait; mais le ventre des méchants aura disette.