1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.

2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.

3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.

4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.

5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.

6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.

7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.

8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.

9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.

10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.

11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.

12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.

13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.

14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?

15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.

16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.

17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.

18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.

19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.

20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.

21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.

22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.

23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.

24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.

1 L'homme particulier cherche ce qui lui fait plaisir, et se mêle de savoir comment tout doit aller.

2 Le fou ne prend point plaisir à l'intelligence, mais à ce que son cœur soit manifesté.

3 Quand le méchant vient, le mépris vient aussi, et le reproche avec l'ignominie.

4 Les paroles de la bouche d'un [digne] personnage sont [comme] des eaux profondes; et la source de la sagesse est un torrent qui bouillonne.

5 Il n'est pas bon d'avoir égard à l'apparence de la personne du méchant, pour renverser le juste en jugement.

6 Les lèvres du fou entrent en querelle, et sa bouche appelle les combats.

7 La bouche du fou lui est une ruine, et ses lèvres sont un piège à son âme.

8 Les paroles du flatteur sont comme de ceux qui ne font pas semblant d'y toucher, mais elles descendent jusqu'au dedans du ventre.

9 Celui aussi qui se porte lâchement dans son ouvrage, est frère de celui qui dissipe [ce qu'il a.]

10 Le nom de l'Eternel est une forte tour, le juste y courra, et il y sera en une haute retraite.

11 Les biens du riche sont la ville de sa force, et comme une haute muraille de retraite, selon son imagination.

12 Le cœur de l'homme s'élève avant que la ruine arrive; mais l'humilité précède la gloire.

13 Celui qui répond à quelque propos avant que de [l'] avoir ouï, c'est à lui une folie et une confusion.

14 L'esprit d'un homme [fort] soutiendra son infirmité; mais l'esprit abattu, qui le relèvera?

15 Le cœur de l'homme intelligent acquiert de la science, et l'oreille des sages cherche la science.

16 Le présent d'un homme lui fait faire place, et le conduit devant les grands.

17 Celui qui plaide le premier, est juste; mais sa partie vient, et examine le tout.

18 Le sort fait cesser les procès, et fait les partages entre les puissants.

19 Un frère [offensé] se rend plus difficile qu'une ville forte, et les discordes en sont comme les verrous d'un palais.

20 Le ventre de chacun sera rassasié du fruit de sa bouche; il sera rassasié du revenu de ses lèvres.

21 La mort et la vie sont au pouvoir de la langue, et celui qui l'aime mangera de ses fruits.

22 Celui qui trouve une [digne] femme trouve le bien, et il a obtenu une faveur de l'Eternel.

23 Le pauvre ne prononce que des supplications, mais le riche ne répond que des paroles rudes.

24 Que l'homme qui a des intimes amis, se tienne à leur amitié; parce qu'il y a tel ami qui est plus attaché que le frère.