1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,

2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.

3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.

4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.

5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.

6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;

7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.

8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.

9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.

10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.

11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.

12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.

13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;

14 ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.

15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;

16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.

17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.

18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.

19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.

20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.

21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.

22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.

23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.

24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.

25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.

26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.

27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.

28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.

29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?

30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.

31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.

32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.

34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:

35 »De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»

1 Quand tu seras assis pour manger avec quelque Seigneur, considère attentivement ce qui sera devant toi.

2 Autrement tu te mettras le couteau à la gorge, si ton appétit te domine.

3 Ne désire point ses friandises, car c'est une viande trompeuse.

4 Ne travaille point à t'enrichir; et désiste-toi de la résolution que tu en as prise.

5 Jetteras-tu tes yeux sur ce qui [bientôt] n'est plus? car certainement il se fera des ailes; il s'envolera, comme un aigle dans les cieux.

6 Ne mange point la viande de celui qui a l'œil malin, et ne désire point ses friandises.

7 Car selon qu'il a pensé en son âme, tel est-il. Il te dira bien : mange et bois, mais son cœur n'est point avec toi.

8 Ton morceau, que tu auras mangé, tu le voudrais rendre, et tu auras perdu tes paroles agréables.

9 Ne parle point, le fou t'écoutant; car il méprisera la prudence de ton discours.

10 Ne recule point la borne ancienne, et n'entre point dans les champs des orphelins :

11 Car leur garant est puissant; il défendra leur cause contre toi.

12 Applique ton cœur à l'instruction, et tes oreilles aux paroles de science.

13 N'écarte point du jeune enfant la correction; quand tu l'auras frappé de la verge, il n'en mourra point.

14 Tu le frapperas avec la verge, mais tu délivreras son âme du sépulcre.

15 Mon fils, si ton cœur est sage, mon cœur s'en réjouira, oui, moi-même.

16 Certes mes reins tressailliront de joie, quand tes lèvres proféreront des choses droites.

17 Que ton cœur ne porte point d'envie aux pécheurs; mais [adonne-toi] à la crainte de l'Eternel tout le jour.

18 Car véritablement il y aura [bonne] issue, et ton attente ne sera point retranchée.

19 Toi, mon fils, écoute, et sois sage; et fais marcher ton cœur dans cette voie.

20 Ne fréquente point les ivrognes, ni les gourmands.

21 Car l'ivrogne et le gourmand seront appauvris; et le long dormir fait vêtir des robes déchirées.

22 Ecoute ton père, [comme] étant celui qui t'a engendré; et ne méprise point ta mère, quand elle sera devenue vieille.

23 Achète la vérité, et ne la vends point; achète la sagesse, l'instruction et la prudence.

24 Le père du juste s'égayera extrêmement; et celui qui aura engendré le sage, en aura de la joie.

25 Que ton père et ta mère se réjouissent, et que celle qui t'a enfanté s'égaye.

26 Mon fils, donne-moi ton cœur, et que tes yeux prennent garde à mes voies.

27 Car la femme débauchée est une fosse profonde, et l'étrangère est un puits de détresse;

28 Aussi se tient-elle en embûche, comme après la proie : et elle multipliera les transgresseurs entre les hommes.

29 A qui est : malheur à moi? à qui est : hélas? à qui les débats? à qui le bruit? à qui les blessures sans cause? à qui la rougeur des yeux?

30 A ceux qui s'arrêtent auprès du vin, et qui vont chercher le vin mixtionné.

31 Ne regarde point le vin quand il se montre rouge, et quand il donne sa couleur dans la coupe, et qu'il coule droit.

32 Il mord par derrière comme un serpent, et il pique comme un basilic.

33 Puis tes yeux regarderont les femmes étrangères, et ton cœur parlera en insensé.

34 Et tu seras comme celui qui dort au cœur de la mer, et comme celui qui dort au sommet du mât.

35 On m'a battu, [diras-tu], et je n'en ai point été malade; on m'a moulu de coups, et je ne l'ai point senti; quand me réveillerai-je? Je me remettrai encore à le chercher.