1 En sång av David. Bevara mig, Gud, ty jag tager min tillflykt till dig.

2 Jag säger till HERREN: »Du är ju Herren; för mig finnes intet gott utom dig;

3 de heliga som finnas i landet, de äro de härliga till vilka jag har allt mitt behag.»

4 Men de som taga sig en annan gud, de hava stora vedermödor; jag vill icke offra deras drickoffer av blod eller taga deras namn på mina läppar.

5 HERREN är min beskärda del och bägare; du är den som uppehåller min arvedel.

6 En lott har tillfallit mig i det ljuvliga, ja, ett arv som behagar mig väl.

7 Jag vill lova HERREN, ty han giver mig råd; ännu om natten manar mig mitt innersta.

8 Jag har haft HERREN för mina ögon alltid; ja, han är på min högra sida, jag skall icke vackla.

9 Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min ära fröjdar sig; jämväl min kropp får bo i trygghet.

10 Ty du skall icke lämna min själ åt dödsriket, du skall icke låta din fromme få se graven.

11 Du skall kungöra mig livets väg; inför ditt ansikte är glädje till fyllest, ljuvlighet i din högra hand evinnerligen.

1 Mictam de David. Garde-moi, ô [Dieu] Fort! car je me suis confié en toi.

2 [Mon âme!] tu as dit à l'Eternel : Tu es le Seigneur, mon bien ne va pas jusqu'à toi,

3 [Mais] aux Saints qui sont en la terre, et à ces personnes distinguées, en qui je prends tout mon plaisir.

4 Les angoisses de ceux qui courent après un autre, seront multipliées. Je ne ferai point leurs aspersions de sang, et leur nom ne passera point par ma bouche.

5 L'Eternel est la part de mon héritage, et de mon breuvage; tu maintiens mon lot.

6 Les cordeaux me sont échus en des lieux agréables, et un très bel héritage m'a été accordé.

7 Je bénirai l'Eternel, qui me donne conseil, [je le bénirai] même durant les nuits dans lesquelles mes reins m'enseignent.

8 Je me suis toujours proposé l'Eternel devant moi; [et] puisqu'il est à ma droite, je ne serai point ébranlé.

9 C'est pourquoi mon cœur s'est réjoui, et ma langue s'est égayée; aussi ma chair habitera avec assurance.

10 Car tu n'abandonneras point mon âme au sépulcre, [et] tu ne permettras point que ton bien-aimé sente la corruption.

11 Tu me feras connaître le chemin de la vie; ta face est un rassasiement de joie; il y a des plaisirs à ta droite pour jamais.