1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.

2 HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.

3 Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»

4 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.

5 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. Sela.

6 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.

7 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.

8 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.

9 Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. Sela.

1 Psaume de David au sujet de sa fuite de devant Absalom son fils. Ô Eternel! Combien sont multipliés ceux qui me pressent! beaucoup de gens s'élèvent contre moi.

2 Plusieurs disent de mon âme : il n'y a point en Dieu de délivrance pour lui. Sélah.

3 Mais toi, ô Eternel! tu es un bouclier autour de moi, tu es ma gloire, et tu es celui qui me fais lever la tête.

4 J'ai crié de ma voix à l'Eternel, et il m'a répondu de la montagne de sa sainteté. Sélah.

5 Je me suis couché, je me suis endormi, je me suis réveillé; car l'Eternel me soutient.

6 Je ne craindrai point plusieurs milliers de peuples, quand ils se rangeraient contre moi tout à l'entour.

7 Lève-toi, Eternel mon Dieu! délivre-moi. Certainement tu as frappé en la joue tous mes ennemis; tu as cassé les dents des méchants.

8 La délivrance vient de l'Eternel; ta bénédiction est sur ton peuple. Sélah.