1 Då nu Esra så bad och bekände, där han låg gråtande framför Guds hus, församlade sig till honom av Israel en mycket stor skara, män, kvinnor och barn; ty också folket grät bitterligen.
2 Och Sekanja, Jehiels son, av Ulams barn, tog till orda och sade till Esra: »Ja, vi hava varit otrogna mot vår Gud, i det att vi hava tagit till oss främmande kvinnor från de andra folken här i landet. Dock finnes ännu hopp för Israel.
3 Så låt oss nu sluta ett förbund med vår Gud, att vi, i kraft av Herrens rådslut och de mäns som frukta för vår Guds bud, vilja avlägsna ifrån oss alla sådana kvinnor jämte deras barn; så bör ju ske efter lagen.
4 Stå upp, ty dig åligger denna sak, och vi vilja vara med dig. Var frimodig och grip verket an.»
5 Då stod Esra upp och tog en ed av de översta bland prästerna, leviterna och hela Israel, att de skulle göra såsom det var sagt; och de gingo eden.
6 Och Esra stod upp från platsen framför Guds hus och gick in i Johanans, Eljasibs sons, tempelkammare. Och när han hade kommit dit, kunde han varken äta eller dricka; så sörjde han över den otrohet som de återkomna fångarna hade begått.
7 Och man lät utropa i Juda och Jerusalem, bland alla dem som hade återkommit ifrån fångenskapen, att de skulle församla sig i Jerusalem;
8 och vilken som icke komme till den tredje dagen därefter, i enlighet med furstarnas och de äldstes beslut, hans hela egendom skulle givas till spillo, och han själv skulle avskiljas från de återkomna fångarnas församling.
9 Så församlade sig då alla Judas och Benjamins män i Jerusalem till den tredje dagen, det är på tjugonde dagen i nionde månaden; och allt folket stannade på den öppna platsen vid Guds hus, skälvande både på grund av den sak som förelåg och på grund av det starka regnet.
10 Och prästen Esra stod upp och sade till dem: »I haven varit otrogna, i det att I haven tagit till eder främmande kvinnor och därigenom ökat Israels skuld.
11 Men bekännen det nu, HERREN, edra fäders Gud, till pris, och gören hans vilja: skiljen eder från de andra folken här i landet och från de främmande kvinnorna.»
12 Då svarade hela församlingen och sade med hög röst: »Såsom du har sagt, så tillkommer det oss att göra.
13 Men folket är talrikt, och regntiden är nu inne, och man kan icke stå härute; detta ärende kan ej heller avslutas på en dag eller två, ty vi hava mycket förbrutit oss härutinnan.
14 Må därför våra furstar stå redo för hela församlingen, och må alla i våra städer, som hava tagit till sig främmande kvinnor, infinna sig på bestämda tider, och med dem de äldste i var stad och domarna där, till dess att vi hava avvänt ifrån oss vår Guds vredes glöd i denna sak.»
15 Allenast Jonatan, Asaels son, och Jaseja, Tikvas son, trädde upp häremot, och Mesullam jämte leviten Sabbetai understödde dem.
16 Men de som hade återkommit ifrån fångenskapen gjorde såsom det var sagt. Och man utsåg prästen Esra och några av huvudmännen för familjerna, efter de särskilda familjerna, alla namngivna; och på första dagen i tionde månaden satte de sig att rannsaka härom.
17 Och till första dagen i första månaden hade de avslutat rannsakningen om allt som angick de män vilka hade tagit till sig främmande kvinnor.
18 Bland prästernas söner befunnos följande hava tagit till sig främmande kvinnor: Av Jesuas, Josadaks sons, barn och hans bröder: Maaseja, Elieser, Jarib och Gedalja,
19 vilka nu gåvo sin hand därpå att de skulle avlägsna ifrån sig sina kvinnor; och de skulle frambära en vädur såsom skuldoffer för den skuld de hade ådragit sig;
20 av Immers barn: Hanani och Sebadja;
21 av Harims barn: Maaseja, Elia, Semaja, Jehiel och Ussia;
22 av Pashurs barn: Eljoenai, Maaseja, Ismael, Netanel, Josabad och Eleasa.
23 Av leviterna: Josabad, Simei och Kelaja, som ock hette Kelita, Petaja, Juda och Elieser;
24 av sångarna: Eljasib; av dörrvaktarna: Sallum, Telem och Uri.
25 Av det övriga Israel: av Pareos' barn: Ramja, Issia, Malkia Mijamin, Eleasar, Malkia och Benaja;
26 av Elams barn: Mattanja, Sakarja, Jehiel, Abdi, Jeremot och Elia;
27 av Sattus barn: Eljoenai, Eljasib, Mattanja, Jeremot, Sabad och Asisa;
28 av Bebais barn: Johanan, Hananja, Sabbai, Atlai;
29 av Banis barn: Mesullam, Malluk, Adaja, Jasub, Seal och Jeremot;
30 av Pahat-Moabs barn: Adna och Kelal, Benaja, Maaseja, Mattanja, Besalel, Binnui och Manasse;
31 vidare Harims barn: Elieser, Issia, Malkia, Semaja, Simeon,
32 Benjamin, Malluk, Semarja;
33 av Hasums barn: Mattenai, Mattatta, Sabad, Elifelet, Jeremai, Manasse, Simei;
34 av Banis barn: Maadai, Amram och Uel,
35 Benaja, Bedeja, Keluhi,
36 Vanja, Meremot, Eljasib,
37 Mattanja, Mattenai och Jaasu,
38 vidare Bani, Binnui, Simei,
39 vidare Selemja, Natan och Adaja,
40 Maknaddebai, Sasai, Sarai,
41 Asarel, Selemja, Semarja,
42 Sallum, Amarja, Josef;
43 av Nebos barn: Jegiel, Mattitja, Sabad, Sebina, Jaddu, Joel och Benaja.
44 Alla dessa hade tagit främmande kvinnor till hustrur; och bland dessa funnos kvinnor som hade fött barn.
1 Enquanto Esdras orava, e fazia confissão, chorando e prostrando-se diante da casa de Deus, ajuntou-se a ele de Israel uma grandíssima congregação de homens, de mulheres e de crianças. Pois o povo chorou com grande choro.
2 Secanias, filho de Jeiel, um dos filhos de Elão, disse a Esdras: Nós temos transgredido contra o nosso Deus, e temos casado com mulheres estrangeiras dos povos da terra; contudo no tocante a isso ainda há esperança para Israel.
3 Por isso façamos aliança com nosso Deus, de que despediremos todas as mulheres e os que delas são nascidos, segundo o conselho do meu Senhor, e o dos qe tremem ao mandamento do nosso Deus; e faça-se segundo a lei.
4 Levanta-te, pois a ti te pertence o negócio, e nós somos contigo. Tem bom ânimo, e faze-o,
5 Levantou-se Esdras, e obrigou os principais dos sacerdotes, os levitas e todo o Israel a jurar que fariam conforme esta palavra.
6 Então se levantou Esdras de diante da casa de Deus, e entrou na câmara de Joanã, filho de Eliasibe; e tendo entrado ali, não comeu pão nem bebeu água, porque pranteava por causa da transgressão dos do cativeiro.
7 Deitou-se pregão em Judá e em Jerusalém a todos os filhos do cativeiro, para que se ajuntassem em Jerusalém;
8 e para que todo aquele que não se apresentasse dentro de três dias, segundo o conselho dos príncipes e dos anciãos, fosse anátema a sua fazenda, e fosse ele mesmo excluído da congregação do cativeiro.
9 Concorreram todos os homens de Judá e de Benjamim a Jerusalém dentro de três dias. Era o nono mês aos vinte dias do mês; e todo o povo se assentou na praça diante da casa de Deus, tremendo por causa deste negócio e por causa das grandes chuvas.
10 O sacerdote Esdras pôs-se em pé e disse-lhes: Vós transgredistes em vos casardes com mulheres estrangeiras, aumentando a culpa de Israel.
11 Agora fazei confissão a Jeová, Deus de vossos pais, e fazei o que é do seu agrado. Separai-vos do povo da terra, e das mulheres estrangeiras.
12 Respondeu toda a congregação e disse em alta voz: Como tu disseste a respeito de nós, assim havemos de fazer.
13 O povo, porém, é muito; é tempo de grandes chuvas, e não podemos estar de fora. Isso não é obra de um dia nem de dois: pois temos grandemente transgredido neste negócio.
14 Estabeleçam-se os nossos príncipes para toda a congregação, e todos os que estão em nossas cidades, os quais casaram com mulheres estrangeiras, venham em tempos determinados, e com eles os anciãos de cada cidade e os seus juízes, até que se desvie de nós o furor da ira do nosso Deus, no tocante a este negócio.
15 (Todavia Jônatas, filho de Asael, e Jaseías, filho de Ticva, apoiados por Mesulão e Sabetai, levita, se opuseram a isso).
16 Assim o fizeram os filhos do cativeiro. O sacerdote Esdras, juntamente com certos cabeças das famílias, segundo as suas famílias, e todos eles pelos seus nomes, foram apontados; e sentaram-se no primeiro dia do décimo mês para averiguar este negócio.
17 Eles o concluíram no tocante a todos os que tinham casado com mulheres estrangeiras, ao primeiro dia do primeiro mês.
18 Entre os filhos dos sacerdotes foram achados estes que tinham casado com mulheres estrangeiras: dos filhos de Jesua, o filho de Jozadaque, e seus irmãos, Maaséias, Eliezer, Jaribe e Gedalias.
19 Prometeram despedir suas mulheres; e sendo culpados, ofereceram um carneiro do rebanho pela sua culpa.
20 Dos filhos de Imer: Hanani e Zebadias.
21 Dos filhos de Harim: Maaséias, Elias, Semaías, Jeiel e Uzias.
22 Dos filhos de Pasur: Elioenai, Maaséias, Ismael, Netanel, Jozabade e Elasa.
23 Dos levitas: Jozabade, Simei, Quelaías (este é Quelita), Petaías, Judá e Eliezer.
24 Dos cantores: Eliasibe; e dos porteiros: Salum, Telém e Uri.
25 De Israel: dos filhos de Parós, Ramias, Izias, Malquias, Miamim, Eleazar, Malquias e Benaías.
26 Dos filhos de Elão: Matanias, Zacarias, Jeiel, Abdi, Jeremote e Elias.
27 Dos filhos de Zatu: Elioenai, Eliasibe, Matanias, Jeremote, Zabade e Aziza.
28 Dos filhos de Bebai: Joanã, Ananias, Zabai e Atlai.
29 Dos filhos de Bani: Mesulão, Maluque, Adaías, Jasube, Seal e Jeremote.
30 Dos filhos de Paate-Moabe; Adna, Quelal, Benaías, Maaséias, Matanias, Bezalel, Binui e Manassés.
31 Dos filhos de Harim: Eliezer, Josias, Malquias, Semaías, Simeão,
32 Benjamim, Maluque e Semarias.
33 Dos filhos de Hasum: Matanai, Matatá, Zabade, Elifelete, Jeremai, Manassés e Simei.
34 Dos filhos de Bani: Maadai, Anrão e Uel;
35 Benaías, Bedias e Queluí;
36 Vanias, Meremote e Eliasibe;
37 Matanias, Matenai e Jaasai;
38 Bani, Binui e Simei;
39 Selemias, Natã e Adaías;
40 Macnadbai, Sasai e Sarai;
41 Azarel, Selemias e Semarias;
42 Salum, Amarias e José.
43 E dos filhos de Nebo: Jeiel, Matitias, Zabade, Zebina, Ido, Joel e Benaias.
44 Todos estes tinham tomado mulheres estrangeiras; e alguns deles tinham mulheres de quem tiveram filhos.