1 På tredje dagen klädde Ester sig i konungslig skrud och trädde in på den inre gården till konungshuset, mitt emot själva konungshuset; konungen satt då på sin konungatron i det kungliga palatset, mitt emot palatsets dörr.

2 När nu konungen såg drottning Ester stå på gården, fann hon nåd för hans ögon, så att konungen räckte ut mot Ester den gyllene spira, som han hade i sin hand; då gick Ester fram och rörde vid ändan av spiran.

3 Och konungen sade till henne: »Vad önskar du, drottning Ester, och vad är din begäran? Gällde den ock hälften av riket, så skall den beviljas dig.»

4 Ester svarade: »Om det så täckes konungen, må konungen jämte Haman i dag komma till ett gästabud, som jag har tillrett för honom.»

5 Då sade konungen: »Skynden att hämta hit Haman, för att så må ske, som Ester har begärt.» Så kommo då konungen och Haman till gästabudet, som Ester hade tillrett.

6 Och när vinet dracks, sade konungen till Ester: »Vad är din bön? Den vare dig beviljad. Och vad är din begäran? Gällde den ock hälften av riket, så skall den uppfyllas.»

7 Ester svarade och sade: »Min bön och min begäran är:

8 om jag har funnit nåd för konungens ögon, och det täckes konungen att bevilja min bön och uppfylla min begäran, så må konungen och Haman komma till ännu ett gästabud, som jag vill tillreda för dem; då skall jag i morgon göra såsom konungen har befallt.»

9 Och Haman gick därifrån den dagen, glad och väl till mods. Men när han fick se Mordokai i konungens port och denne varken stod upp eller ens rörde sig för honom, då uppfylldes Haman med vrede mot Mordokai.

10 Men Haman betvang sig och gick hem; därefter sände han och lät hämta sina vänner och sin hustru Seres.

11 Och Haman talade för dem om sin rikedom och härlighet och om sina många barn och om all den storhet, som konungen hade givit honom, och om huru konungen i allt hade upphöjt honom över de andra furstarna och konungens övriga tjänare.

12 Och Haman sade ytterligare: »Icke heller har drottning Ester låtit någon annan än mig komma med konungen till det gästabud, som hon hade tillrett; och jämväl i morgon är jag bjuden till henne, jämte konungen.

13 Men vid allt detta kan jag dock icke vara till freds, så länge jag ser juden Mordokai sitta i konungens port.»

14 Då sade hans hustru Seres och alla hans vänner till honom: »Låt resa upp en påle, femtio alnar hög, och bed i morgon konungen, att Mordokai må bliva upphängd därpå; då kan du glad komma med konungen till gästabudet.» Detta behagade Haman, och han lät resa upp pålen.

1 Ao terceiro dia vestiu Ester seus trajes reais, e pôs-se no átrio interior da casa do rei, defronte da casa do rei. O rei estava sentado no seu trono real na casa real, defronte da entrada da casa.

2 Quando o rei viu a rainha Ester parada no átrio, alcançou ela o favor do rei; e ele estendeu para Ester o cetro de ouro que estava na mão. Chegou-se Ester, e tocou na ponta do cetro.

3 Então lhe disse o rei: Que é o que queres, rainha Ester? qual é a tua petição? ainda que peças metade do reino, ser-te-á dada.

4 Ester respondeu: Se parecer bem ao rei, venha com Hamã hoje ao banquete que lhe preparei.

5 Disse o rei: Fazei a Hamã apressar-se, para que se faça conforme a palavra de Ester. Vieram o rei e Hamã ao banquete que Ester tinha preparado.

6 Disse o rei a Ester no banquete de vinho: Qual é a tua petição? e ser-te-á concedida; e qual é o teu rogo? ainda que peças metade do reino, será cumprido.

7 Respondeu Ester: A minha petição, e o meu rogo, é:

8 se tiver alcançado o favor do rei, e se lhe parecer bem conceder a minha petição e cumprir o meu rogo, venham o rei e Hamã ao banquete que lhes hei de preparar, e amanhã farei o pedido que me acaba de permitir.

9 Saiu Hamã alegre e contente, mas quando viu na porta do rei a Mordecai, que não se levantou nem se moveu por ele, encheu-se de furor contra Mordecai.

10 Todavia Hamã se refreou, e foi para casa; enviou e mandou vir os seus amigos e sua mulher Zeres.

11 Hamã contou-lhes a grandeza das suas riquezas, e a multidão de seus filhos, e tudo em que o rei o tinha engrandecido, e como o tinha exaltado sobre os príncipes e servos do rei.

12 Hamã acrescentou: Até a rainha Ester a ninguém fez vir com o rei para o banquete que tinha preparado, senão a mim; e também para amanhã estou convidado por ela a vir com o rei.

13 Todavia tudo isso não me satisfaz, enquanto vejo o judeu Mordecai sentado na porta do rei.

14 Então lhe disse sua mulher Zeres, e todos os seus amigos: Faça-se uma forca de cinqüenta cúbitos de altura, e pela manhã dize ao rei que nela seja enforcado Mordecai; então entra alegre com o rei para o banquete. O conselho agradou a Hamã; e mandou que se preparasse a forca.