1 Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt.
2 Men när de bröto upp och drogo österut, funno de en lågslätt i Sinears land och bosatte sig där.
3 Och de sade till varandra: »Kom, låt oss slå tegel och bränna det.» Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk begagnade de jordbeck.
4 Och de sade: »Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden.»
5 Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde.
6 Och HERREN sade: »Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.
7 Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål.»
8 Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att bygga på staden.
9 Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där <b>förbistrade</b> hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.
10 Detta är berättelsen om Sems släkt. När Sem var hundra år gammal, födde han Arpaksad, två år efter floden.
11 Och sedan Sem hade fött Arpaksad, levde han fem hundra år och födde söner och döttrar.
12 När Arpaksad var trettiofem år gammal, födde han Sela.
13 Och sedan Arpaksad hade fött Sela, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.
14 När Sela var trettio år gammal, födde han Eber.
15 Och sedan Sela hade fött Eber, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.
16 När Eber var trettiofyra år gammal, födde han Peleg.
17 Och sedan Eber hade fött Peleg, levde han fyra hundra trettio år och födde söner och döttrar.
18 När Peleg var trettio år gammal, födde han Regu.
19 Och sedan Peleg hade fött Regu, levde han två hundra nio år och födde söner och döttrar.
20 När Regu var trettiotvå år gammal, födde han Serug.
21 Och sedan Regu hade fött Serug, levde han två hundra sju år och födde söner och döttrar.
22 När Serug var trettio år gammal, födde han Nahor.
23 Och sedan Serug hade fött Nahor, levde han två hundra år och födde söner och döttrar.
24 När Nahor var tjugunio år gammal, födde han Tera.
25 Och sedan Nahor hade fött Tera, levde han ett hundra nitton år och födde söner och döttrar.
26 När Tera var sjuttio år gammal, födde han Abram, Nahor och Haran.
27 Och detta är berättelsen om Teras släkt. Tera födde Abram, Nahor och Haran. Och Haran födde Lot.
28 Och Haran dog hos sin fader Tera i sitt fädernesland, i det kaldeiska Ur.
29 Och Abram och Nahor togo sig hustrur; Abrams hustru hette Sarai, och Nahors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var fader till Milka och Jiska.
30 Men Sarai var ofruktsam och hade inga barn.
31 Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Sarai, som var hans son Abrams hustru; och de drogo tillsammans ut från det kaldeiska Ur på väg till Kanaans land; men när de kommo till Haran, bosatte de sig där.
32 Och Teras ålder blev två hundra fem år; därefter dog Tera i Haran.
1 Ora toda a terra tinha uma só linguagem e um só modo de falar.
2 Viajando os homens para o Oriente, acharam uma planície na terra de Sinear; e ali habitaram.
3 Disseram uns aos outros: Vinde, façamos tijolos e queimemo-los bem. Os tijolos lhes serviram de pedras, e o betume de cal.
4 E disseram: Vinde, edifiquemos para nós uma cidade e uma torre, cujo cume chegue até o céu, e façamo-nos um nome; para que não sejamos espalhados sobre a face de toda a terra.
5 Porém desceu Jeová para ver a cidade e a torre, que os filhos dos homens edificavam.
6 Disse Jeová:Eis que o povo é um só, e todos eles têm uma só linguagem. Isto é o que começam a fazer: agora nada lhes será vedado de quanto intentam fazer.
7 Vinde, desçamos e confundamos ali a sua linguagem, para que não entendam a linguagem um do outro.
8 Assim Jeová os espalhou dali sobre a face de toda a terra; e cessaram de edificar a cidade.
9 Por isso se chamou o seu nome Babel, porquanto ali confundiu Jeová a linguagem de toda a terra; e dali os espalhou sobre a face de toda a terra.
10 Estas são as gerações de Sem. Tinha ele cem anos de idade, quando gerou a Arfaxade dois anos depois do dilúvio.
11 Viveu Sem, depois que gerou a Arfaxade, quinhentos anos; e gerou filhos e filhas.
12 Arfaxade viveu trinta e cinco anos, e gerou a Salá.
13 Viveu Arfaxade, depois que gerou a Salá, quatrocentos e três anos; e gerou filhos e filhas.
14 Salá viveu trinta anos, e gerou a Éber.
15 Viveu Salá, depois que gerou a Éber, quatrocentos e três anos; e gerou filhos e filhas.
16 Éber viveu trinta e quatro anos, e gerou a Pelegue.
17 Viveu Éber, depois que gerou a Pelegue, quatrocentos e trinta anos; e gerou filhos e filhas.
18 Pelegue viveu trinta anos, e gerou a Reú.
19 Viveu Pelegue, depois que gerou a Reú, duzentos e nove anos; e gerou filhos e filhas.
20 Reú viveu trinta e dois anos, e gerou a Serugue.
21 Viveu Reú, depois que gerou a Serugue, duzentos e sete anos; e gerou filhos e filhas.
22 Serugue viveu trinta anos, e gerou a Naor.
23 Viveu Serugue, depois que gerou a Naor, duzentos anos; e gerou filhos e filhas.
24 Naor viveu vinte e nove anos, e gerou a Terá.
25 Viveu Naor, depois que gerou a Terá, cento e dezenove anos; e gerou filhos e filhas.
26 Terá viveu setenta anos, e gerou a Abrão, a Naor e a Harã.
27 Estas são as gerações de Terá: Terá gerou Abrão, a Naor e a Harã: e Harã gerou a Ló.
28 Harã morreu antes de seu pai Terá na terra do seu nascimento, em Ur dos Caldeus.
29 Abrão e Naor tomaram para si mulheres; o nome da mulher de Abrão era Sarai; e o nome da mulher de Naor era Milca, filha de Harã que foi pai de Milca, e pai de Iscá.
30 Sarai era estéril; ela não tinha filhos.
31 Tomou Terá a Abrão, seu filho, e a Ló, filho de Harã, filho de seu filho, e a Sarai, sua nora, mulher de seu filho Abrão, e saiu com eles de Ur dos Caldeus para ir à terra de Canaã; vieram a Harã, e ali habitaram.
32 Foram os dias de Terá duzentos e cinco anos; e morreu Terá em Harã.