1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan!
12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere.
25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
1 Uma resposta branda desvia o furor, Mas a palavra dura excita a ira.
2 A língua dos sábios destila o conhecimento, Mas a boca dos loucos derrama a estultícia.
3 Os olhos de Jeová estão em todo o lugar, Vigiando aos maus e aos bons.
4 A língua suave é árvore de vida, Mas a perversa quebranta o espírito.
5 O insensato despreza a correção de seu pai; Mas aquele que atende à repreensão consegue a prudência.
6 Na casa do justo há grandes tesouros, Mas nas rendas do perverso há perturbação.
7 Os lábios dos sábios difundem o conhecimento, Porém não o faz o coração dos loucos.
8 O sacrifício dos perversos é abominação a Jeová, Mas a oração dos retos é-lhe agradável.
9 O caminho dos perversos é abominação a Jeová, Mas ele ama ao que segue a justiça.
10 Correção rigorosa há para quem abandona o caminho; E aquele que aborrece a repreensão morrerá.
11 O Cheol e Abadom estão diante de Jeová; Quanto mais os corações dos filhos dos homens!
12 O escarnecedor não gosta de quem o repreende, Não irá ter com os sábios.
13 O coração alegre torna contente o rosto, Mas com a tristeza do coração abate-se o espírito.
14 O coração do inteligente busca o conhecimento, Mas a boca dos loucos se apascenta de estultícia.
15 Todos os dias do aflito são maus, Mas o homem feliz tem um banquete contínuo.
16 Melhor é o pouco com o temor de Jeová, Do que grandes tesouros e com eles a inquietação.
17 Melhor é o prato de hortaliças onde há amor, Do que o boi cevado e com ele o ódio.
18 O homem irascível excita rixas; Mas quem é tardio em irar-se aplaca contendas.
19 O caminho do preguiçoso é como uma sebe de espinhos, Mas a vereda dos justos é uma estrada real.
20 O filho sábio alegra a seu pai, Mas o homem insensato despreza a sua mãe.
21 A estultícia é alegria para quem é falto de sabedoria, Mas o homem de entendimento faz direito o seu caminho.
22 Onde não há conselho, dissipam-se os planos; Mas os muitos conselhos os estabelecem.
23 O homem alegra-se em dar uma resposta; E a palavra a seu tempo, quão boa é!
24 Para o sábio o caminho da vida é para cima, A fim de evitar o Cheol que é em baixo.
25 Jeová desarraigará a casa dos soberbos, Mas estabelecerá os termos da viúva.
26 Maus desígnios são abominação a Jeová, Mas palavras agradáveis são puras.
27 Aquele que tem espírito de ganância perturba a sua casa; Mas quem aborrece dádivas, viverá.
28 O coração do justo medita no que há de responder, Mas a boca dos perversos derrama coisas más.
29 Jeová está longe dos perversos, Mas ouve a oração dos justos.
30 A luz dos olhos alegra ao coração, E boas novas engordam aos ossos.
31 O ouvido que escuta a repreensão que dá a vida, Terá a sua morada entre os sábios.
32 Quem rejeita a correção, despreza a sua alma; Mas aquele que escuta a repreensão, adquire conhecimento.
33 O temor de Jeová é a instrução da sabedoria, E adiante da honra vai a humildade.