1 En psalm av David. HERRE, jag ropar till dig, skynda till mig; lyssna till min röst, då jag nu ropar till dig.

2 Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer, mina händers upplyftande såsom ett aftonoffer.

3 Sätt, o HERRE, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr.

4 Låt icke mitt hjärta vika av till något ont, till att öva ogudaktighetens gärningar tillsammans med män som göra vad orätt är; av deras läckerheter vill jag icke äta.

5 Må den rättfärdige slå mig i kärlek och straffa mig; det är såsom olja på huvudet, och mitt huvud skall icke försmå det. Ty ännu en tid, så skall min bön uppfyllas, genom att det går dem illa;

6 deras ledare skola störtas ned utför klippan, och man skall då höra att mina ord äro ljuvliga.

7 Såsom när man har plöjt och ristat upp jorden, så ligga våra ben kringströdda vid dödsrikets rand.

8 Ja, till dig, HERRE, Herre, se mina ögon; till dig tager jag min tillflykt, förkasta icke min själ.

9 Bevara mig för de snaror som de lägga ut på min väg och för ogärningsmännens giller.

10 De ogudaktiga falle i sina egna garn, medan jag går oskadd förbi.

1 Jeová, tenho clamado a ti, dá-te pressa em me acudir; Dá ouvidos à minha voz, quando a ti clamo.

2 Apresente-se a minha oração como incenso diante de ti, O erguer das minhas mãos como a oblação da tarde.

3 Põe vigia, Jeová, à minha boca, Guarda as portas dos meus lábios.

4 Não inclines o meu coração para o mal, Juntamente com homens que obram iniqüidade; E não coma eu das suas gulodices.

5 Fira-me o justo, isto será uma mercê; Repreenda-me, isto será como óleo sobre a minha cabeça; Não o recuse a minha cabeça, Mas continue ainda a minha oração contra a perversidade deles.

6 Quando os seus juízes forem precipitados duma penha abaixo, Ouvirão eles as minhas palavras, que são suaves.

7 Como quando se lavra e sulca a terra, São espalhados os nossos ossos à entrada da sepultura.

8 Pois em ti, Senhor Jeová, estão fitos os meus olhos: Em ti busco refúgio; não derrames a minha vida.

9 Guarda-me do laço que eles me armaram; E das armadilhas dos que obram iniqüidade,

10 Caiam os perversos nas suas próprias redes, Enquanto que eu ao mesmo tempo escape incólume.